Hej Allihopa!
Jag födde min son den 3 februari 2010 på min 27 års dag, det var den bästa dagen i mitt liv och det var en sådan underbar present, men denna underbara drömdag blev en mardröm...
Vi kom in till förlossningen på natten, fick en underbar barnmorska som hjälpte mig i hela 22 tim och 45 min, sen slutade hennes skift och hon var tvungen att åka hem, blev så upprörd att hon skulle lämna mig mitt i allt, och så fick jag en ny barnmorska, där började mardrömmen...
Fick en äldre kvinna som var kylig och kall, stressad och hård mot mig, inte alls trevlig eller försökte peppa mig, hon stressade mig, klev på mina slangar som jag hade i handen med nålar, nålarna slets ut och in i handen igen, det gjorde hon inte bara en ggn utan 4 ggr, till slut sa jag ifrån gråtandes att nu får hon sluta... då får jag som svar: håll tyst och koncentrera dig på att trycka ut din unge istället... jag blev helt stum och ännu mer ledsen, då blev min man arg och sa ifrån... då blev hon tyst och satte sig mellan mina ben och var hårdhänt

, jaja nog om det, efter våran son var ute så hade jag spruckit lite i mellangården och innerväggarna och vid klitoris, så hon stress sydde ihop mig, och ja som jag befarade, helt totalt felsydd, kände det ända från en vecka efter förlossningen och har än idag jätteproblem, kan knappt ha samlag med min man för jag spricker varje gång då hon sydde mig för tajt, sen sydde hon mig fel på innerväggarna så varje ggn vi har sex spricker jag ordentligt i mellangården och min man får riktiga skavsår på sin snopp, då det är felsytt på innerväggen... så vi har inte direkt världens aktivaste sexliv sen förlossningen

och det gör mig såååå ledsen...
Var hos en gynekolog nyligen, så det är därför jag vet nu att det jag trott blev nu bekräftat

dom säger att dom kan åtgärda det genom att klippa upp mig och skära upp inne och sen sy igen fast rätt, MEN jag vägrar, är så otroligt rädd för sprutor, nålar, knivar och ja allt sånt... så jag sa att jag får stå ut och dom får åtgärda det vid nästa förlossning

då kommer ja ju ändå föda barn och ha ont och allt det där, så jag och min man får stå ut denna tiden
Någon mer som varit med nåt liknande ?