Life is good!

Angel Of Rainbow´s · av **Angel Of Rainbow´s** 12 okt 2009, 16:37

Hej

En liten fråga, jag har hört från min förlossningsklinik att jag kan få Emla plåster på ryggen en timme innan jag skall få Ryggbedövningen så jag ej känner av sticket alltför mycket, men sen undrar jag, hur ont måste de göra när dom går igenom ryggmärgen med sprutan :roll:

hur upplevde ni det ??

Och finns det någon salva som man kan få strykt på underlivet som gör att man inet riktigt känner lika hemskt mycket om man spricker eller nät barnets huvud tränger igenom ?? klart som attan de gör ont, men kanske nåt som mildar det hela lite, det finns ju såååå mycket sorters bedövningar, så undrar om det möjligen finns nåt för det :lol:

Blir jätteglad om ni vill berätta vad ni vet :wink:

HelloKitty · av **HelloKitty** 12 okt 2009, 17:32

jag kände knappt när dom la edan ja va rädd innan för den nålen e ju så stor har man sett på tv hehe men de strama lite bara när dom spruta in annars ingenting..

salva till underlivet har jag inte hört något om däremot smörjer ju vissa med olja där nere ett tag innan så de ska va mjukt.. mig klippte dom ganska mycket vilket va min stora fasa att bli klippt eller spricka.. men jag kände inte de under fl heller inte vad jag kunde utskilja iaf..

Danem · av **Danem** 12 okt 2009, 18:04

Jag fick bedövningssprutor innan EDAn sattes in och dom kändes inte alls och just då koncentrerade jag mig mest på andningen och att ligga stilla under värkarna och själva EDA sprutan kändes inte alls utan jag kände bara hur det spred sig och att varje värk kändes mindre och mindre tills det till slut inte gjorde ont längre.

Sen så tyckte jag inte att det kändes så mycket när huvudet var på väg ut,
eller ja klart det kändes men det brände mest och kändes mycket annorlunda mot för vad jag trodde att det skulle kännas!
Barnmorskan satte en varm handduk mot för att mjuka upp och jag sprack ingenting utan klarade mig med några bristningar och dom kändes inte,
det som mest kändes var själva huvudet och inte huden som töjdes.
Men det finns bedövningsspray som hon sprayade på mig när jag skulle få mina stygn men det borde man nog kunna få när man ska krysta också.

jennyc · av **jennyc** 12 okt 2009, 18:46

Jag kände inte heller av någon smärta när de la edan. Kände ett litet stick precis som vid blodprov men inget mer.

Jag vet inget om bedövningssalvan.

Aurora · av **Aurora** 12 okt 2009, 19:02

Jag tog ingen bedövning så jag kan inte uttala mig om det, men däremot angående att spricka. Jag tyckte inte det kändes så farligt, och det var inte så att jag kände typ att "oj, nu spricker jag". Det jag kände var en brännande, svidande känsla i underlivet, men jag tyckte som sagt inte det var så farligt. Då tyckte jag nog att värkarna innan var värre, typ när de sista centimetrarna skulle öppnas.

HelloKitty · av **HelloKitty** 12 okt 2009, 19:44

ja de måste jag verkligen hålla med om de sista centimetrarna är de värsta.. det är det som jag tyckte var jobbigt med förlossningen tror jag.. själv grejen o krysta ut han visst de är ju inte skönt men de va väldigt skönt att få trycka på tyckte jag efter 19 h så kändes de äntligen som man kunde se ett slut på de och bebisen va nära nu...

Danem · av **Danem** 12 okt 2009, 20:01

Ja värkarbetet var jobbigast,
från 5 cm till fullt öppen gick på en halvtimme och det kändes!
Att sedan få krysta var bara skönt,
slippa hålla emot och bara få arbeta lite istället för att pina igenom.

