Nu är vi på pl...

[Stina]

När jag var gravid åt jag allt som föll mig in, självklart följde jag kostråden för gravida så gott det gick och så vitt jag kände till dem. Men godis och annat åt jag om jag var sugen - det är ju inte direkt nyttigt för bebisen.
Däremot så hade jag aldrig tänket att jag skulle äta för två i den bemärkelsen att jag åt bullar och kakor titt som tätt bara för att det var "okej" att gå upp i vikt. Men jag vet att det finns andra som tänker så. Hur tänker ni?

[CeLicia]

Visst får man vissa sug, men jag tror absolut inte på att äta för två! Vill man ha någon chans att hitta tillbaka till sin ursprungliga form (något jag är väldigt orolig över) är det nog inte så bra att öka kaloriintaget bara för att man är gravid.

Jag har upplevt betydligt mer hungerkänslor nu men har inte ätit mer än att jag utökat dagsransonen med en banan, en hårdbrödmacka och kanske en morot. I övrigt äter jag lunch och middag. Jag tror också att det precis som när man inte är gravid att det är viktigt att tänka på vad man äter och vad, när man får sug, väljer att mätta sig med. En morot eller krossad avokado på macka är faktiskt supergott!

[kristallklarvinter]

Det finns ju vissa riktlinjer över vad man bör få i sig extra per dag under vissa perioder. Vet att i början räcker det med ett extra äpple om dagen, sedan även ett glas mjölk och en macka. Så äta för två är ju inte.riktigt så som det låter..

[Changes]

Jag tycker att äta för två är en mening som är väldigt fel.

Det låter som att man kan äta mycket mer bara för att man är gravid, men det är så man går upp 20 kilo och man tycker det är OK, "bara för att" man är gravid.

Jag kommer fortsätta träna så mycket jag orkar (orkar inte så mycket), och jag äter mycket mindre nu när jag är gravid.

En kompis till mig sa att så fort jag är hungrig ska jag äta, för nu äter jag för två och det betyder att är jag hungrig är bebisen hungrig och behöver mer mat. Jag sa "jaja... jag tror inte riktigt på det där"..

Bara man får i sig viktiga vitaminer och äter en sund kost och absolut inte för mycket, tror jag allt är bra
Vem vill bli en tjockis?

[chilli]

Jag tror det där är lite feltolkat utan mera skall menas som att man skall tänka på att äta extra bra/nyttigt eftersom man har ansvar för ett nytt livs näring! Alltså mat för två.

När jag var gravid mådde jag så dåligt hela graviditeten att de slutgiltiga kostråden jag fick var att äta det jag kunde tänka mig äta oavsett om det var isglass, macka eller choklad. Blev jag plötsligt och äntligen sugen på riktig mat så gjorde vi allt i vår makt att kunna ge mig det för näringens skull. Inte alla som får känslan att de "vill äta för 2", tyvärr

Jag tror också att gravid-suget berättar vad kroppen behöver. Jag drack väldigt ofta mjölk:)

[FruStenis]

Tycker det finns allt för mycket tankar om andra och hur de gör. Varje graviditet är olika och varje gravid kvinna lika så...en del blir tjocka utan att äta mer onyttigt än någon annan (precis som hos andra icke-gravida).

Jag mår så illa att jag äter det jag kan och är sugen på....vilket är typ knäckebröd, flingor och rostat bröd + frukt. Jag måste också äta ofta för att inte illamåendet ska bli för outhärdligt och om det betyder att jag går upp för mycket så visst men illamåendet är just nu det värsta.

"Vem vill bli en tjockis?" - Ja säkert ingen men bara för at man inte äter godis osv. betyder det inte att man kan gå upp mycket ändå.

[charizmah]

Gå upp i vikt ska man ju göra och absolut inte äta mindre när man är gravid, men kanske inte så mycket mer. Det är en extrem vikthysteri! Och jag tror visst att man ska äta om man är hungrig, jag hade 3 hungersperioder förra graviditeten men åt då mer frukt och drack mer mjölk.

Jag gick upp 26 kg med första barnet, gick iofs ner 10 kg direkt eftersom jag hade massivt med vätska. Unnade mig väl lite mer men inget frosseri och inte mycket godis alls faktiskt. Jag orkade träna fram till v 30 (styrketräning, cykel, säckträning) ung sedan fick jag stora problem med karpaltunnelsyndrom och körde då bara gravidyoga efter det samt lite hemmaövningar. Denna gång har jag några kg extra och tänker på vad jag äter, kör efter GI dvs fullkornsprodukter, bra fetter etc. Inte kunnat träna så mycket än pga skada i baklåret men går på sjukgymnastik och när denna förlamade tröttheten släpper om några veckor så blir det gymmet igen.
Dessutom så skiter min BM i BMI eftersom hon säger att det inte är applicerbart på mig pga av min kroppsbyggnad och muskelmassa. Jag har alltid varit grovt byggd, haft lätt att lägga på mig muskler och gillar att träna hårt. Vi är ju olika byggda helt enkelt. Vissa skulle kalla mig tjockis men allt är relativt. Min make gillar mina former, mina värden är på topp och kroppen känns bra så varför ska då någon annan bry sig?

[ulrikache]

Jag har tidigare haft anorexi och hade fortfarande ett rätt besvärligt förhållande till mat när jag blev gravid.
Jag kämpar fortfarande mot matångest som kommer automatiskt ibland när jag äter, men nu när jag har ett annat liv att ta hand om har det varit så skönt att bara kunna strunta i tankarna som kommer. Jag älskar min kropp för att den kan åstadkomma det här!
Ibland drabbas av panik för att jag får sug efter onyttiga saker som jag inte har kunnat tänka mig att stoppa i munnen på väldigt länge, men jag har bestämt mig för att min kropp nu ska vara mitt barns boning och inte ett utlopp för min ångest. Så om jag går upp 10 eller 30 kg får vara på barnets villkor. Jag har iallafall lyckats skapa, bära och föda ett barn.

[Stina]

Hej Ulrika! Vad härligt att höra att graviditeten gör det "lättare" för dig med maten!