-
Graviditet
-
Snack om barn
-
Föräldrasnack
- Min bebis föräldragrupper
-
Föräldrasnack
- > Allmänna trådar föräldrasnack
- > Fotat & filmat
- > Inredning & trädgård
- > Inreda barnrum
- > Familj & livet som förälder
- > Shopping, mode & skönhet
- > Intressen & nöjen
- > Känsliga ämnen
- > Ångest & depression
- > Relations problem
- > Alkohol & missbruk
- > Sorg & saknad
- > Mat & recept
- > Hälsa & motion
- > Föräldrabloggar
- > Bloggtävlingar
- > Ekonomi & Jobb
- > Tips
- > Bröllop
-
Pappa forum
- Köp & Sälj på Min Bebis
|
|
orolig, förvirrad :(
11 inlägg • Sida 1 av 2 • 1, 2
orolig, förvirrad :(Hej alla kära vänner!
Behöver skriva av mig lite..har mått riktigt dåligt ett tag nu För över en vecka sen var jag och gjorde ett VUL. Jag hade inga symtom och var orolig. Jag förväntade mig att se en liten böna på 7 veckor. Hjärtat ska man kunna se i den veckan. Men läkaren såg aldrig något hjärta, han såg något såå litet..som antagligen var 4+3(vecka 5). Jag visste att det inte stämde, enligt min uträkning. Jag kan inte ha räknat fel med två hela veckor!! För att inte abortera bort något friskt fick jag en ny tid 2 veckor efter besöket för att se om det har växt. Denna vecka har varit ett helvete rent ut sagt, och nu ska jag vänta ca en vecka till! Jag har gråtit,varit nere,ätit som en kossa,haft mardrömmar osv. Jag mår helt enkelt inte bra. Vill bara att det ska komma ut så att jag kan släppa och gå vidare. Jag känner mig som en fånge, i min egen kropp. Jag har ingen kontroll över min kropp och vet inte vad som kommer att hända, eller när. Har inte heller börjat blöda eller haft smärta. Ibland kan det hugga till och ila ner mot ljumskarna. Och idag när jag sprang till bussen gjorde det rätt ont i livmodern. Mina bruna flytningar har ökat och trycker jag på hårt kan det komma ut MYCKET brunt blandat med blod. Ursäkta för detaljerna men jag har verkligen INGEN att prata med. I mina bruna flytningar finns även bruna små små klumpar i. Räknar jag från ÄL borde jag vara i vecka 9, varför blöder jag inte än då? Jag är så upptagen varje dag med både jobb/skola familj och vänner. Tänk om jag får missfall i den sämsta situationen, på jobbet eller i klassrummet t ex. Kommer det vara som en vanlig mens eller kommer jag svimma av och skapa värsta scenen. Jag vill verkligen inte att någon ska veta. Det värsta med allt är att jag har börjat hoppas, på att jag kanske har räknat fel. Tänk om min sambos spermier lever suuuperlänge och väntade på ett ägg..och tänk om ägget vandrade suuuper sakta ner till livmodern, för då skulle jag kanske ha varit i vecka 5+ då VUL gjordes?? Äsch..Detta är inte bra för mitt psyke. Inners inne känns det faktiskt som ett kommande missfall.. Min sambo åker utomlands i februari och är borta i flera månader..och det innebär ingen babymaking Vill att denna mardröm ska vara över..denna väntan tar död på mig. Jag väntar och väntar men vet inte vad jag väntar på. Jag kan inte se frammåt, allt är suddigt. Oj det blev långt. hoppas någon orkar läsa. känndes som jag pratade med en psykolog nu när jag skrev
Re: orolig, förvirrad :(gud va jobbigt att inte veta!! blod blandade flytningar har ju vissa så det behöver inte betyda något e fel.... det ända du kan göra är ju o vänta, men jag förstår att de e jätte hemskt... hoppas på det bästa!
Re: orolig, förvirrad :(Jag blev tillbakaflyttad hela 16 dagar i min förra graviditet, vilket jag absolut inte heller hade räknat med...Hoppas så är fallet även för dig. kram
Re: orolig, förvirrad :(Men usch va hemskt, hoppas verkligen att allt ordnar sig o att du faktiskt har en liten böna med hjärta i magen. Håller tummarna för dig!
Re: orolig, förvirrad :(Detta var ju precis som om jag hade skrivit detta fast med lite avvikelser.
Jag började småblöda i tisdags, fortsatte småblöda i onsdags. Ringde gyn igår och fick tid igår eftermiddag. Jag hade räknat ut att jag var i v.9 (8+4) men på VUL var embryot mycket mindre så man vågade inte uttala sig om det levde eller ej. Fick en ny tid om en vecka. Skillnaden mot dig är att när vi kom hem igår fick jag skitont, mycket mer än vanlig mensvärk. Höll i sig i två timmar ungefär.Kräktes med. Sen efter någon timma senare kom det ut en stor klump som jag misstänker var innehållet i livmodern. Men jag ska ändå göra VUL om en vecka för att få ett 100% svar. Jättejobbigt iaf. Har försökt få barn i 1½ år så det hade varit kul om det vore något kvar där inne som växer men det är nog inte så troligt med tank på klumpen som kom ut igår kväll Hoppas det går bra för dig.
Re: orolig, förvirrad :(Hej. Tack för att ni höll era tummar. tror att det hjälpte mycket. Idag på VUL visade det sig att det lilla livet hängde kvar. Läkaren såg ett friskt litet liv som hade växt mycket sedan sist..den var nu i 13-14 mm som motsvarar v.8, så jag blev tillbakaflyttad lite och är i vecka 8 nu! och inte 10 enligt min uträkning. Hjärtat slog så fort och man kunde se formen på den lilla..helt fantastiskt!! Jag är fortfarande lite orolig och frågade om missfallsrisken..jag har fortfarande inga gravid.symtom. ..han sa att det alltid finns en stor missfallsrisk före v.12 men kanske inte lika stor nu när man sett hjärtat. Men det skulle jag inte bry mig om tyckte han..jag väntar ju på barn och inte på ett missfall..han försäkrade mig att den lille såg frisk ut och att mina bruna flytningar var bara gammalt blod..helt ofarligt....vissa har mycket och andra inget. Jag är så glad idag..nu kan jag slappna av lite
Re: orolig, förvirrad :(Grattis Caramel! Fantastiskt! Vilken underbar känsla det måste vara för dig!
Kram och lycka till!
Re: orolig, förvirrad :(Vad roligt att det gick bra.
För min del har det inte kommit så mycket blod sen den där klumpen kom ut i torsdags kväll. Nu är det bara blodblandade flytningar. Har tid för VUL imorgon. Tror ju inte att det är något kvar men man hoppas ju lite förståss att det är något där inne som har växt.
Re: orolig, förvirrad :(Härliga nyheter Caramel. Jag vet hur nervös du varit. Alltid skönt att höra glada slut på sorgliga historier. Hoppas bara att min saga får ett lika vackert slut en dag.
11 inlägg • Sida 1 av 2 • 1, 2
|






















