Vill inte plugga

Du kommer säkert göra dem lite besvikna men du måste vara övertydlig

"Nej - jag tänker inte plugga"
"Jag trivs utmärkt som det är nu"
"Sluta tjata"

Jag tycker i och för sig precis som dina föräldrar att studier är bra. Men man måste ju vilja, veta vad man vill plugga och vara motiverad. 
Att jobba på lager ett helt liv vill du nog inte, om några år kanske du vill studera , säg det till föräldrarna, så lugnar de nog ned sig.
Jag tycker att dina föräldrar skall vara stolta över ett barn som jobbar och klarar sig själv!  Det finns ju också ibland möjlighet att växa i arbetet utan att studera, tex med internutbildningar. Gör vad som passar dig, inte dina föräldrar. Men studier berikar, det är inte bara för pengar och status. 

Jag trivs bra på lager, får vara ifred och sköta mitt jobb. Hade pga min odiagnostiserade adhd ett helvete hela skolgången så kommer mest troligt aldrig vilja plugga igen. 

Ja, då förstår jag. Du kommer att klara dig bra, det finns många jobb som inte kräver högskoleutbildning! 
Dina föräldrar vill nog bara det bästa för dig, var trygg i att du väljer själv och är nöjd med ditt jobb och ditt liv, så förstår de säkert, till slut.

Du behöver säga ifrån ordentligt, Dina föräldrar lever kvar i att du är barnet och de är vuxna och att de därför vet bättre än du och kan bestämma över dig. Markera för dem att du nu är vuxen och tar dina egna beslut om ditt liv. Om du vill ha deras råd så kan du fråga.

Vad gäller lönen så är det tyvärr så att många utbildningar inte alls leder till nån särskilt hög lön, plus att man sitter med studielån. Så av det skälet finns det ingen anledning att plugga vidare. Dessutom finns det gott om tid i livet att ta nya beslut, du kan börja plugga om 10 år om du skulle vilja. Livet är ett långt lopp. 

Vill du köpa dig lite tid så låt som att du har en plan. Typ "jag funderar på att skriva högskoleprovet till våren och sen söka in på [infoga utbildning med höga antagningspoäng]". Eftersom du "funderar" har du inte lovat något. 

Eller svara något nytt varje gång, gärna något (påhittat) halvt oseriöst. "Jag har hört att de startat en ny utbildning i nyandlig coaching i Lund, det låter intressant". Sen kan du stänga av öronen medan dina föräldrar ondgör sig över hur onödig den utbildningen låter. 

Men det bästa är såklart att ta tjuren vid hornen och tala om för föräldrarna att just nu är du nöjd med livet, men ändrar du dig så kommer de vara de första att få veta.

Men är du lycklig och har en levnadsstandard du är nöjd med så är det ju allt som räknas, du har ett jobb som inte är brottslighet och försörjer dig själv, dina föräldrar kan inte tvinga dig att plugga.

Tänk bara på att lagerjobb ofta sliter hårt på kroppen och många orkar inte jobba med det hela livet, särskilt inte de som börjar unga, tyvärr. 

Tycker inte att dina föräldrar behöver lägga sej i så mycket längre om du är obekväm med det, men för sin egen skull kan det vara skönt att ha en plan B eller i alla fall en tanke på att livet kan komma att bli annorlunda än man tänker sig vid 20 :)

Det viktigaste är att du trivs och kan försörja dig, stå på egna ben. Det är inte alla unga vuxna som kan det. Jag tycker att dina föräldrar borde vara tacksamma för det, de har en trist attityd och du får nog säga ifrån på skarpen. 

Dessutom är de dåligt pålästa. Har du hygglig lön nu, är det inte säkert att den blir så himla mycket högre även om du pluggar vidare. Det beror på VAD du pluggar. Visst, läser du till läkare eller jurist kan du säkert tjäna dubbelt så mycket som nu. Men pengar är inte allt. Och vill du inte plugga så vill du inte.

 

Sedan kanske du inte vill jobba på lager hela livet, det sliter som sagt på kroppen. Men det är inget du behöver fundera på nu. Du har nyss gått ut gymnasiet. Vem vet vad som händer om 10 år? Det finns andra jobb som inte kräver utbildning, eller så kanske du vill plugga då. Det finns även yrkesutbildningar.

Be dina föräldrar sluta tjata. Var inte rädd för att göra dem besvikna. Du är faktiskt inte skyldig dem något. Så länge du inte knarkar eller är kriminell, samt trivs med livet och kan försörja dig, borde de vara glada för din skull.