18/5-12

eifos · av **eifos** 15 feb 2011, 18:18

Hej!

Är en tjej på 23 år (88:a) och har en kille som är 27. Jag har alltid varit i förhållanden. Var tillsammans med mitt ex i 3 år, och innan det hade jag ett förhållande i över 5 år. Jag har bara varit tillsammans med min "nya" kille i ungefär ett halvår. Vi har det helt underbart och det kunde inte varit bättre. Har aldrig varit lyckligare med någon kille. Vi pratar redan om att flytta ihop.. Känns väldigt konstigt för mig på ett sätt, men allting känns så rätt. Jag vill träffa honom hela tiden. Har ju haft lite snack om framtid och vad man vill/ hur man vill att sin framtid ska se ut. Han börjar känna att det är dags för barn, men han känner sig inte redo nu. Men han har även sagt att "händer det så händer det" och att han skulle inte lämna mig om det är så att vi skulle bli med barn. Jag har aldrig förut tänkt på om jag är redo eller inte för barn. Självklart har man haft tankar på barn förut, men jag har aldrig känt att det är dags, bara att det är något man vill ha i framtiden. Jag vet att det är väldigt tidigt in i ett förhållande att ens känna att man vill ha barn med killen. Men i och med att jag faktiskt varit i långa förhållanden förut och inte känt såhär starkt för någon, och inte haft de här tankarna på barn förut, så känns det helt rätt att tänka på barn. Jag vill flytta ihop, vill börja känna mig vuxen och ha allt det där jag drömt om.
Jag tror att det är han jag vill ha barn med... Och jag ser bara barn och tjejer som är gravida överallt nu. Jag skulle nog behålla barnet om jag blev gravid nu, det skrämmer mig lite. Jag har alltid tänkt efter innan jag gjort saker tidigare, jag är försiktig utav mig. Jag har fast inkomst sen 5 år tillbaka. Och jobbar som driftledare på ett företag. Så jag har det stadigt så. Han jobbar också heltid och har fast inkomst. Vi sitter och tittar efter bostäder så vi kan flytta.
Men han har även sagt att han vill vänta med barn, så jag är lite klyven just nu, för jag tror att skulle jag bli gravid så skulle han vara redo för det. Jag har spiral nu och jag har ett tag planerat att ta ut den och börja med p-piller istället, detta pga jag har ont utav den, mår illa väldigt ofta. Men just det här får en ännu mer att känna av att jag faktiskt vill ha barn nu..

Känner för att skriva av mig. Har ni några tips eller råd så dela gärna med er.

Jag vill ha min framtid nu.. Jag är redo.

Rielly · av **Rielly** 15 feb 2011, 18:55

Eifos; Jag är 89:a och har bara varit tillsammans med min kille i 6 månader men ibland så bara vet man. Jag är gravid i vecka 8 och det var inte planerat men hände ändå. Vi bor ihop och det går hur bra som helst. Tror inte man behöver tänka så mycket på hur länge man varit tillsammans. Om det känns rätt så gör det helt enkelt. Tycker du kan prata med honom hur du känner och ta det som det kommer. Jag och min sambo hade skojjat om barn innan vi fick reda på att jag var gravid och visst blev vi chokade båda två men vi är också hur glada som helst =)

eifos · av **eifos** 15 feb 2011, 19:10

Åh grattis! Vad skönt att veta att jag inte är ensam om känslan.

Jag har tidigare blivit gravid med mitt ex. Gjorde abort i v 10, då kändes det helt rätt att göra abort, för jag var verkligen inte redo. Så jag vet ju skillnaden mellan att vara redo och inte. Så jag tror att jag vill bli gravid. Men hur sa du det till din kille? Hur reagerade han när du sa det? Ja precis, vi har skämtat lite om barn, men ibland reagerar han som om han vill och ibland inte. Han är inte redo nu. Men han säger även att "händer det så händer det", därför känns det ju lite som om han skulle bli glad om jag skulle bli det. Men det är otroligt mycket frågor som dyker upp. Det här med jobbet, och säga det till killen när det väl händer. Mycket som är skrämmande. Men gud så jag längtar.

