Mammadag med k...

[chilli]

Kollade runt lite men saknade en tråd för så nyblivna mammor att lufta sina tankar om nr 2 i!

Är nybliven mamma, dottern är 4 månader och sedan 1.5 mån vågade vi oss på sexdebuten igen. Har inget skydd utom att jag ammar men skulle ändå bli glad med syskon nära inpå! Ser fler fördelar (speciellt när de blir äldre) än nackdelar med att få barn tätt. Hade en jobbig graviditet och lillan har haft både kolik och snudden på reflux så de första året(och graviditeten) är inget vi vill spara på och längta till även om vi hoppas på att det blir lite "lättare" nästa gång. Tiden går ju ändå fort och ser som sagt positivt på att mina barn skall växa upp med ett syskon(precis som jag haft det) att kunna leka med och ha som nära vän.

Slutligen hoppas jag vi får höra gratulationer från nära och kära om nästa blir snart och inte en massa förmaningar om att få barn nära inpå. Vi VET att det inte kommer vara lätt men vår hem-situation just nu är ändå bättre för oss att bli gravida under än om vi väntar tex ett år... Men som sagt, vi försöker inte stenhårt men vill ändå gärna bli gravida snart:)

Någon mer som tänker/känner som vi?

[Getingen]

Här är en i exakt samma situation som dig
har också en dotter på 4 månader och vi välkomna ett syskon tätt inpå, kör oskyddat men helammar och ingen mens har kommit än men vi "övar" ändå och blir det så blir det.
Har alltid vetat att jag velat ha syskon tätt då jag själv har flera år mellan mina och på det sättet inte haft den där nära relationen som man får om man har syskon tätt, min man däremot har två år mellan sig o sin bror och deras syskonrelation är väldigt stark, dom umgås mycket med varann o har alltid under hela sin uppväxt haft stor glädje av varann.
Min graviditet var nog lätt, i början mådde jag illa o var trött men det gick över efter 4 månader och sen var allt bra, förlossningen gick smidigt och lillan är väldigt lätt skött och nöjd i allmänhet.
Samtidigt som vi gärna vill ge henne ett syskon tätt så funderar jag mycket på dottern, jag vill ju kunna vara mycket med henne o ge henne den tid hon behöver något som kanske inte blir så lätt när man är gravid o sedan när syskonet kommer så blir det ju mycket kring den och då är ju dottern fortfarande så liten, den tiden kommer ju aldrig tillbaka.. men precis som du så väger fördelarna mer än nackdelarna.
Vi har pratat om att vi nog vill att hon får ett syskon innan två årsdagen men det är ju önsketänk, för man vet ju aldrig hur länge det tar att få till nummer 2.
Sen vet man ju inte heller hur länge det tar innan ägglossningen kommer igång, jag helammar ännu o vill nog göra det till hon är 6 månader för att sedan trappa ner då hon senast 6 månader börjar med fast föda.
Det är mycket funderingar kring detta så det känns skönt att få bolla tankarna med någon i exakt samma situation.

[Skoogstrollet]

Ja, här är väl en till som börjat fundera kring ett syskon tidigt. Längtan kom väl strax efter hon föddes då hon blev en existerande person och jag började kunna längta efter att se henne växa upp. Även om starten med Ronja har varit väldigt intensiv med en tjej som äter flera gånger på natten och är rätt gnällig mellan varven, har jag haft svårt att släppa tanken. Sedan har vi fått huset ombyggt i maj med en ny våning så sambon spikar och målar panel och isolerar invändigt, så egentiden har väl mer eller mindre lyst med sin frånvaro. Dessutom har han bekymmer med stress och behöver extra mycket vila, så nästan hela jobbet med Ronja har legat på mig. Det har dock blivit bättre sedan han började vara pappaledig nu i sommar då jag hade chans att få sommarjobb, men oron finns ju hur man ska orka med en till.