Summan av kardemumman: Väl där så tänker man inte så mycket utan tar en värk i taget,
det är så svårt att tänka sig före man är där så egentligen ska man inte tänka så mycket på det vet jag nu i efterhand men det är såklart omöjligt att inte tänka på det

BlivandeMammi87 · av **BlivandeMammi87** 12 okt 2009, 20:29

Hej! Jag gjorde akut kejsarsnitt.. Är också väääldigt väldigt spruträdd! Men samtidigt.. Måste man så måste man! Jag kände inte av sprutan alls! Förrns tjejen träffade rakt på en nerv :lol:

Flög fram på bordet men det var mer obehagligt och gjorde inte ont! Så oroa dig inte allt för mycket nu.. Det kan gå mycket lättare än du tror! :wink:

Mika79 · av **Mika79** 13 okt 2009, 20:04

Jag hade bestämt mig innan min förlossning att jag bara ville ha lustgas men efter en stund med värkstimulerande dropp och jättekraftiga värkar ändrade jag mig. Jag var verkligen livrädd för EDAn innan förlossningen men väl där så kändes det som att jag inte skulle överleva utan den. Jag hade så kraftiga värkar när narkosläkaren satte den att jag inte märkte av den nånting. Kan tillägga att jag var helt stenad på lustgasen också:)
Jag tyckte inte att det gjorde mest ont när huvudet skulle ut. Det var mest en lättnad att det var över. Neo kom ut med hjälp av sugklocka och det var jätteskönt att få den hjälpen. jag sprack väldigt mycket invändigt men det märkte jag inte av utan det som gjorde ont var värkarna. Klart att det gjorde ont men man är så fokuserad på att klara av varje värk och på att få ut barnet att man är i sin egen lilla värld. Man vet att man måste klara av smärtan så man bara gör det.

Visst gör det ont att föda barn men jag tyckte att det var en häftig upplevelse att känna hur stark ens kropp är. Jag kände mig som värsta urmodern under vissa stunder och jag kände mig som världens starkaste. Det var coolt!

Smärtan går över... försök att tänka på det.
Lycka till!

Villervallesmamma · av **Villervallesmamma** 30 nov 2009, 12:35

Inte för att skrämmas men vad är värst? ett stick eller att ha fruktansvärt ont?
Jag är också livrädd för nåla och jag svimmar nästan varje gång jag ta blodprov för det är fruktansvärt...Men jag är livrädd för att ha ont också...
därför bestämde jag mig för att ta EDA innan. Och ja när man har så ont, så är man glad att det finns.
Visst nu ska man inte bara ta EDA hur som helst heller, det finns ju risker. Och för mig gick det snett.
( händer 1 på 100, men det är aldrig nått de säger, sen gick det lite längre med mig så då blev det 1 på 1000. Blev sängliggande i 10 dagar, med fruktansvärd huvudvärk.Var ljuskänslig och var tvungen att ligga rakt på rygg.Fick kissa i en potta.fick massa tabletter och sprutor mot det onda.Det var hemskt! det enda jag ville var att få bära/hålla min bebis men kunde inte. Jag mådde dåligt och det var hemskt.De gjorde alla 3 saker man kan göra men det blev bara liite bättre.Var inte ljuskänslig efter 3:e dagen iaf.Jag fick upp luftbubblor i ryggmärgsvätskan och den hör samman med hjärnvätskan så det blev bubblor i huvudet också, de trodde jag fått hjärnblödning,men efter skiktröntgen såg de att det bara var bubblor som tur var. )
Så därför kommer jag inte ta den nästa gång. Jag blir arg när ingen berättar,står inte heller i mina böcker.Visst det är ju otroligt liten chans att det händer,men jag är fortfarande ledsen att jag missade det där allra första.bebisen är en pojke nu på snart 2år...
Ska ha min nästa 3 maj.Men det gör mig otroligt nervös att veta att jag ska klara mig utan EDAn..för den hjälper verkligen!!