Mammadag med k...

Linaochwille · av **Linaochwille** 29 jan 2012, 08:16

Hej, blev mamma för drygt 2 v sedan och denna omställning har varit känsloladdad. Gråter vart om, känner ingen riktig lycka då allt handlar om amning amning amning.

min son ammar varje timme dygnet runt, hinner knappt gå på toa för då skriker han. Ville verkligen amma innan men nu känns det inte värt det. Wille får en ledsen & arg mamma som inte alls trivs med tillvaron. Studerar samtidigt, tar min examen i sommar för både min och Willes skull, men ska det vara så här så kommer det inte att gå. Å nej jag kan inte vänta m skolan då jag ska flytta om 5 mån. Vill börja med ersättning så att min familj kan hjälpa mig, orkar verkligen inte ha det så här. Sover inte, hinner inte äta osv. Hur kan man gå över till ersättning? Är det normalt att känna sig ensam första tiden? Känns som man är inlåst hemma i soffan:(. Någon annan som också slutat amma? Kvällarna är värst, känns som min mjölk sinar, tittarna blir helt mjuka å Wille vill nästan amma mer, sliter å drar.

Kram // lina

Stina · av **Stina** 29 jan 2012, 08:24

Hej Lina och välkommen hit!

Först vill jag säga grattis till lille Wille! Jag vet att det är en stor omställning att få barn - klart är man medveten om att det kommer bli jobbigt blandat med lycka, men att det blir så jobbigt som det blir kommer ju som en liten chock.

Hur ser din familjesituation ut? Du nämner inte pappan? Bor du hemma hos dina föräldrar?

Linaochwille · av **Linaochwille** 29 jan 2012, 08:55

Hej Stina. Bor i Varberg m min sambo men kommer ifrån Sthlm. Ska flytta tillbaka i maj därför jag måste göra klart skolan, men det kommer inte fungera om jag måste amma såhär. Min sambo jobbar nätter, börjar kl 3 kommer hem vid 1 på natten. Kan inte ens räcka över Wille innan han börjar skrika å då blir min sambo tokig å säger ge han tutten. Blir ingen avlastning för mig då. Jag vill inte amma, känner mig helt låst. Måste ju kunna andas. Inte Willes fel!

Stina · av **Stina** 29 jan 2012, 09:21

Ok, så här kommer du inte ha det om fem månader. Och jag förstår att du inte tycker det är Willes fel.

Det är ju inte någons fel. Inte ditt heller.

Han är bara två veckor gammal och det är ju även en stor omställning för en liten bebis att komma ut till världen. Kanske behöver han din trygghet lite extra.

Är det så att du känner stress över att du måste lägga ifrån honom för att plugga (vilket jag förstår är viktigt för dig att bli klar med) eller är det att du vill städa hemma?

(Jag har jobbat så fort mina barn har sovit under båda mina mammaledigheter så jag förstår om det är så satt du känner stress i kroppen över att inte få lite tid över.)

Menar inte att du ska fortsätta amma bara för att du kan. Det är givet att man som mamma behöver känna sig tillfreds med sig själv och mammarollen och fungerar det inte så gör det inte det.

Det är ju så olika hur bebisarna är den första tiden, en del sover hela tiden medan andra behöver vara nära hela tiden och vaknar så fort man lägger ifrån dem.

Hur känns det på BVC? Där finns det ju kunnig personal som också borde kunna ge dig råd och hjälp.

Det är nog ganska naturligt när små barn / bebisar skriker att man vill få tyst på det, det är en instinkt hos oss som föräldrar och hos barnet som ju är det enda sättet den kan säga ifrån på.

När du tar Wille hela tiden (det har bara gått två veckor och det går fortfarande att påverka hur ni ska ha det framöver) vad gör din sambo då? Får du hjälp med att handla, städa och tvätta och blöjbyten?

Här är lite tips från vår föräldrarådgivare tidigare: http://www.minbebis.com/foraldraradgivn ... mning/2542

hellosunshine · av **hellosunshine** 29 jan 2012, 10:22

om man inte tycker att amningen fungerar bra tycker inte jag att man ska känna att man "måste" fortsätta, vad bvc än säger!

Och ja, de är väldigt vanligt att känna sig lite ensam och ledsen ibörjan även om man inte äär de. mycket nytt som händer, både fysiskt och psykiskt. men brukar bli bäättre efter nån mer vecka

EmmaStina · av **EmmaStina** 29 jan 2012, 19:51

Jag kunde inte amma, mina bröstvårtor gick sönder hela tiden. Så jag pumpade i 9 veckor innan jag gav upp.
Mitt råd är, lyssna på sig själv, känn efter och bry dig inte om andra. Vill du amma gör det, vill du inte amma gör inte det.. din bebis mår bäst av en glad mamma och inte en ledsen. BVC har mycket åsikter och man kan lyssna och ta till sig, men i slut ändan så är det du som är mamma och bestämmer. Med ersättning kanske han blir mätt och inte behöver äta så ofta. Kan du börja med varannan amning, varannan ersättning?

Jag kände mig väldigt ensam de första veckorna, det tog tid innan min sambo fattade att han var en pappa. Så ge det några veckor/månader, killar mognar långsammare än kvinnor. Har du några kompisar (ev. med barn som vet vad du går igenom) som du kan fika med mm? Kan kännas skönt att bara komma ut och vara social?
Hoppas det löser sig!

Linaochwille · av **Linaochwille** 30 jan 2012, 09:17

Tack för era svar. Det är inte så lätt för min sambo då Wille bara vill vara hos mig, dock hjälper han till att laga mat å så. Han jobbar nätter/ kvällar å då är det som mest. Mina bröst känns helt slappa, Wille blir inte nöjd. Hur jobbigt som helst. På kvällarna när jag ska amma sköljer en ångest över mig ( jag vill inte ) men samtidigt får jag ångest över tanken att jag ska ta bort den tryggheten som Wille gillar så mycket. Jag vet inte vad jag ska göra, ska till BVC idag så får se efter det. Känns som om ersättning är någon slags undanflykt för att jag inte orkar.

Kram