Det som mest talar för ett syskon innan hon är två år är att jag blir 37 då, så det känns att åren börjar ticka på. Om jag hade varit 30 nu, så hade jag kanske egentligen förespråkat 2-3 år emellan, men nu vill jag väl helst inte vänta. För egen del har jag 8 år mellan mig och min bror och vi har knappt någon kontakt alls, mer än vid jul och mormors födelsedag, så jag hoppas att Ronja och hennes önskade framtida syskon får mer glädje av varandra.

Å andra sidan ammar jag fortfarande på kvällarna innan läggning, natten och morgonen, så mensen har inte återkommit och slemhinnorna är fortfarande sköra, så sex har väl inte lockat så överdrivet. Just nu funderar jag väl mest på om vi ska försöka när hon är nio månader i slutet september. 1,5 år emellan känns rätt lagom, men det är ju mycket som spelar in ...

Ett litet tips som inte hör hit är att inte vänta med smakportionerna för länge. Det händer oerhört mycket mellan 6-7 månader då de ska lära sig sitta, krypa, stå, hoppa och öva rösten med fler ljud, så det kan vara svårt att fånga intresset när de är så intresserade av omgivningen.

[Danem]

Jag vill börja med att säga grattis, känner ni att det passar bäst nu så kör på!
Amning är inte ett preventinmedel utan alla kroppar fungerar olika. Vissa får igång ÄL fort medan andra inte alls får igång förrän amningen är helt avslutad.

Däremot vill jag flika in att rekommendationerna är att helamma i sex månader och sen börja med plockmat, så jag vill gå tvärt emot det Skogstrollet skriver och tycker att man inte ska stressa med smakportioner "bara för att".
Jag helammar än och min dotter utvecklas i rasande takt och älskar att titta på allt som händer men hon lyckas ändå få i sig lite mat. Jag tycker inte att man ska stressa med maten alls
(Om någon är intresserad så googla BLW, jag vet ett svinbra blogginlägg skrivet om det men jag skriver från telefonen så jag kan inte länka)

[chilli]

Oj vad kul med flera svar redan! Jag har en storasyster som var ett år när jag blev till och sedan kom jag 9 mån senare:) Har också en lillasyster som är 6 år yngre och jag har en helt annan kontakt med storasyster än med lillasyster. Med storasyster är vi mer på samma våglängd som kompisar men lillasyster blir man mer som en extramamma åt, vi är kompisar med men oftast skär det sig mer där då vi har hamnar i "2 olika generationer", vet inte vad jag skall kalla det, men många synsätt är olika då det hänt så mycket under dessa åren emellan oss och dels för att vi har blivit lite olika uppfostrade. Har även bestämt mig att bara ha 2 barn då det alltid varit ngn som blivit utanför.

Har funderat på att prova ÄL stickor bara för nyfikenhetens skull se om jag har ägglossning, har hört att man kan ha det utan att ha mens, hur nu det fungerar?!

Funderar på när vår lilla skall prova mat, har läst nån artikel om BLW och det verkade intressant. Hon tuggar som tusan på alla fingrar som hon får in i munnen och jag har förstått det lite som så att när barnet kanske har tänder och verkar intresserat av mat så kan det vara läge att prova. Tandsprickning, förresten, sägs vara ärftligt, så kanske checka av med er och snubbarna när ni fick tänder så kanske det kan vara en riktlinje om ni funderar på varför de små är ledsna..

[Skoogstrollet]

chili: Jag frågade en kompis som genomgått IVF och hon menade på att om inte slemhinnan byggs upp som ägget ska fästa i så får man ingen mensblödning utan ägget försvinner bara ut. Då det bara är ca 1 mm så är det ju synligt för ögat, men lätt att missa. Det låter åtminstone som en rimlig förklaring (hon gillar att läsa vetenskapstidningar som IV för övrigt, så jag tror hon har koll).

