SLITEN LITEN M...

Anniiii · av **Anniiii** 17 nov 2010, 16:54

Hej!

Ny här på forumet, och tänkte ge det en chans och posta ett inlägg. Kanske finns det fler i min situation.

För snart tre veckor sedan blev jag mamma till världens finaste lilla flicka! Graviditeten var inte planerad från början och jag är rätt ung - 22 år.

Amningen strular rätt så mycket, det började med såriga bröstvårtor och mjölken kom inte igång förrän sent, efter sex dagar. Så vi fick ta till ersättning. Nu får hon både bröstet och ersättning beroende på hur mätt hon blir. Jag har märkt att det ena bröstet har mycket mer mjölk och blir hårdare snabbare än det andra...

Amningen öht ger mig ångest, jag hade gärna slutat och bara gett ersättning. Min dotter blir lugnare av det, och sover bättre på nätterna. Men bara tanken på att sluta ger mig skuldkänslor... Sambon tycker absolut jag ska fortsätta och flera andra också, då bröstmjölk är det bästa för små bebisar.

Annars känns dagarna så otroligt långa och jag bryter ihop och gråter minst två, tre gånger om dagen. Att gå ensam hemma tär på mig fysiskt, jag var innan graviditeten väldigt social och träffade ofta vänner samt hittade på saker...

Kände bara för att skriva av mig...

soophie · av **soophie** 17 nov 2010, 17:25

Skrev precis ett långt inlägg till dig som försvann

Tycer i alla fall inte att du ska känna dig tvingad att amma för att folk i din närhet tycker att det är så bra. Alla kan ju inte, eller vill inte, och man ska ju inte känna att man måste.
Också hört att bröstmjölk är det bästa, men de mår inte dåligt av ersättning heller.
Vad är det du tycker är jobbigt med amningen? Kanske kan du pumpa och flaskmata, då kan ju även din sambo hjälpa till med matningen?
Känner igen mid i din sits, har int förr än, bf imorn,
men jag har varit hemma ganska länge redan och nu innan har jag ont i ryggen och orkar knappt gå till affären.
När sambon kommer hem är jag rastlös och på dåligt humör som går ut över honom :/ Hoppas det blir bättre sen när jag i alla fall kan gå ut lite.
Har du ingen mammagrupp där du bor eller så?

Elin83 · av **Elin83** 17 nov 2010, 17:27

Hej Anniiii,

Jag känner med dig! Den första tiden med bebis är så omtumlande och man har massvis av hormoner och känslor i kroppen som gör det svårt att tänka "som man brukade". Och det ska man ju inte heller, för livet har ju förändrats så mycket.

Om hur du mår: Jag tycker inte att det är konstigt att du känner dig ensam och ledsen. Det behöver inte betyda att du har en depression av något slag. Men oavsett tycker jag att du ska ta en sväng ner till BVC och prata av dig hos BVC-sköterskan. Jag kan lova till 100% att du inte är den första mamman som kommer dit och känner sig nere. Kanske räcker det att prata med BVC-sköterskan och om det inte gör det kan du får remiss vidare. Förhoppningsvis kan hon informera dig om när din BVC-grupp startar och vart närmsta öppna förskola ligger. Vet inte om 22 är så ungt att man kan få tillhöra någon särskild "ung mammagrupp"? Isf kanske du kan få börja i en sån också.

Om amning: Ingen kan bestämma om du ska amma eller inte. Bara du. Punkt.

Med det sagt så kan jag berätta att jag delammade min son i 6 mån eftersom amningen aldrig ville funka för oss (jag ammar fortfarande på morgnarna). Om du själv vill få till en helamning ska du kontakta BVC, Amningsmottagningen på sjukhuset och/amningshjälpen(.se). Det går att få till en helamning, men det kanske blir kämpigt och du kommer behöva mycket stöd hemma. Svårt att laga mat, tvätta, ta hand om sig själv m.m när man ammar minst en gång i timmen som det kanske blir om du ska ta bort ersättningen. Delamma, som jag har gjort tyckte jag var ganska kämpigt och tidskrävande, men jag gjorde det eftersom min son tyckte om att amma och jag mådde bra och hade det stöd jag behövde. Att ge ersättning enbart kanske är bäst som du mår nu? Tyvärr får du nog inte till någon helamning med denna bebis om du trappar ner amningen nu.

Om vänner:
Finns de kvar? Om så dags att ringa dem och säga som det är. "Jag saknar dig och behöver hjälp med bebisen, kan du komma över?" Många kommer säkert gärna. Och om inte så skapar en bebis nya kompisar nästan automatiskt ( så har jag upplevt det iaf), på bibblan, på öppna förskolan, lokala affärn m.m träffar man andra med barnvagn. Verkar bebisarna vara i samma ålder? Våga inled en konversation, kanske är ni båda ensamma på dagarna.

Sist men inte minst: Den första tiden är omtumlande. Känn ingen press att livet ska vara så himla fantastiskt. Det är tillräckligt att ta hand om bebis, hinna duscha var 4:e dag cirka och få i sig lite mat och någon timmas sömn här och där. Men återigen jag tycker att du ska börja med ett samtal på BVC och få råd och stöd om både amning och mående!

Lycka till och skriv gärna om hur det går!

