Packåsnan men ...

Babydoll89 · av **Babydoll89** 11 okt 2010, 16:12

Hej! Jag är gravid och jag ska egentligen vara jätte glad, men jag kan inte

Jag har varit med om två missfall innan, och har inga barn.
ett missfall var augusti 2003 och ett var nu i juni 2010. Vi har försökt detta året , för vi vill bli föräldrar. Jag plussade i onsdags förra veckan , dock vet jag inte alls hur långt jag är gången eftersom min menscykel är mellan 28-34 dagar sen missfallet i somras.

Jag vill så gärna att det ska vara december nu så jag iaf är i vecka 12. Men just nu vill jag bara lägga mig i sängen och vaknar upp när risken inte är så stor. Jag jobbar annars om dagarna och tiden brukar gå fort men inte nu. Jag är på jätte konstigt humör, rätt nere och börjar gråta för ingenting. Så fort jag känner nått i magen så blir jag orolig att nått är fel, eller när jag inte känt nått på ett tag så blir jag orolig för de! Dessutom springer jag på toa ofta och varje gång är jag rädd att det ska vara blod på pappret.

Jag har inte heller ringt till någon barnmorska än,
för jag tycker det är så jobbigt att sen eventuellt behöva ringa upp
och avboka tiden p.g.a att man fått missfall...

Någon som kan stilla min oro en gnutta åtminstone,
eller någon som vet hur allt detta känns?

Jag vill vara glad och veta att vi ska få vår lilla familj utan all denna oro
för missfall som snurrar runt i tankarna konstant!

Tacksam för något svar iaf...

Frida77 · av **Frida77** 11 okt 2010, 16:37

Hej Babydoll89,
Jag förstår din oro, det är helt ok att känna som du gör. Jag var också jätteorolig i början och tiden gick jättesakta. Men rätt som det är har man passerat v 12/13 och då kan man slappna av lite. Sen kommer ny oro inför t.ex. ultraljudet etc.

Jag är i v.22 nu och oroar mig inte lika mycket för barnet längre, men däremot alla andra hemskheter som kan hända under förlossningen och sedan också när bebisen kommit ut. Min kollega sa att det är bra om jag vänjer mig vid oron, för att "den kommer följa med så länge barnet finns =)"
Så det är mitt råd - att göra dig vän med oron. Och att försöka släppa på det som du inte kan påverka som t.ex. missfall. Man vill veta i förväg hur det kommer bli men det går ju inte.

Och kom ihåg att i de allra flesta fall så går det bra. Lycka till och ta hand om dig!!!

Babydoll89 · av **Babydoll89** 11 okt 2010, 16:42

Grattis till dig får jag säga

Jo men det känns som att ibland är det inte värt det när det blir missfall, för det har hänt två gånger innan i mitt liv, som jag sa till min sambo igår.. Jag är nöjd om jag bara får ett friskt barn

Man längtar ju och hoppas att allt ska gå bra och fullföljas, men den där oron tar överhand.

Tack för dina ord, behöver höra sånt.

studs · av **studs** 11 okt 2010, 17:29

du är inte ensam, jag har haft 8 missfall innan och denna graviditet har iaf gått till snart v 18, oron finns, visst släppte den lite vid v 12 men som frida77 säger så förföljer den en, nu är jag så SUPER orolig att få veta att ngt är fel eller att barnet är dött nu när vi ska på RUL

Men de är väl så, försök att inte tänka på de, ta de lugnt och över ansträng dig inte genom att lyfta tungt osv så ska du se att de nog går vägen för er denna gång

studs · av **studs** 11 okt 2010, 17:30

du är inte ensam, jag har haft 8 missfall innan och denna graviditet har iaf gått till snart v 18, oron finns, visst släppte den lite vid v 12 men som frida77 säger så förföljer den en, nu är jag så SUPER orolig att få veta att ngt är fel eller att barnet är dött nu när vi ska på RUL

Men de är väl så, försök att inte tänka på de, ta de lugnt och över ansträng dig inte genom att lyfta tungt osv så ska du se att de nog går vägen för er denna gång

Babydoll89 · av **Babydoll89** 11 okt 2010, 17:43

Oj, och jag klagar på mina två missfall :roll:

Alltså lyfta tungt, jag lyfter en hel del på jobbet , jobbar inom handels i en butik, där vi bland annat har grovkem som kan vara tungt ex tvättmedel i stora lådor, blir att man lyfter mycket, men kan det vara dumt nu i början också??