Vad gäller maten så vet jag att WHO och Danem förespråkar 6 månaders helamning, men ett skäl till att vi började med smakisar av gröt vid fyra månader (BVC´s råd också) var i hopp om att få henne att sova längre på nätterna (haft varannan timme och oftare från 00.30 i perioder. Ersättningen hon fick vid några få tillfällen gjorde ingen anmärkningsvärd effekt, men valet står upp till var och en. Jag ammar ju ändå från klockan åtta på kvällen till 6 morgonen dagen därpå så hon lär ju få i sig bröstmjölkens nyttigheter ändå. Dessutom är hon intresserad av allt annat vid bröstet på dagarna.
Så jag tror ändå att användandet av munnen för att utforska visar en viss mognad, därmed behöver man ju inte ha någon brådska, men när jag började sommarjobba vid 6 månader så vägrade hon flaska med ersättning och bröstmjölk så då var det väl tur att vi gjort som vi gjort. Visst hade det kunnat vara annorlunda om vi väntat.

Här är det annars mycket funderingar nu. Har man haft sex nyligen börjar man ju noja så klart. Ja, det har väl börjat med att jag återigen varit väldigt hungrig, så jag har trott att det kanske varit mens på gång. Innan vi hade sex tyckte jag att jag kände i nedre delen av magen och efter sex fick jag en blödning, så jag tänkte att det kanske var början på mensen för så har det ju varit förr, men morgonen därpå var den som bortblåst. Så ja, kanske var det bara mina sköra slemhinnor som reagerade. Egentligen är det ju ingen brådska, men det vore nästan skönt att få tillbaks mensen så jag vet att det är tillbaks i normala gängor igen. När den väl kommer, kommer jag säkert önska det motsatta igen.

[Getingen]

Det där med att man kan ha ägglossning och ingen mans har jag också just läst om faktiskt, o enligt en BM som jag läste om så sa att det t.om är vanligare att man kan ha så om man ammar !? men så mycket mer men ändå väldigt intressant.

Det här med ÄL stickor har jag också funderat på, har aldrig använt så jag har faktiskt ingen aning om hur det fungerar men jag har liksom dig Chili velat pröva bara för att se om man har någon ÄL alls men samtidigt så känner jag att jag inte vill tänka o stressa upp mig alltför mycket angående ÄL utan mer ta det som det kommer och "det blir om det blir".
Enligt en gynläkare jag var till på min eftergranskning så får dom flesta tillbaka sin mens när babyn slutar äta på natten, vår dotter har nu slutat äta nattetid vissa nätter så nu hoppas man ju på att man ska få mensen igen för jag tänker precis som dig Skoogstrollet att jag vill ha min mens tillbaka så man vet att man är igång igen o på det sättet kan man ju lättare ha koll på BIM om man skulle bli gravid, men gynläkaren sa ju också att vissa så får den först när amningen upphört helt.

Jag har alltid vetat att jag vill ha tätt mellan första o andra eftersom jag har så långt mellan mitt syskon så har vi väldigt dålig kontakt o har aldrig lekt el umgåtts så som syskon med mindre ålderskillnad har och jag har saknat det jätte mycket . Min man o jag har båda tänkt att vi vill ha tätt emellan men han har heller inget emot att vänta ännu ett tag på syskonverkstaden samtidigt som han inte heller har nå direkt emot att köra på nu, vi är båda sådana som vill mer ta det som det kommer o tänker att det blir om det blir, på det sätter blir det mer avslappnat för oss båda o inte så mycket koncentration på att göra bebis även om det nog liksom snurrar i huvudet det med Någon ÄL el andra känningar innan mens har jag aldrig haft så jag känner aldrig av ÄL vilket gör det så svårt att veta om man har el ej o framförallt NÄR man har det.
Någon egentligen brådska har man väl inte direkt för rent åldersmässigt så har vi väl ändå tid på oss. För övrigt så önskar jag 4 barn men det vet man ju aldrig.
Sen så vet jag flera som lyckats med 1:an på första försöket men 2:an har dröjt så man funderar ju lite över det också att det faktiskt kan dröja innan tvåan kommer. Så därför känns det mer naturligt att köra på o inte vänta
Om ni skulle få önska när skulle ni vilja att syskonet skulle komma? jag vet att jag gärna skulle få ett sommarbarn så mellan maj-augusti skulle vara helt bra, att vara höggravid under vintern var ingen höjdare tyckte jag.

