Cheesecake til...

lillbebbe · av **lillbebbe** 03 nov 2009, 14:22

Hej på er kämpare!

Jag tänkte att vi skulle sammanställa en lista över vilka som har börjat eller ska börja med en utredning. När vi alla är samlade och vet lite om varandra så är det lättare att ta reda på information och bolla med varandra. Vi kan peppa varandra och dela med oss av erfarenheter. Vi kan väl presentera oss lite kort och skriva i vilken fas vi är. Sedan får vi väl uppdatera med tiden och någon gång i framtiden hoppas jag att det är många plussare på den här tråden.

Vad gärna med på listan!

lillbebbe: 30 år, har försökt i över 2 år. Startat utredning 29/10. Vi har lämnat blodprover och ska snart lämna spermaprov. Ska köas för IVF som är högst 3 mån.

Kira_85 · av **Kira_85** 10 dec 2009, 20:46

Hittade listan! Men det är ju ingen som fyllt på

Så jag gör det:

lillbebbe: 30 år, har försökt i över 2 år. Startat utredning 29/10. Vi har lämnat blodprover och ska snart lämna spermaprov. Ska köas för IVF som är högst 3 mån

Kira_85: 24 år, har försökt sedan september 2008. Påbörjat utredning i oktober. Har fått veta att spermaprovet är felfritt, och inget fel kunde upptäckas på vul heller. Har lämnat en massa blodprov också. Genomgång av alla provsvar 11:e januari.

lillbebbe · av **lillbebbe** 11 dec 2009, 16:28

Nej det är ingen mer som har skrivit upp sig, tror att det finns en liknande lista nånstans. Det har blivit svårare att hitta alla nya trådar sen de gjorde om hemsidan tycker jag. Vi får väl hålla ihop tills fler kommer, Vi är väl i fas med varandra i utredningen

.

Jag passar på att uppdatera då vi vet mer nu.

lillbebbe: 30 år, har försökt i över 2 år. Startat utredning 29/10. Inga fel hittades på varken mig eller min man, alltså oförklarig barnlösa. Köar till IVF som beräknas starta i början av våren.

Kira_85: 24 år, har försökt sedan september 2008. Påbörjat utredning i oktober. Har fått veta att spermaprovet är felfritt, och inget fel kunde upptäckas på vul heller. Har lämnat en massa blodprov också. Genomgång av alla provsvar 11:e januari.

Kira_85 · av **Kira_85** 12 dec 2009, 22:21

Ja, vi får väl klara oss på tu man hand så länge

Carlsson · av **Carlsson** 14 dec 2009, 02:29

Vi har försökt i 1,5 år och har precis påbörjat utredning. Fick reda på att jag har för lite hormoner och behöver äta tillskott.
Min kille gjorde spermaprov för ett tag sedan och vi fick just reda på att han har på tok för lite springare. Normalt är typ 40 milj. han hade 60.000. Någon som vet vad det innebär? Vad kan man göra för att öka antalet?
Vi måste nu fortsätta med utredningen, han ska utredas ytterligare och jag ska göra spolning, känns ju inte direkt hoppfullt.
Usch och fy, finns nog ingen hemskare känsla...

man längtar ju efter den lille mer än någonsin...

håller tummarna för er andra som är i en utredning och hoppas ni får roligare resultat!

lillbebbe · av **lillbebbe** 17 dec 2009, 18:31

Välkommen Carlsson

Visst är det tråkigt när man försöker och försöker men inget händer. Men nu har ni i alla fall startat utredning som förhoppningsvis kan ge resultat. Jag tror inte man kan öka antalet spermier men nu när det är konstaterat att han har låg antal så kanske ni får göra IVF. Då har ni större chans i alla fall. Men ni får säkert besked om vilka metoder som finns.

Lycka till och uppdatera oss gärna om hur det går för dig.

Carlsson · av **Carlsson** 18 dec 2009, 00:36

Tack

Jo men idag känns det okej, det går ju liksom från dag till dag. Jag hoppas verkligen att det går med IVF, för antalet är som sagt jättelågt. Av det totala antalet finns 22% starka simmare, så dom hejjar vi på!

Hur går det för er andra?

Singoallaa · av **Singoallaa** 20 dec 2009, 15:38

Hej!

Skriver gärna upp mig på listan också, men angående ivf och hur det blir med den saken är jag osäker på, men kan ju ändå skriva upp mig på listan. Jag är 31 år gammal nu, men var 29 år gammal när vi började försöka bli gravida. Min pojkvän var 35, och är nu 37 år. Det har nu gått 2 år sedan vi började och jag har aldrig blivit gravid, är otroligt ledsen och nedstämd pga detta. Vi började en utredning och jag har bara gett blod en gång, och provet visade sig vara bra. Men nu när jag tänker på det så tog jag blodprovet hos min gyn på vilken dag som helst, det var liksom inte taget under specifika dagar i cyklen. Men vet ej om det räcker? Jag tror ju att jag har ägglossning varje månad då jag kan känna av det. Min pojkvän har gett två spermaprover som bägge var normala. Så vi vet inte varför vi inte blir gravida. Har genomgått en spolning som också visade på normal livmoder och normal passage i äggledarna, och den månaden hade jag tydligen två ägglossningar dessutom, det kunde läkarna se.