Jag jobbar runt 30 timmar denna veckan så blir ju rätt så mycket lyft, nästa vecka endast 14 timmar, så det bör jag väl inte få några men av?

Försöker ta de lugnt, men det är ju så svårt, man vill att lyckan ska vara här men känns som om att det inte kommer gå vägen denna gången heller. usch vad tankar man har egentligen!

Men ska försöka att bara ta de lugnt och tänka positivt, hur svårt det än är, men du lugnade ner mig till viss del

chilli · av **chilli** 12 okt 2010, 22:22

Hej!
Om du har möjlighet att få nya, lättare arbetsuppgifter på ditt jobb så sök dem! Det är en rättighet som gravida har och en skyldighet som arbetsgivaren har. I övrigt, få dig själv att må bra dvs. stressa av efter jobbet, rå om dig i ett bad.
Min egna oro för mitt knytte får mig numera att le, jag tar det som ett bevis på att jag kommer att bli en bra mamma, en som kommer finnas för mitt barn och bryr sig om dess existens!
Vi hoppas på tredje gången gillt för dig/er!!

Babydoll89 · av **Babydoll89** 13 okt 2010, 07:37

chilli skrev:Hej!
Om du har möjlighet att få nya, lättare arbetsuppgifter på ditt jobb så sök dem! Det är en rättighet som gravida har och en skyldighet som arbetsgivaren har. I övrigt, få dig själv att må bra dvs. stressa av efter jobbet, rå om dig i ett bad.
Min egna oro för mitt knytte får mig numera att le, jag tar det som ett bevis på att jag kommer att bli en bra mamma, en som kommer finnas för mitt barn och bryr sig om dess existens!
Vi hoppas på tredje gången gillt för dig/er!!

Jag är bara timanställd och fick höra att jag bara fick vara kvar till sista december igår. Känns inte som att jag vill säga något till dom att jag ens är gravid, är ju också så pass tidig i graviditeten. men ska försöka att inte bära allt för tunga saker men ibland blir det att man måste ju.

chilli · av **chilli** 13 okt 2010, 08:09

Då blev det lite knivigare, du har ingen kollega du kan anförtro dig till som kan smått hjälpa dig med det värsta eller dra en vit lögn om begynnande ryggskott eller nått? :roll:

Sen är det ju tidsbestämt så alla vet när du kommer få gå så det kanske fins något att utnyttja av den situationen, alltså ta det lugnare på eget bevåg utan att vara rädd för att mista jobbet, för de kommer inte avskeda dig på fläcken för det(Kommer kosta dem mer än om de låter dig gå kvar till den sagda tiden)? Men annars är det inte så lång tid kvar på det jobbet och är det meningen att denna bebben skall stanna så gör den det! Det minsta du kan göra själv är att hålla dig till goda vanor och vara ifrån de dåliga... Slutligen, överväg om det kanske inte kan vara skönt att få tala med en barnmorska om detta, din oro och situation.

08nin · av **08nin** 13 okt 2010, 08:57

Jag tror inte att det är nån större fara i början av graviditeten eftersom bebis är ju bara som en liten jordnöt och väl skyddad. Men eftersom du har 2 mf innan så skulle jag i alla fall ha sagt till.

Sen tycker jag att du ska ringa mvc för en inskrivning och gärna en privat gynekolog för att kolla hur långt du är gången. Har man sett ett hjärta i v 6-7 så har man genast väldigt bra odds, ca 96-97% att det går bra. Jag förstår din oro eftersom jag varit i din situation. Kan säga att oron försvinner inte, men som nån skrev så kan man försöka bli vän med den.

Ett stort lycka till!