Oj det blev långt, hoppas ni orkar läsa

[chilli]

Klart vi orkar! Ju fler funderingar desto roligare!

Tack för er info om ÄL! Hade ingen aning!
Har haft lite nedstämt humör och varit lättirriterad och ätit som bara den. Kände igår en bekant molvärk och samma sak idag så kanske det är ÄL på g! Är nu beredd med trosskydd och bindor så får jag se om jag känner min kropp rätt. Är lite starkare i känningarna när jag inte har ngt preventivmedel. blää. Har faktiskt haft fundering i många år (min mamma klagade ofta på sin ägglossning) att skaffa de barn jag skall ha och sedan sterilisera mig så jag slipper detta 1 ggr/månad i "resten" av mitt liv....

Har egentligen inte tänkt så mycket på när jag velat ha barn men jag vet däremot när jag INTE vill ha barn och det är på någon annans födelsedag, nyår eller runt jul! Är sj född 26 december och det har egentligen fler nackdelar än fördelar men eftersom det alltid varit så så är jag ändå nöjd med vad jag fått Är ju inget jag kan ändra på precis så inget att älta över. Känner mer att om man vill ha speciell datum eller månad ska det ju mycket till att få som man vill eftersom naturen måste ha sin lilla gång med..

[Skoogstrollet]

Getingen: Ja, jag läser också såklart, nyfiken som jag är.

Jag har väl egentligen ingen önskemånad så, jag och dottern är båda föda i december för ingen av oss hade tid att vänta in nästa år. Jag var beräknad den 27:e som sedan blev dotterns födelsedag, hon var ju annars beräknad till nyårsafton. Jag var glad att vi slapp juldagarna i alla fall, även om vi gjorde ett studiebesök på juldagens kväll då jag trodde jag hade sipprande vattenavgång. Så farligt att vara gravid på vintern tyckte jag inte det var eftersom jag inte blev så stor och inte gick upp mer än tio kilo. Däremot fasar jag för att vara höggravid då det är som varmast ute.

Ja, här har vi haft en lugn natt med bara en amning, sedan hann jag börja jobba vid sju innan hon vaknade, men kvällen innan åt hon FYRA gånger efter gröten. Det har hon gjort idag med så vi får väl se om det blir en lugn natt eller om mjölken har minskat då jag ammar mindre på dagarna oavsett om jag jobbar eller inte. Så risken för mens av det skälet är ju inte stor ...

chili: Ja, ett speciellt datum eller månad blir nog svårt att pricka in.

Jag går och nojar lite nu över vad som är på gång då jag liksom du chili äter som en häst igen, det vore ju skönt att veta om det bara beror på amningen eller om det finns en cykel även om jag inte har mens ... Häromdagen kände jag ju av molande värk i magen, men det kanske var njurgrus eller något eller bara ren inbillning.

[lääängtar]

Lycka till!:)
Tänkte bara säga att det kan bli jobbigt med äl test för det kan ju vara så att din äl inte kommer ännu på 3 månader och att testa varje dag i flera månader blir nog lite dyrt...
Vi får 20 månader mellan våra små, så riktigt tätt är det ju inte men vi lyckades på första försöket:) Men att vara gravid är inte lika glamoröst som jag mins det... Har svårt att orka med sonen så ibland undrar jag nog vad jag gett mig in på men det blir säkert bra sen i alla fall:)