Rielly · av **Rielly** 15 feb 2011, 19:27

Jo, jag har tidigare gjort en abort i vecka 8 så vet exakt vad du menar. Vi var inne i stan och handlade och han skojjade om att han bytt ut mina ppiller mot minttabletter och att jag var gravid. Så sa jag att min mens var sen och att jag kanske var det. Han blev lite chokad och frågade om jag var allvralig. Vi väntade en vecka till och när min mens fortfarande inte ommit så åkte han till affärn och köpte ett test. Det vissade positiovt på ungifär 20 sekunder så var ingen som helst tvekan. Han blev väl lite panikslagen eftersom jag precis fått jobb bärjar på måndag och han precis fått sitt drömjobb. är jätte nerväs fär vad chefen ska säga när jag berättar fär honom eftersom det är ett väldigt tidskrävande jobb och antagligen inget jag kommer kunna forts'tta med efter graviditeten. Men åh andra sidan så vet jag att han är helt överlycklig han kallar sig själv numera för pappabjörn sså jag tvekar inte en sekund på att det är det här han vill. Jag var orolig i början för jag blev så glad när jag blev gravid att jag trodde att han bara var glad för att jag var det men det är han som envisas med att pussa magen godnatt varje kväll och allt sånt så han har lyckats övertyga mig att han verkligen vill också =P

Rielly · av **Rielly** 15 feb 2011, 19:27

Jo, jag har tidigare gjort en abort i vecka 8 så vet exakt vad du menar. Vi var inne i stan och handlade och han skojjade om att han bytt ut mina ppiller mot minttabletter och att jag var gravid. Så sa jag att min mens var sen och att jag kanske var det. Han blev lite chokad och frågade om jag var allvralig. Vi väntade en vecka till och när min mens fortfarande inte ommit så åkte han till affärn och köpte ett test. Det vissade positiovt på ungifär 20 sekunder så var ingen som helst tvekan. Han blev väl lite panikslagen eftersom jag precis fått jobb bärjar på måndag och han precis fått sitt drömjobb. är jätte nerväs fär vad chefen ska säga när jag berättar fär honom eftersom det är ett väldigt tidskrävande jobb och antagligen inget jag kommer kunna forts'tta med efter graviditeten. Men åh andra sidan så vet jag att han är helt överlycklig han kallar sig själv numera för pappabjörn sså jag tvekar inte en sekund på att det är det här han vill. Jag var orolig i början för jag blev så glad när jag blev gravid att jag trodde att han bara var glad för att jag var det men det är han som envisas med att pussa magen godnatt varje kväll och allt sånt så han har lyckats övertyga mig att han verkligen vill också =P

eifos · av **eifos** 15 feb 2011, 19:57

Åh vad mysigt det låter. Men skönt att han inte reagerade som man har hört andra killar gjort. Jo, klart det blir lite jobbigt med jobb och sådär. Det är ungefär som mitt jobb. Jag har ett jobb som kräver fruktansvärt mycket utav mig. Har ju varit i samma företag nu i x antal år så jag har ju fast jobb och inga problem där. Men å andra sidan så har jag en tidsanställning på mitt jobb nu som går ut i juni. Troligtvis får jag ju det jobbet om jag vill ha det tillsvidare sen. Men åh, den här känslan av att ha träffat rätt och att han vill bo med en. Han ville sitta och titta på bostäder igår kväll. Helt underbart. Kan inte vara lyckligare. Men ändå så känner jag att jag gärna vill vänta till april/maj med att bli gravid. Vill ha ett 12 barn ;P. Så jag tror jag har kommit ganska långt i tänkandet. Men jag har verkligen ingen aning om hur det går till med föräldraledighet osv. Hur länge man kan jobba och ja.. Allting innan. Vet du mycket om sånt?

