Cheesecake til...

Line · av **Line** 29 jan 2010, 11:14

Har någon erfarenhet av vaginal förlossning vid sätesbjudning?

Jag fick veta IGÅR på BF (alltså för sent för vändning) att vår bebis ligger i säte. Jag trodde att det nästan alltid leder till kejsarsnitt, men nu säger de att bebisen ligger i "fullt säte" = med stjärten längst ner, och de rekommenderar vaginal förlossning! :shock:

Känner verkligen att jag behöver mer information om detta! Tills vidare bestämde vi att jag får en tid för KS om 5 dagar om förlossningen inte satt igång och om den sätter igån provar vi vaginalt. Bebisen uppskattades väga 3600g... Väntar fortfarande på resultat från bäckenmätningen, men tror inte det är ett problem! Jag känner mig väldigt vilsen just nu, vill gärna ha åsikter! :roll:

Tack på förhand!

MariaTheres · av **MariaTheres** 29 jan 2010, 11:40

Hmmm.. Ja du frågade ju om åsikter men jag vill samtidigt inte säga någonting som gör det mer jobbigt för dig än vad det redan är.. Jag hade nog krävt kejsarsnitt faktiskt. Speciellt om det är din första vilket jag antar att det är?
När min syster födde sitt första barn under mitten av 90-talet hade infört någon ny policy på "prövotid" kan man säga. Den gick ut på att de bebisar som låg i sätesbjudning skulle födas vaginalt ändå för deras eget bästa. Då var det alltså bara i extremfall som kejsarsnitt kom på fråga i just sådana situationer. Hur som helst så födde hon sin dotter så och blev tvungen att klippas upp väldigt mycket utöver det hon sprack själv.. Hon sprack nästan helt ner mot tarmen. Själva bäckenet var inte för trång men vaginan eller själva kanalen var alldeles för trång. Hon kom ganska snabbt också och det kan såklart ha förvärrat hela situationen, både att hon inte hann få bedövning och att hon sprack så pass mycket. Samtidigt är det ju nödvändigt av vad jag förstår att det går lite fortare vid sätesbjudning. Även om det gick fort här så var dottern medvetslös när hon föddes och det tog lite tid innan de visste hur det skulle gå. Som tur var gick allt bra och det är idag ingen fara men min syster kände sig väldigt orättvist behandlad.. Speciellt då de efter ett flertal liknande händelser tog bort denna policy och istället använde kejsarsnitt vid de flesta tillfällena. Det här behöver så klart inte hända dig men jag hade nog vägrat en vaginal förlossning om bebisen ligger i säte.
Men vad känner du kring allt detta? Har du fått tycka och tänka i samråd med barnmorska eller läkare?

Line · av **Line** 29 jan 2010, 14:46

Precis som jag gissade var inte heller mina bäckenmått något hinder för vaginal förlossning. Fick tre olika mått och alla var en bit över gränsmåttet (jag bad dem räkna upp mina mått och gränserna)!

MariaTheres >> min första tanke gällande din systers förlossning är att det är ganska många år sedan. Har kanske ett litet hopp om att det skulle ha gått lite mer framåt sen dess. Sprickandet skrämmer mig inte särskilt mycket, är mer rädd för blödningsrisken vilken lär vara större i KS, hur bebisen än ligger. Skräcksituationen är väl precis den du också beskrivit, att bebisen inte andades...

Visst känner jag att de gett mig möjligheten att påverka hur min förlossning kommer att bli. Men de gör det också väldigt klart (kanske lite för klart) att jag går emot deras rekommendationer om jag kräver KS. Efter att ha snackat med en kompis ringde jag upp läkaren igen och frågade hur de förhåller sig till en normal igångsättning i min situation, då borde man ha ganska bra koll på hur förlossningen framskrider och jag vet att babyn inte hinner bli massor större... Jag skulle få komma in igen på måndag, om livmodermunnen då mognat kan de gå med på igångsättning, om inte väntar vi till onsdag då det blir KS. Personligen tror jag det kommer att sluta med KS på onsdag... :roll:

...skrämmande att jag inte ens veta om jag tycker det är bra eller inte...

*nea · av *nea 29 jan 2010, 14:58

Oj, jag trodde inte att man "fick" föda i säte i Sverige idag. Det är i alla fall vad jag fått information om. "Vilket löjl" sa min svärmor när jag berättade det och jag har väl känt att om förutsättningarna är de rätta (vilka de är vet jag ingenting om, men det är kanske som du beskriver - position, uppskattad vikt, bäckenmått mm.) hade jag nog hellre valt att föda vaginalt än KS. Fast efter första förlossningen är jag nog lite mer rädd att spricka mycket än jag var innan jag fött. (Sprack väldigt lite men upplevde det ändå som jobbigt.) Så på den fronten låter du lugnare än vad jag hade varit.
Tyvärr har jag ingen bra information eller några bra råd att ge dig. Det låter som om du står på dig och ber att få all information och att de tar hur du känner och vill ha det i beaktande och det är jätteviktigt. Sen gör man ju ändå det som de bedömer är bäst och säkrast för barnet i slutändan.
Stort lycka till hur det än blir!

Line · av **Line** 29 jan 2010, 15:04

Nea >> tack för ditt svar! Självklart är jag också rädd för att spricka, men jag har för länge sen accepterat att jag kommer att spricka oberoende hur bebisen kommer, om det sen blir några mm mer eller mindre tycker jag inte kan avgöra den här frågan. Jag är heller inte mer rädd för ett läkande sår i underlivet än ett i magen...

