En bra start.....

[Klort]

Jag läste ett inlägg där någon inte ville ha med sin man. Jag vill absolut att han ska vara med på förlossningen, men han är rädd. Rädd för allt... och att det ska göra ont för mig. Han kan prata om detta varje dag vad jobbigt det kommer att bli.

Men jag då... vem ska stötta mig när jag är rädd? Hur ska jag få honom att förstå att jag behöver honom. Kan han hålla inne med sina farhågor för min skull...

Jag älskar honom, men kan han inte sätta mig först denna gång?

[sprallos]

Hur länge har ni kvar? Jag tror att det kommer lösa sig av sig själv, men om han fortsätter låta så, så tycker jag du ska ta upp det med BM. deta är ju ett problem och han ska ju också bli förälder liksom.

Visst, inte är det ju bara roligt att ligga där oc hha ont osv. Men det är ju en del av det, en viktig del. Livet är sånt ibland att man åker på att göra saker man inte bara tycker är kul.

[ReTur]

Min man vill inte ens vara med på förlossningen.

[Klort]

Vi har sex veckor kvar.

Samtidigt tycker jag ju synd om honom, för han är ju maktlös liksom. men jag har inget val. Ska jag föda måste han också vara med.

Men bra idé, kanske ska man ta det med BM. Vi ska på första föräldrautbildningen på måndag. Kanske blir han bättre till mods då.

[Klort]

ReTur - din man vill inte vara med. Samma problem då. Men vad vill du?

[sprallos]

På min planet finns det inget "Vill inte" i denna fråga. Jag ser en tjurig 4 åring på väg till dagis....stampandes...."Jag VIIILL inte"....

Men prata, prata, prata om det....vi kommer ju inte undan, vi måste. Jag tycker det är en självklarhet att pappan är med, men det är ju jag det. Jag hade aldrig accepterat nåt annat...då hade han inte behövt vara med mig överhuvudtaget.

[Fialias]

Jag tror sånt är svårt att planera, ta det som det kommer istället.
Lägg fram dina önskamål så han vet om dom men pressa honom inte då kanske det bara blir värre.
Självklart tycker jag själv att pappan ska vara med, vi måste ju det så varför inte dom, vi behöver dom ju...

Kanske ska du fråga om nån annan i din närhet kan vara med och stötta dig, om det skulle hända att han inte vill.

[April08]

Om det känns bättre för era män kanske ni kan ta med ngn mer som du e trygg med.. Då e han/ni ju inte ensamma om det skulle gå åt fanders å han ballar ur.. bara en tanke..

[MissGanja]

Min BM tog upp sådant under mötena. Min sambo visste inte riktigt hur han skulle reagera och han förberedde mig på att han kanske skulle svimma och inte kunde klippa navelsträngen.

Men det gick som tur väl bra! Jag kan säga av min erfarenhet att jag hade ett OTROLIGT stöd av honom under värkarbetet! Själva förlossningen gick så bra och sambon filmade ju bara hela tiden så hade han inte klarat av att vara med där så hade det fortfarande gått bra.

Ni kan ju prata om det, att han kan stödja dig under själva värkarbetet iallafall och klarar han sen inte själva förlossningen (som jag tyckte var smärtfri) så kan han ju gå ut ur rummet när själva bebisen kommer.

Min sambo sa att det inte alls var farligt att vara där och att han hade ångrat sig om han inte varit med i efterhand.

Hoppas att det går bra för er!

[zilia]

Tycker absolut att du ska överväga att ha med en doula eller nån nära som du kan känna dig fullständigt trygg med. Först tycker jag du ska ta upp det med din bm. Viktigt också att han är med och att ni diskuterar det alla tre och ber honom sätta ord på det han är rädd för. Din bm kan säkert förklara för honom och kanske göra honom lugnare. Ett annat tips är( om ni hinner och vill)- gå en profylaxkurs!! Det hjälpte min man jättemycket, han fick en uppgift att sköta och nu är han superpeppad!!!