BLOGGPAUS

ModestyEva · av **ModestyEva** 14 okt 2009, 07:17

Jaja, vi får helt enkelt börja om igen då vår lilla tråd försvunnit. Tråkigt...men å andra sidan va det läge att rensa upp i listor etc så inget ont som har nått gott med sig eller hur :wink:

Va ju så nära vi kunde kräkas över att vi dryftat allt i 2 år (januari) men men, det är bara att börja om, nya som gamla är välkomna. Berötta om ert problem, hur länge ni försökt, va ni har för plan, vilka behandlingar och känslor ni går igenom. Inget har varit tabu att diskutera i denna tråd, allt är värt att diskuteras för jag lovar, det finns minst en av oss som tänk eller gjort samma sak :lol:

Så shoot alla stålkvinnor och power puff pinglor, fram med bitterheten, tårarna, skratten och klorna för vi finns ju kvar ändå...eller?

mikafika · av **mikafika** 14 okt 2009, 09:35

Hej

Jag är ny på den här delen av formumet. Jag och min sambo har försökt bli gravida i ca 16-17 månader och påbörjade en utredning i början av September.Vi fick reda på att han hade en stor andel orörliga spermier och vi fick remiss till Huddinge för IVF. Nu har vi bestämt oss för att söka privat till att börja med och jag har tittat på både på IVF-gruppen på Sofiahemmet och IVF-kliniken på St:Göran. Är det ngn som har erfaranhet av de här klinikerna??
Jag har frågat det här i andra trådar oxå men jag får inga svar

Tack ModestyEva för den här tråden, det känns liksom lättare att komma in som ny i en ny tråd än som ny i en tråd som existerat så länge. Jag förstår att ni som hängde där kanske tycker det är lite trist att bli stängda men jag är tacksam och hoppas att fler som befinner sig i mitt skede oxå kommer hit!

ModestyEva · av **ModestyEva** 14 okt 2009, 12:27

Ja många som "hängde där" har ju endera lagt ner forum livet ett tag (en av dom var/är jag) eller är av andra orsaker inte aktiva längre. Så för att vara ärliga så behövdes den stängas för att få ny fart i den :wink:

Jag har tyvärr ingen erfarenhet av någon av dom klinikerna. Köar til Huddinge med... Om jag skulle tippsa om privata skulle jag kika på Faluns klinik. Man kan göra utredning mm här för att sen göra enbart själva behandlingen hos dom till en lite reducerad peng. Varför förordar jag nu dom nu då som ligger en bra bit bort? Tja, de har bland annat graviditetsgaranti vilket innebär att du betalar inte allt förens du är gravid. De använder sig av långtidsodling mm mm. Kika på dom, det är ett litet tipps :wink:

ia20 · av **ia20** 14 okt 2009, 21:54

hej, jag och min man har försökt bli gravida sedan mars -07 och vi lyckades få till det januari -09 men det slutade i abort pga tom fosterblåsa i mars.

jag vill gärna påbörja en utredning men har ingen som helst aning om vart jag skall vända mig. vi bor i märsta men skulle vilja gå på utredning i uppsala om det finns.

vart vänder man sig?

i januari var jag hos en privat gynekolog och gjorde VUL för att se om allt stod rätt till (blev gravid någon dag efteråt) men det kändes inte sådär jätte seriöst då jag verkligen vill att dom ser att jag fungerar till 100%.

så har ni tips eller råd är jag jätte tacksam för jag vet ingenting om IVF egentligen

mikafika · av **mikafika** 15 okt 2009, 11:09

Du kan göra en utredning på en privat klinik och sen ändå bli ställd i kö för IVF på landstinget sen. Du kan tex vända dig till Carl von Linné kliniken i Uppsala som både gör utredningar och sedan IVF om det skulle behövas. Jag har ingen efarenhet av dem själv, är oxå ganska ny i ämnet, men jag har läst mkt bra om dem på andra forum.
Vi gjorde vår utredning på Sofiahemmets gyn, det gick snabbt och vi fick provsvar på ett par veckor. Ofta är det provsvaren som kan ta tid att få, men de prioriterade verkligen att allt skulle gå snabbt när man väl börjat. Så ca en månad efter första besöket var de klart att vi skulle få remiss till IVF.
I måndags bokade jag in ett första besök för IVF på IVF-gruppen på Sofiahemmet, men sen började jag kolla runt på andra kliniker och vad andra har för erfarenhet och kom fram till att jag nog vill vända mig till st:Göran istället...men nu är jag inte säker på det heller...
Det hela är ganska förvirrande, var man ska vända sig men jag tycker det kändes bra att vi vände oss privat för själva utredningen, den blev inte dyrare bara för det då frikortet gällde.
Men kolla upp vad som gäller i Uppsala på CvL, http://www.linne.se/

Lycka till!

08nin · av **08nin** 15 okt 2009, 22:04

Vi har försökt i snart tre år. Första året hade vi en avslappnad attityd till det hela. Försökte att mysa ganska regelbundet och ha lite småkoll på äl. Händer det så händer det.

