Status bland f...

Cami · av **Cami** 28 jun 2007, 14:49

Vet att det är "normalt" men jag kan inte hjälpa bli helt GALEN!! Först har jag gråtit hela dagen och därimellan när jag var på väg till barnmorskan står jag vid centralen och vet inte längre vart jag är på väg, vet att jag ska till banmorskan men vart den ligger har jag ingen aning om!! Är tvungen att gå av tunnelbanan vid medborgarplatsen för att i ca 1-2 min försöka lokalisera mig!! Efter mycket tänkande och försök att se mödravårdcentralen framför mig bestämmer jag mig för att försöka med Skanstull och mycket riktigt där låg den.. hämtar mitt papper och går vidare, kompisar ringar och frågar hur jag mår, och jag börjar tokgrina igen på bussen.. det går inte att hindra heller, utan då blir det bara ett förvrängt ansiktsuttryck som skulle få minsta lilla unge att börja tjuta av rädsla. Känns också som att jag "förstör" för min man genom att bara vara bitchig och gnällig hela tiden om hur stor, finnig eller oattraktiv jag känner mig, istället för att vara glad och stolt över det underbara jag har inom mig som jag verkligen vill ha och ser fram emot att dela mitt liv med .. även om det låter som jag hellst skulle vilja begrava mig själv.

Känner någon igen sig lite??? ..

Nemoria · av **Nemoria** 28 jun 2007, 16:48

Känner inte igen mig men jag har blivit mer svartsjuk, tänder till snabbt så det kokar i mig, och jag är mer känslig.

Cami · av **Cami** 28 jun 2007, 17:00

samma samma!! Och jag var inte någonstans svartsjuk förut, grina inte (knappt någonsin) förut och tyckte att jag själv var ganska bra på allt..
men nu.. ?? men kroppen och allt annat ställer ju verkligen om sig nu..

Chivas · av **Chivas** 28 jun 2007, 19:45

jag känner igen mig i det där

nu är det bättre men det var jobbigt fram till vecka 16 ungefär. Lovar att när man känner sparkarna första gången och märker hur de blir kraftigare å kraftigare allteftersom den lille växer, eller när man går på ultraljudet och ser den lille röra sig - peta med sina små fötter och sträcka på sin lilla nacke - då känns det genast mycket roligare. Då glömmer man liksom det jobbiga litegrann

Samma när man ser magen växa, det är också kul. Då glömmer man bort att rumpan växt och att hela kroppen blivit "fylligare".
Då har kroppen dessutom hunnit vänja sig lite mer vid hormonerna och den "kritiska" perioden (de tre första månaderna när risken för det värsta är som störst) gått över vilket leder till att man undermedvetet inte oroar sig lika mycket längre.
Håll ut tjejer!

Nemoria · av **Nemoria** 28 jun 2007, 19:53

Nu blir nog min sambo glad när han får veta att det förhoppningsvis inte håller i sig hela graviditeten hehe

Chivas · av **Chivas** 28 jun 2007, 20:04

nej det brukar bli bättre. om inte annat blev det bättre för mig!

linda74 · av **linda74** 28 jun 2007, 20:12

Det är mycket som händer i kroppen under en graviditet! Hormonerna bara sprutar och visst spelar hjärnan en ett spratt då och då.

Jag har kort stubin och kan fräsa ifrån rejält, vilket jag inte brukar. Har total kontroll när jag är på jobbet, jobbar med pyskiskt och socialt utsatta människor, så det är direkt olämpligt att bli förbannad, om man säger så. Men ni ska veta att det släpper när jag kommer hem! Tur att min man varit med 3 gånger förut, han är ju expert på att hantera mig när jag är gravid... hahaha

av **Tessan** 29 jun 2007, 07:33

Förvirrad känner jag mig men har inte fått jätte stora humörsvängningar ännu!
Det kommer säkert

av **sprallos** 29 jun 2007, 09:12

Jag kan också hålla med om att det lättar med det mesta efter v 14-16, nu är det luuugnt! Det är en baggis att vara gravid, det är som vanligt..typ. Jag har halsbränna då och då och gasig mage, men det tar man ju.

Sparkarna är nog det allra bästa nu...dom börjar vara starkare och klart mycket tydligare. håll ut, det blir bättre!