När hade ni barnvakt till ert barn första gången?

2 och ett halvt år.
Skulle aldrig lämna bort en bebis. Verkar helt sjukt.

Grabben var väl runt 4 månader första gången...
Beror ju lite på om barnet helammas eller inte, vår grabb han ammade inget alls så då var det lättare..

2,5 var han nog när han var borta över natten första ggn. Att lämna bort en bebis i onödan är ju bara rubbat. Be kärringen att hoppa och skita.

Vi hade hjälp någon gång när bebisen var liten, tex var min kompis med bebisen en timme när jag skulle på en gynkoll.

I övrigt har vi haft barnvakt, bara för nöjes skull, när barnen varit ett par år. Att lämna bort dem när de är bebisar, bara för att glädja bebistörstande barnvakter, är inte min grej. Och själv trivdes jag bäst med att ha barnen nära. Så trots tjat från dag 1 så fick de nöja sig med att träffa oss tillsammans.

Tror inte tjatet slutar där heller, min mamma har tjatat om allt möjligt. Att barnen ska sova över (blev aktuellt när de kunde prata och fråga efter det själva, vid sådär 3 år), eller åka utomlands själva med barnbarnen (kommer nog aldrig hända, däremot har vi fina minnen av resor tillsammans!).

1 månad, då gällde det 1,5 timme som vi var borta. Vi befann oss ganska nära så vi kunde vara åter inom 10 minuter.

Iofs så skulle jag kunna lämna några timmar då till en annan trygg nära person och gå på bio. Även om du kanske inte riktigt behöver det, så skulle jag kunnat gjort det för att glädja en farmor/ mormor förutsatt att de hade en ganska nära relation.

Mina barn har varit ettan , 6 månader ( vi var på bröllop och morfar var barnvakt på kvällen ca 5-6 timmar
tvåan, 15 månader, och då nästan tre veckor, inget jag rekommenderar men visst, det gick det också.
trean o fyran, 8 månader två nätter. Då var de med moster och sina äldre syskon ( typ äldre tonåringar) och vi åkte bort för att sova! 

Det är väl snällt att hon erbjuder sig? Men barnvakt har man väl bara om man måste? Det är ju skillnad på att ha barnvakt och att låna ut barnen. Jag är till exempel väldigt sällan barnvakt till syskonbarnen men däremot har jag lånat dem från att de var i ettårsåldern. Då har vi åkt till lekplatsen, matat ankor, åkt till badhuset etc. Jag har ta mig tusan haft minst en unge minst en dag i veckan sen snart 15 år. <3

Det är nog LÅNA som svärmor vill. Och det är barnet alldeles för litet för.

Sonen var 1,5 år och morfar var barnvakt medan vi gick ut och åt middag och gick på bio.

Allra första gången var hon 2 månader och vi var borta i 2h. Hon var med min mamma och sov hela tiden. Andra gången var hon 1,5 år och vi var borta 1 dygn. Gick bra dock så var vi bara 2 mil bort så vi kunde komma om det var ngt.

Beror på vad man ser som barnvakt. Hade vi barnvakt när svärmor gick barnvagnspromenader med sovande barn medan jag och maken renoverade? Var det barnvakt när min syster satt med sovande barn i sele och pluggade medan vi föräldrar befann oss i en båt några hundra meter ute på sjön, eller när vi gick kvällspromenad på tu man hand medan min mamma satt och kollade tv samtidigt som barnen sov? 

I så fall har vi haft barnvakt tidigt, redan från start kan man säga. Dock ser vi inte det som barnvakt, vi har alltid varit nära våra familjer delvis även bott tillsammans den första tiden, och det har inte varit något konstigt att någon annan har barnet en stund. Ofta sovande barn, ALLTID nöjda och ickeprotesterande barn ska poängteras! Ett barn som var ledset eller protesterade hade vi så klart inte låtit någon annan ta om det inte var akutläge. 

Att låta någon ha barnet bara för att hen vill när man själv inte är bekväm med tanken verkar inte vara någon hit. Speciellt inte om denne någon inte har träffat barnet så mycket att barnet kunnat anknyta ordentligt. 

Är det pga amningen du känner dig låst? I så fall skulle det väl ändå inte gå att svärmor passade, du får säga att det inte funkar så länge barnet vill amma. Är det inte amningen så får väl din man ta barnet ibland om du känner dig låst. Gör han aldrig det?