Elin

barumdem · av **barumdem** 17 nov 2010, 19:46

Fy jag hade oxå jätteångest över amningen

Det gjorde bara ont å sårigt å jag bara grät varje gång. Sen köpte jag den fantastiska bröstpumpen! helt suveränt....ammade bara 3ggr om dagen å matade resten med flaska...å ersättning till natten. När min son va 2 månader tog min mjölk slut å jag blev faktiskt riktigt lättad... Så då gick vi över till bara ersättning å jag märkte att även min son blev mättare å gladare å jag blev en mycket lugnare mamma.
Så nu när mitt barn nr 2 kommer så tänker jag inte stressa ihjäl mej å gråta mej blå över ammningen....funkar det inte så funkar det inte. Man har ju iaf försökt. Så DU vet vad som är bäst för DITT barn! är mamma glad är bebis glad

Kolla om det finns någon öppenförskola du kan börja gå med...jag går 3 ggr i veckan å de e skönt att komma ut å träffa lite andra mammor.
Lycka till!!!

adnama · av **adnama** 18 feb 2011, 22:22

Jag ammade bara i 1månad och min dotter är en fullt frisk liten flicka på 8½ månad

Hon gör saker som 10månaders bebisar klarar och hon har aldrig varit sjuk mer än lite snuva och lite hosta. Så gör det du känner är bäst för dig. En lycklig mamma är en bättre mamma! Å om du känner dig mer bekväm i sitautionen så kommer du säkert att träffa mer folk. Så blev det iaf för mig

Lycka till med allt och hoppas det löser sig

Angel Star · av **Angel Star** 20 feb 2011, 14:15

Hej!

Ussch vad jobbigt för dig....

Det här med ammningen tycker jag att du ska bestämma själv över. Alla kanske vill amma men kan inte. Har en del kompisar som har gått till ammnigsakuter osv. och det har inte hjälpt och dem har helt enkelt slutat med ammningen och kört ersättning. Det funkar minst lika bra har dem tyckt.

Känner du dig "nere" råder jag dig till att gå en liten promenad typ varje dag. Bara 15min. el. så det tycker jag kan hjälpa mot stress, uttråkning och deppighet.

Hoppas att det ordnar sig med allt.

Lycka till!

EmmaStina · av **EmmaStina** 18 aug 2011, 19:10

Hejsan!
Jag förstår precis hur du känner, lät lite som det var jag som skrev. Jag kunde inte heller amma, bara såriga bröstvårtor och ångest. Så jag pumpade i 8 veckor (gav lite bröstmjölk och lite ersättning) sen gav jag upp och min son fick enbart ersättning. Han är nu 4 och en halv månad och växer så det knakar.
Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete eller något. Och lyssna inte på andra, det är din kropp och du känner den bäst!! Som någon sa tidigare, en lycklig mamma är en bättre mamma.

Har du kollat upp öppnaförskolor i ditt område, kan ju vara kul att träffa andra mammor?! Ibland kan det ju även finnas mammagrupper via BVC. Tyvärr så finns det varken det ena eller det andra där jag bor utan jag får lov att resa med buss (vi har bara en bil och den behöver sambon) i en halv timme. Så det blir inte ofta. Jag förstår verkligen hur du känner. Du har inga vänner du kan träffa på eftermiddagarna?
Lycka till, om inte annat så finns ju alltid minbebis och här finns alltid någon att snacka med

Skoogstrollet · av **Skoogstrollet** 20 aug 2011, 16:37

Anniiii: Att få barn är en enorm stor omställning som man absolut inte förstår innan man får barn och om det inte heller var planerat kan det ju skapa andra känslor också.
Jag hoppas verkligen du använder amningsnapp om du har bekymmer med såriga bröstvårtor, för det tar tid innan brösten vänjer sig. Sedan håller jag verkligen med de andra om att det är DITT val att amma eller inte. Visst barnet får i sig en massa nyttiga antioxidanter och dylikt, men det är inte bra om du går och mår dåligt. Ta kontakt med bvc och be om stöd. Det är lätt att få lite babyblues. Bara det att barnet tar all tid så det är en kamp att hinna äta och duscha tär på den bäste. Sedan visst finns det exemplariska barn som bara äter och sover, men de är få.

Sedan kan det vara värt att kämpa med amningen också, men ingen kan bestämma det över dig. Rådgör med bvc, även om de förespråkar amning.
För mig gjorde det fruktansvärt ont i början och jag fick bita mig i läppen för att inte skrika högt. Amningsnappen använde vi nog säkert i 3-4 månader. Numera har jag istället bekymmer med att det strilar då dottern släpper taget, så "problemen" ändras under resans gång.

Jag kan också rekommendera dig att KOMMA UT med barnvagnen, så du får byta miljö och få frisk luft och solljus. Jag vet att inte köpcenter och dylikt rekommenderas, men man behöver som sagt komma ut och se människor även om det är motigt att komma iväg och få med sig allt innan man får rutin på det.
Sedan är babycafé, babyrytmik och dylikt jättebra, som anordnas både via bvc och kyrkorna. När tösen min äntligen var 2 månader och man "fick" komma iväg var vi gärna iväg på allt som fanns i närheten så vi fick åtminstone ett avbrott per dag. Bara att träffa andra mammor och få veta hur andra hade det gjorde mig till en gladare mamma. Dessutom var dottern betydligt mer lätthanterlig när hon fick samspela med andra människor, än idag (7,5 mån) är hon väldigt social och charmar folk på stan.

Likaså är det en omställning att inte få sova ordentligt på nätterna, så ta hjälp av din sambo så du får sova. Sedan är rådet att sova när bebisen sover ett sätt att överleva, både i början och senare. Visst det låter knäppt att inte prioritera städning, disk mm, men det får man överlåta på sambon.
Se till att ha MATLÅDOR i kylen/frysen, så du har att bara värma för även brist på mat gör att energin dalar, humöret svajar och mjölken minskar. Likaså DRICK mycket.

Lycka till som nybliven mamma! Barn är en stor gåva även om de kräver mycket jobb och skapar en massa oro. Vi finns här om du behöver stöttning!