18/5-12

[Mallan8787]

Hej på er!

Jag är ny här och det skulle vara kul att snacka med folk från Götet som är gravida med sitt första barn som jag

[Annie_Camden]

hej! Jag är också från Gbg och gravid med mitt första.
När ska du ha?

[ina+]

En till här från Göteborg som väntar på sin första lilla bebis. När är du beräknad? Jag har inte sååå långt kvar, men det är fortfarande ganska overkligt.

[sara_83]

Jag bor i göteborg! Är gravid med mitt första barn
Va på kub test idag och fick BF tillbaka flyttat till 5:e maj. Är i vecka 12+5.

Vilken vecka är ni i? Och hur mår ni?!

[fjäril29]

hej jag är gravid i vecka 13, första barnet.
Bor i Gbg o är 30 år.
Känns väldigt overkligt och jag har inte mått dåligt direkt nån gång förutom lite feber, frusen och extremt trött. Nu känner jag ingenting längre.
Hur mår ni?

[ina+]

Jag har ju bara tre och en halv vecka kvar till BF, har mått bra hela tiden förutom lite illamående de första 9-10 veckorna, men inte ens det var så farligt mycket och den där tröttheten som slog till, märkte inte riktigt när den försvann...den minskade, men helt pigg har jag inte blivit igen dock är det inte lika mycket så att jag är på väg att somna på bussen hem

Inga foglossningar, trött i ryggen när jag stått en stund eller gått länge, ganska mycket tryck nedåt när jag går och ont i högersidan av revbenen då bebisen ligger med fötterna upp där och trycker.

De här sakerna har dock kommit på sistone och jag har mått riktigt bra genom hela graviditeten. Skönt! Hoppas ni andra som har en lite längre tid kvar får det så också!

[sara_83]

ina+: Vissa har det verkligen bra. Vilken tur att du har haft en bra graviditet. Då kan man ju njuta mer!

Själv har jag huvudvärk varannan dag och ryggen har börjat göra ont.

fjäril29: Vart i göteborg bor du? Då ska väl du också föda i maj?

[ina+]

sara_83: Visst är det skönt att må rätt bra, samtidigt gör inte det att det blir enklare att fatta att man ska ha en liten bebbe. Är ganska så overkligt fortfarande, men lättare att förstå då pyret sparkar och "tar plats" nu.

Ska absolut inte klaga, då jag som sagt mått rätt bra, men njuta av graviditeten har jag inte riktigt kunnat då det krävts mycket energi att försöka fatta just det jag beskrev ovan, samt att vi haft ett rätt tufft år med sjuk hund, och många i nära släkten som mått dåligt. Eftersom graviditeten har gått bra har den fått hamna i skymundan, kan ångra så här i efterhand att jag inte myst och njutit. Så jag hoppas ni andra tar tid att "vara gravida", är det första barnet så kommer ju liksom aldrig riktigt den här känslan och möjligheten tillbaka....

[fjäril29]

Sara_83: jag bor på Hisingen. Vart bor du?
o japp, mitten på Maj blir det. Har du haft mer symptom tidigare?
Jag har varit så nojig att jag har mått lite för bra:)

Ina: Jag trodde det skulle kännas verkligt när man är så nära som du är nu:)
va skönt att höra ngn som mått så bra hela graviditeten!

[ina+]

fjäril29: verkligare blir det ju på ett sätt med tanke på att man SER gravid ut, går liksom inte att dölja och så känner man ju av bebben flera gånger om dagen, mysigt!

Men för mig så är det svårt att riktigt inse ändå, det verkar helknäppt jag vet, men det är svårt att förstå att just jag och min sambo ska ha en bebis...! Har dock hört det av flera andra förstföderskor att det är svårt att riktigt greppa. Bl.a min svägerska som fick barn i våras, som kände att det inte var förrän efter förlossningen och hon hade den lille krabaten i sin famn som hon fattade "på riktigt". Så tillslut så trillar nog poletten ner

Hoppas du får fortsätta må bra också, det är skönt att inte känna så mycket fysiska hinder - visst allt blir lite jobbigare, konditionen försämras och det är lite svårt att knyta skorna - utan kunna leva ungefär som man vill...