Känns otroligt spännande men ändå lite skrämmande. Normalt antar jag.

Undrar hur man ska berätta det för honom, när det väl blir så.. Svårt tycker jag.

Rielly · av **Rielly** 15 feb 2011, 20:15

MEn det är ju hur mysigt som helst. Vi har precis börjat titta på hus och att flytta en bit utanför stan. Jo jag är bara rädd att dom inte ska ge mig fast anställning pga att jag är gravid.. MEn hoppas att dom gör det ändå. Inegn aning om föräldra ledighet tror du kan ta ett år i sverige. Själv bor jag i england fär tillfället och här får man bara 4 månader betald mamma ledighet. Vette tusan hur dom har planerat det. Inte så man vill lämna knodden på dagis efter fyra månader... Men tror man kan få bidrag för att vara hemma längre ska prata med bm om det imorgon för dom har koll på allt sånt så kommer nog kännas mycket lugnare med allt imorgon. Vet inte om jag kommer kunna sova i natt dock är så nervös haha.

eifos · av **eifos** 15 feb 2011, 21:23

Oj 4 månader bara. Ja det låter ganska lite. Bra att ha någon att prata med faktiskt.

Skönt att ha ett forum här man kan titta lite på. Men jag känner bara mer och mer just nu. Nästan det enda man kan tänka på.. Men frågan är, jag är lite osäker på det här med min spiral. Jag känner att jag isåfall vill bli gravid i april/maj. Vill ha lite tid att försöka hitta en bra bostad, även om vi båda har bra ställen nu, så känner vi att vi vill hitta något som är vårat. Och jag vill ha barn i januari, februari någonstans. Svårt det där med hur man ska göra, om jag ska ha p-piller så länge.. Eller hur man nu ska se till och lösa det. Har hört att vissa har haft problem med att bli gravida när de haft p-stav och p-spruta, vet inte om samma sak gäller med spiral, att man måste ha varit utan ett tag så kroppen hinner ställa in sig på "vanlig" mens..

Rielly · av **Rielly** 15 feb 2011, 23:19

Näe jag vet 4 månader är ingenting så ska kolla med bidrag också vidare imorgon. Man kunde tydligen få sån info av bm så känns skönt dom lkär ju ha koll så att säga. Har löst lite på nätet om spireal och när man tar ut den ska man tydligen inte ha oskyddat sex en vecka innan om man nu inte vill bli graid. Så om du inte vill bli gravid på en gång ska du nog börja med ppiller men åh andra sidan kan det ju ta ett tag att bli gravid när man slutar med dom så det beror ju helt på hur ni känner. Tycker du ska ta det som det kommer. Jag hade helst också velat ha ett början på året barn men nu blir det oktober ist =P Dom har ju en tendens att komma lite när dom vill hehe. Men prata med din gynekolog han/hon borde ju veta tycker man. Jag skulle aldrig kunna ha spruta eller stav är lite sprut rädd så ser absolut inte fram emot att ta blodprov imorn hua! Menmen det går äver fort hoppas jag =P

Creadiem · av **Creadiem** 16 feb 2011, 00:20

Eifos, personligen anser jag att det är för tidigt att ha barn efter ett så kort förhållande. Enligt mig så borde ni först flytta ihop och se hur det känns, du är bara 23 ni har tid, varför stressa så mycket. När man flyttar ihop så lär man känna personen på ett helt annat sätt och jag tycker att det är först då man är mogen för att ta ett sådant beslut.

Jag förstår att du längtar efter att få ett barn, och det låter jättemysigt och härligt att du känner så för denna kille och han är säkert rätt. Men varför inte lära känna honom mer.....För det vore väl himla tråkigt för alla om ni inser att ni inte är rätta för varandra när bebisen väl är framme.

Lycka till!