Förra sommaren hade det gått 1½ år och vi började på allvar att försöka efter att ha insett att det här kommer att ta tid. Men ganska snabbt blev jag gravid, i början av oktober (-08) fick jag mitt plus. I början av december hade jag ett konstaterat ma. Sen dess har vi försökt utan framgång. Blev opererad alldeles nyligen. En cysta på höger äggstock som inte ville försvinna och som strulade till min menstruation. Hade knappt rött blod i två dagar, jag som brukade ha runt 4-5 dagar. Nu är den borta och vi hoppas på cystan var den stora boven i dramat. Utredning har startats och vi ska få en remiss till Sahlgrenska nån gång i november.

För att hjälpa min kropp så går jag på TCM akupunktur. 1 gång varannan vecka. Har endast fått 3-4 behandlingar och har redan märkt att min pms är bättre. Den blev bedrövlig efter missfallet.

Där står vi just nu. Har bim runt den 25:e. Skulle vara helt underbart om vi plussade nu, men jag blir inte helt superledsen om mensen skulle komma. Då lär jag ju märka om mensen har blivit rikligare sen cystan togs bort.

Kram till er alla!

Kira_85 · av **Kira_85** 16 okt 2009, 18:55

Hej alla,

jag har skrivit på den gamla tråden någon gång, men har inte varit så aktiv på forumet sista tiden... Ni förstår säkert att det kan bli för mycket ibland. Men nu är jag tillbaka!

Här är vårt fall: Jag är 24, han 23. Vi har försökt sedan september 2008, utan någon som helst framgång. Jag misstänker (hoppas!) att det är min oregelbundna mens som är boven i dramat. Nästa vecka ska vi påbörja en barnlöshetsutredning. Usch, det låter så dramatiskt - men samtidigt är det en lättnad att kanske äntligen få besked om vad som är fel.

Jag har bara berättat för två vänner att vi försöker bli gravida. Det känns jobbigt att folk frågar om vi har tänkt "skaffa" barn snart, men det skulle säkert vara värre om vi berättat. Kan tänka mig hur alla skulle vara nyfikna på hur det går och komma med en massa råd som man verkligen inte vill ha. Usch, nu låter jag elak, men jag tror ni förstår. Tur att man kan få skriva av sig här på forumet. Känns bra att vara med på denna tråd!

Kram på er allihop, och lycka till!

bebis-längtan · av **bebis-längtan** 18 okt 2009, 21:18

Hej! Vi har försökt i snart två år, blev gravid oktober -08 som slutade i tidigt mf. har plussat tidigt två gånger efter det men fått mens strax efter. Har blivit som besatt av detta - vill så gärna få en bebis & det är allt jag tänker på.. Ska till fertilitetsmott. om en vecka. Nu sitter jag med ömma bröst & väntar på mensen, men egentligen så tokhoppas jag att den inte kommer denna månad & att jag får mitt plus!!

mikafika · av **mikafika** 22 okt 2009, 14:06

Jag försöker verkligen att inte tänka så mkt på barnbiten, nu när vi är på väg mot en "lösning", ett nytt skede i det hela liksom. Känner inte att jag stressar upp mig inför BIM som tidigare nu när jag vet att det i princip ändå är kört att lyckas på egen väg, men när man får reda på att ytterligare ngn man känner är gravid så brister det för mig.
Att läsa här om alla som äntligen lyckas känns fantastiskt och ger hopp, man fäller en glädjetår och hoppas att det snart är en själv man fäller tåren för. Men det är en annan sak på ngt sätt när det handlar om ngn man känner i verkliga livet. Som bara poppar upp o säger btw, jag är gravid

Klart att jag är glad för de här paren, de förtjänar att bli föräldrar lika mkt som ngn annan, och varför skulle jag inte vara glad för dem??! De få ju uppleva det jag själv önskar mest av allt just nu, så självklart unnar jag dem det. Men det är fortfarande tufft, för det påminner om hur mkt svårigheter man själv har, och för en liten stund måste man få fälla ngr sorgsna tårar för det.
Och eftersom jag valt att bara berätta för en person om våra svårigheter så känns det inte som att jag bara kan ringa henne o gråta en skvätt, och då är det skönt att få lätta på hjärtat här, för jag vet att ni fattar vad jag pratar om.

Kram på er alla, tack för att ni finns och delar med er

aussieendie · av **aussieendie** 01 nov 2009, 00:30

Modesty..hur ar det? Jag tanker ofta pa dig!

har inte varit inte pa lange....ibland orkar man ju bara inte... Jag hoppas att allt ar sa bra det kan vara for dig...tiden gar och vantan blir kortare!!!!

Jag ar mest inne pa traden for ivf, har precis gjort mitt andra ivf dar jag faktiskt lyckades att blir gravid men innan jag ens hann blinka sa var det borta. Det kanns sa oerhort trist och ibland (hande i fredags) sa finns det iallafall en glimt av hopp, jag vet ju nu att det faktiskt har varit en graviditet, sa chansen finns iallafall. Jag kringlar mig fast i den forhoppningen iallafall.

Ska borja med 3;de ivf den 19 november - pang pa direkten...av ekonomiska skal egentligen. Jag kanner mig utpumpad av detta men sa maste det bli.

Lycka till alla andra ny tjejer har!!!Hoppas er resa slutar snart och ni far ett bra resultat.

Vantan och talamod ar nagot man maste tvinga sig att komma overens med...annars blir man galen.....for man har inget val helt enkelt....