Det känns som om jag väljer det säkraste sättet för mig själv om jag väljer vaginal förlossning och det säkraste för bebisen om jag väljer KS. Men de försöker stenhårt övertyga mig att vaginalt är säkrast för båda...

Jobbigt...

Mjstiger · av **Mjstiger** 29 jan 2010, 15:24

Det är ganska vanligt att föda i säte idag, det går bra för dem kvinnor som väljer vaginala vägen. Men man ska inte tänka att det går bra för mig utan detta är hur pass stark kvinnor är just vid det tillfället när det är dags och föda. Alla kvinnor känner sig starka, svaga, normalt tillstånd. Det beror på heeelt vilket tillstånd du och bebben är så det finns alltid Kejsarsnitt som alternativ.

Du ska säga till din BM och sjukhuset du kommer att föda att jag vill ha plan A och B vaginala vägen om det ser bra ut för mig och bebben och kejsarsnitt om jag inte orkar, hur jag mår osv.

Eller innan förlossningen så har sjukhuspersonalen koll på hur den mår via UL och det kan bli att BM "forcerar" fram rörelser så den ligger nedåt. Det är jättevanligt att kvinnan får stå och röra sig i vissa ställningar för att bebben ska vända sig rätt.

Du ska veta att det GÅR OCH forcera fram rörelser så bebben ligger rätt och att du som mamma kan få coaching och stå, ligga, på alla sätt och vis så bebben flyttar sig. Så du har nog 50% chans att få bebben på rätt håll!

Kram MJ

Similou · av **Similou** 29 jan 2010, 16:31

Hej, jag födde min son i säte, vi visste inte att han låg med rumpan ner när vi kom in på FL o jag var fullt öppen o börjat krysta när dom märkte det...för mig gick allt superbra, så om jag hamnar i den sitsen igen, önskar jag att föda vaginalt.

Jag hoppas allt går bra för dig..=))

av **sprallos** 29 jan 2010, 16:44

Spricka kan man ju göra oavsett vad och skillnaden är ju bara vad som kommer ut först/sist. Jag har 2 nära vänner som fött i säte som tyckte det var bättre än att börja med den största delen på barnet dvs huvudet.

Hade jag varit i din situation så hade jag definitivt också krävt att man mäter bäckenet ordentligt osv osv, men är det OK så hade jag hellre fött vaginalt än KS.
I värsta fall får dom ju klippa, men i min värld hade det ju blivit så ändå, även om huvudet kom först liksom. Det som är "farligt" med en sätesförlossning är ju att tappa kraften innan hela barnet är ute och att huvudet liksom blir kvar. Det är nog då dom klipper för att kunna göra klart. Men som sagt, klippa och spricka är jättevanligt även när huvudet kommer först.
Jag personligen sprack nästan hela vägen när jag födde Victor. Han var inte överdrivet stor heller, 3600 och 50cm.

Line · av **Line** 29 jan 2010, 19:57

Similou >> det du skrev var vad jag behövde höra, TUSEN TACK. Klart man vet att en massa kan gå snett, men man vill ju också tro att det kan gå bra om de en gång säger att det brukar göra det. Var det din första förlossning?

Sprallos >> tack också till dig. Även detta poängterade de, rumpan är mindre än huvudet... känns ju konstigt men när man tänker på det så har ju nyfödda proportionellt ganska stora huvud. Jag frågade vad som händer om jag inte orkar krysta klart, om man kan hjälpa ut barnet i sätesbjudning och det sa de att man kan. Närmare detaljer gick de inte in på, allt verkade så självklart för dem (barnmorskan och läkaren alltså)!

Nu känner jag mig redan bättre till mods. Tror jag kör med min plan att föda vaginalt om det kommer igång (med eller utan igångsättning) innan onsdag, annars tar jag snittet som jag har inbokat. Då ger jag Bebbe en chans att komma normala vägen och om inte så behöver jag inte vänta i veckor till. Alla kompisar jag frågat hur dom skulle göra i min situation säger att de inte vet... så tack för att ni sagt era åsikter!

Fler med erfarenheter får gärna skriva! Behöver all peppning man kan få :wink:

Mjstiger · av **Mjstiger** 29 jan 2010, 21:14

Line; Similou, har väldigt rätt! Rumpan är mindre än huvudet! :lol:

Många kvinnor går det bra för och vissa går det inte beroende på hur du och barnet mår. För min del så får man gärna föda i säte

Men det är mycket psykist från kvinnan att det blir lite panik, det sitter redan i ryggmärgen på lvinnor att huvudet ska komma först.

jag jobbar inom sjukvård och har sett och jobbat med många saker och jag kan ge dig råd och uppmuntran men man ska vara medveten att det KAN gå snett. Oavsett egentligen huvudet först, säte, kejsarsnitt, Jag råder till dig och andra kvinnor att risk finns alltid.

Går det bra under förlossning så njut av stunden! Det kommer jag göra om min förlossning går bra och förvärkarna sätter igång så mår jag bra såå kommer jag njuuuta, men smärtsamt, tror att det inte det är lätt som en dans eller smärtfritt

jag känner mig ändå ganska trygg, uppväxt med 10 syskon, storfamilj/släkt som är bara läkare, sjuksköterskor, Bm osv. Men råder mig inte från dem utan mitt huvud och min egen utomstående BM. Det är skönt utan släkt som alltid hänger över axeln...
Jag råder till dig och lyssna från ditt eget huvud när du får ditt barn alla ska komma med råd och lägga sig i hur man ska göra. Lyssna kan du göra, men följ ditt hjärta. För det ska jag göra mitt hjärta och med min underbara make.
MJ