från crystal galleriet

Lite konstigt namn på en blogg kanske? Men det jag undrar är, varför pratas det aldrig om föräldrakarriären? Politikerna pratar bara om att vi måste ut i arbetslivet, jobb, jobb och jobb. Karriär kan man bara göra i arbetslivet och helst bör alla över 18 vara just där. Se bara på hur arbetsförmedlingen behandlar oss. Min svärmor blev nyligen arbetslös, hon har jobbat som kurator. Hon och hennes man har två fosterbarn och de bor i Umeå. På arbetsförmedlingen anmodade de henne till att söka ett ledigt jobb i Småland! Söker hon inte får hon ingen a-kassa. “Men min familj då?” frågade hon. “Vi ser bara till den ena parten” fick hon till svar. Så om de vill bo tillsammans så måste hennes man säga upp sin fasta tjänst i Umeå, flytta 100 mil söderut till ett litet samhälle. Slita upp fosterbarnen som har sina biologiska familjer i Umeå-trakten och sedan måste ju han gå till arbetsförmedlingen eftersom han blev arbetslös och eftersom det är ett litet samhälle får han förmodligen inget jobb och ingen a-kassa eftersom han sagt upp sig och så blir han anmodad att söka jobb i Kalix, eller varför inte i Umeå där det finns en ledig tjänst! Det är ju helt skruvat. 

Familjepolitiken i all sin ära men de måste ju samarbeta med arbetspolitiken för att det ska fungera. Gubbarna kan inte sitta i varsitt arbetsrum med stängda dörrar längre.

Meddelande till gubbarna i regeringen: Arbetet är inte det viktigaste i livet, det är familjen. Hjälp oss att kunna vara tillsammans med våra familjer, istället för att splittra oss!

Kom ihåg att ta hand om varandra. Stor Kram från Frida