Blommig gravid...

Petrapet · av **Petrapet** 13 jan 2011, 21:06

Jag vet inte hur jag ska börja denna tråden.

För sju månader så födde jag en av världens söttaste kille, som har namnet Maximillian.

Men så fort jag hade kommit hem med honom började jag vilja ha ett barn till väldigt snart.

Tänker fortfarande på att jag vill ha ett barn till nu...

Jag vet inte vad de tankarna kommer från, men är jag ensam med de tankarna?

Jag hade en väldigt svår och jobbig förlossning, jag förlorade 2,5 liter blod. och fick havenskapsförgiftning och infektion i kroppen och mådde jätte dåligt...
Men ändå vill jag ha ett barn till direkt. jag vet inte om det bara är tankar för jag saknar graviditets magen och den känsslan eller om jag verkligen vill ha ett barn till så här tätt..

Jag bor inte längre ihop med min sons pappa utan har hittat en ny kille som vill ha barn med, men vet inte när och så. och han har tagit pappa rollen jätte bra redan med min son och min son avgudar honom...

Men vad handlar dessa känslor om, någon som kan ge mig ett vettigt svar?

Kramizzar på er alla där ute

Karin Jo · av **Karin Jo** 13 jan 2011, 23:35

Hej!
Jag känner igen den känslan lite. Snabbt efter förlossningen började jag känna att jag ville bli gravid igen. Jag mådde otroligt bra under graviditeten fysiskt och känslomässigt, blev mycket lugnare liksom. Så för mig tror jag mycket det handlade om att jag saknade magen och att vara gravid. Tror inte att det är helt ovanligt. Men det gick över sedan för mig. Det kändes dumt också att jag kände så, precis som att jag inte var glad över min son eller att det var bättre när han låg i magen. Varför kunde jag inte bara fokusera på honom liksom? Men som sagt så gick det över sedan. Jag kan inte alls svara på varför du känner så men ville mest säga att du inte är ensam. Fast för dig låter det ju inte otroligt att det kan ha något att göra med den nya mannen som du traffat att gora också.
Kram

Skoogstrollet · av **Skoogstrollet** 12 mar 2011, 11:38

Ja, jag kan ju inte bedöma vad som är vad i ditt fall, men jag kan också sakna en ny graviditet. För min del handlar det nog om att det kändes som att graviditeten bara passerade utan att jag egentligen hann njuta. Likadant känns det nu med dottern som att tiden bara rinner iväg för det finns så mycket att göra. Jag flyttade 6 månader innan hon föddes, men orken räckte inte till att packa upp ordentligt så det ligger och stressar fortfarande.

Sedan kan jag känna igen harmonin med att vara gravid och att jag mådde väldigt bra då. Dessutom är det häftigt att föda barn och jag vill ha ett syskon till henne. I och med att jag är 35 nu kan jag inte vänta hur länge som helst.

Sedan kan ju ett nytt barn vara ett sätt att knyta samman er som en ny familj ...

L8i · av **L8i** 12 mar 2011, 13:27

Jag planerade barn nr 2 redan när nr 1 var i magen ungefär.
Min graviditet var hemsk, mådde dåligt från början till slut, sen kom Julian tidigt och det blev en lång sjukhusvistelse. tycker det mnesta varit väldigt tufft, men såklart underbart samtidigt.
Jag kände mig snuvad på mina sista 6 veckor när han föddes, det är en märklig känsla att inte vilja att ens barn ska vara fött när det redan är det. Oavsett så började jag längta direkt efter nästa barn och jag gör det fortfarande. Ibland är det nästan så jag skulle kunna tänka mig att bli gravid redan nu, men jag försöker bromsa mig själv lite