Saken är också den att vi är särbos, vi har varit ihop i fem år, men trivs ganska bra med att vara särbo. Vi visste inte att kravet för att få ivf bekostat är att ha bott ihop i två år, och det har vi inte. Det senaste ett och ett halvt år har vi försökt hitta ett gemensamt boende, men det har inte varit det lättaste, kön till en hyresrätt är ju enorm här i staden. Så vi är inte berättigade till att få våra tre gånger betalda. Har kollat upp vad det kostar och det är 60000 kr för ett paket.

Sakta börjar jag spara pengar.

Sedan så funderar vi på om det inte är bättre att åka till USA och göra ivf där. Då vi ändå måste bekosta allt själva. Min pojkvän har nära släkt där som hade hjälpt oss.

Har hört att dom har kommit mycket längre i forskningen runt ivf och icsi. Sedan så återför dom inte bara ett ägg utan flera, så det är också ett starkt plus, fler chanser för att något ägg fäster. Läkarna lyssnar dessutom väldigt mycket på sina patienter och tar till sig av alla funderingar och önskningar, vilket inte är fallet med sverige, de lyssnar inte alls och jag känner det som så ibland att dom inte vill hjälpa oss, utan mer för att dom måste...enligt alla paragrafer, men där ligger liksom inte den där genuina viljan att hjälpa oss få ett barn.

Jag litar inte på våra svenska läkare. Jag har börjat få tankar som att dom kanske sätter tillbaka obefruktade ägg, vad vet jag om den saken??? Tänk om dom bara tar ett ägg som inte är det bästa och sätter tillbaka????

Nej jag vet inte hur vi ska göra.

Trodde kanske att jag skulle bli gravid efter min spolning, men har fått två mens efter den, så spolningen verkar inte ha hjälpt mig något

Undrar om någon har gjort ivf i USA?

lillbebbe: 30 år, har försökt i över 2 år. Startat utredning 29/10. Inga fel hittades på varken mig eller min man, alltså oförklarig barnlösa. Köar till IVF som beräknas starta i början av våren.

Kira_85: 24 år, har försökt sedan september 2008. Påbörjat utredning i oktober. Har fått veta att spermaprovet är felfritt, och inget fel kunde upptäckas på vul heller. Har lämnat en massa blodprov också. Genomgång av alla provsvar 11:e januari.

Singoallaa: Försökt sedan februari 2008. Utredning påbörjades i juni. Mitt blodprov var bra, mina gynbesök såg också bra ut, och alla VUL likaså. Min pojkvän har lämnat två spermieprov som också såg bra och normala ut. Vi vet inte vilket nästa steg blir :-(

Carlsson · av **Carlsson** 21 dec 2009, 13:36

Singoalla, oj vad jobbigt!
Det är ju nästa tuffare att inte veta vad som är "fel", för då kan man inte tackla det på samma sätt.
Jag och min kille ska börja med IVF snart, det var fel på båda så risken finns att det inte ens fungerar (har försökt i mer än 1,5 år typ). Skumt att tänka på adoption, fast ärligt talat så hjälper det att tänka på "det värsta". För om något skulle hända ändå så skulle lyckan blir så mycket större, och dessutom då slår inte det där dumma hoppet ner en varje månad...

Ska hålla två tummar för er att ni lyckas! skriv gärna och berätta hur det gick om ni väljer USA, vad kostar det förresten?

Lycka till!!

Mickan86 · av **Mickan86** 21 dec 2009, 14:31

Hej på er,

Vet inte riktigt om jag hör hemma här egentligen men jag skriver in mig

Har försökt bli gravid i ca 6 månader (seriöst) men vi har haft oskyddat nu över 1 år. Ska den 12e januari till gyn för att få ta ultraljud och blodprover. Får se vad som händer efter det, antar att killen får lämna spermaprov efter det. Känns lite läskigt allt då man alltid tagit det så självklart att man ska bli gravid.. Sen visar det sig att det inte alls var så lätt!

Innan min partner så var jag tillsammans med en kille i 7 år, vi använde inga preventivmedel utan "säkra"perioder och avbrutna samlag. Självklart slarvade vi väl ofta. Eftersom vi inte var ute efter att få barn så såg vi detta mer som "tur" jag var väl lite orolig redan då till varför jag hela tiden lyckades ha denna "tur" men tänkte väl inte mer på det än så.

Men nu vill jag ju få barn med min nuvarande kille och verkar inte lyckas

Får se om de hittar ngt efter undersökningen

lillbebbe: 30 år, har försökt i över 2 år. Startat utredning 29/10. Inga fel hittades på varken mig eller min man, alltså oförklarig barnlösa. Köar till IVF som beräknas starta i början av våren.

Kira_85: 24 år, har försökt sedan september 2008. Påbörjat utredning i oktober. Har fått veta att spermaprovet är felfritt, och inget fel kunde upptäckas på vul heller. Har lämnat en massa blodprov också. Genomgång av alla provsvar 11:e januari.

Singoallaa: Försökt sedan februari 2008. Utredning påbörjades i juni. Mitt blodprov var bra, mina gynbesök såg också bra ut, och alla VUL likaså. Min pojkvän har lämnat två spermieprov som också såg bra och normala ut. Vi vet inte vilket nästa steg blir Singoallaa

Mickan86 tar blodprov samt ultraljud den 12/1. Får se vad dessa säger