Dagens lunch -...

Muminmamman · av **Muminmamman** 29 jan 2008, 17:52

Hej!
Jag tycker det vore kul att komma i kontakt med härliga bebistokiga kvinnor som fyllt 40. Det finns ju en massa goa tjejer här på minbebis, men många är typ hälften så gamla som vi. Vi har ju en del andra erfarenheter som NUPP/KUB mm.
Själv fyllde jag 40 i våras och väntar mitt super-efterlängtade tredje barn.
Kram från muminmamman som hoppas på fler likasinnade!

av **sprallos** 29 jan 2008, 18:56

Jag är inte 40 år, men jag fyllde 30 i september och har just fått mitt första barn.
Oj, jag ser att du gått genom 3 missfall, måste vara jättetungt....speciellt så sent som v 18 + tvillingar... :-(

Muminmamman · av **Muminmamman** 29 jan 2008, 20:15

Hej sprallos, kul att du kikade in i alla fall. :-)

Grattis till sonen, vilken liten goding!
Och tack för omtanken ang min bebishistorik... :cry:

Kämpar på & ger inte upp!!

lejonella · av **lejonella** 29 jan 2008, 23:26

Hej hej muminmamman!!! Jag är inte 40 år men 37. Fyller 38 i år...Ska föda mitt 2:a barn om tre mån, min son är 14 år så detta blir en riktig sladdis :lol:

Du då??

Muminmamman · av **Muminmamman** 30 jan 2008, 08:54

Hej lejonella!
Kul att du hörde av dig! Jag har också en 14-åring hemma, en riktig fjortis! :lol:

Och så har hon en lillasyrra på 11. Träffade en ny man för 5½ år sedan "den stora kärleken"

och vill så grymt gärna ha ett kärleksbarn med honom. Han är 6 år yngre och har inga sedan tidigare. Jag blir gud ske lov lätt gravid, fortfarande...!

Men vi har tyvärr haft 3 missfall i rad, dessutom så sent som v 18 i november. Kan du tänka dig att bebben t.o.m var frisk enl obduktionen. Det var tufft. Äntligen gravid igen men jätterädd för hur det ska gå denna gång....Fast kärleken ger kraft och lusten ger motivation att kämpa på. Jag ger inte upp! Tänker hålla på till typ 43 i alla fall om det ska behövas. Skulle gärna vilja ha ytterligare en nämligen, om man vågar... Att vara tonårs- & bebismamma samtidigt tycker jag känns coolt!

Jag tycker det vore intressant att höra om andra äldre mammors erfarenheter av fosterdiagnostik. Jag gjorde KUB förra gången och kommer absolut göra det igen. Vågar inte göra fostervattensprov. Börjar med KUB. Ser det bra ut då nöjer vi oss med det och är oddsen sämre gör vi fostervattensprov då i så fall. Hur har du gjort?

Sköt om dig och lycka till under resten av tiden med tvån på jäsning!
Kram Muminmamman

annnyman · av **annnyman** 30 jan 2008, 12:46

Jag är 41 år och har fyra söner, 20, 18, 9 och 6 år. Min stora kärlek träffade jag för 1,5 år sen och försöker bli gravid sen 7 mån tillbaka. Han har också två söner sen förut.
Känns mysko att många här är t.o.m yngre än mina söner!

Muminmamman · av **Muminmamman** 30 jan 2008, 13:31

Välkommen annnyman!

Jag blir så glad när jag hör om fler lite äldre som mött kärleken och vill ha fler barn. Dessutom tycker jag att det är nu när mina tjejer blivit lite äldre som en annan glädje kommit med att ha barn. Ser också på min man och hans syskon hur mycket stöd & glädje de har av varandra. De är 3 och den yngsta "halvsyskon". Själv har jag (bara) många "halvsyskon" och kanonfin kontakt speciellt med yngsta syrran. Det skiljer 20 år på oss. Kärleken är min största drift att vilja ha barn igen, men även glädjen att ha en stor familj och sedan deras framtid tillsammans.
Önskar dig varmt lycka till i babyverkstan annnyman!

annnyman · av **annnyman** 30 jan 2008, 14:20

Tack muminmamman! Jag har varit till en gynekolog som säger att allt är bra med mig hon ser inga hinder att jag ska kunna bli gravid. Vi har ju båda barn innan och det bör funka. Jag har ju regelbunden mens och jag har ÄL så det är bara att köra på!

Muminmamman · av **Muminmamman** 30 jan 2008, 16:48

Skönt att höra! Snart händer det ska du se. Håller tummarna för er!

lejonella · av **lejonella** 30 jan 2008, 21:39

Hej igen!!! Vi gjorde fostervattensprov, och det var hemskt!!!!! Jag är så spruträdd så jag blev alldeles chockad när de tog fram stora sprutan....Började gråta som tusan. Allt såg ju jättebra ut, så nu känns det ju skönt att vi gjorde det, men jag ångrar det lite ändå efs jag blev så rädd...Tycker inte att det känns så himla kul m tonåring och bebis, är lite rädd för att han ska få en revoltperiod då bebisen kommer. Han är orolig märker jag, och ger små pikar för att jag ska bekräfta att han inte kommer att hamna sist..I kölvattnet av syskonet. Svårt. Men det kanske kommer att funka bättre än vad jag tror...Det är maxat iaf att jag nu släpar runt på en kula, det trodde jag inte för nga år sedan. Jag var ju färdig m barnafödandet tyckte jag. Men så stod HAN bara där, och jag smälte. Kastade mig ut i det okända handslöst, och nu är magen som en fotboll :lol:

Glädjen är sååå stor, och det är fanstastiskt att kunna ge min sambo detta underbara..Han har inga barn sedan tidigare så detta är verkligen av kärlek...