Anonym (G) skrev 2024-05-05 23:26:37 följande:
Ensam kvinna
Undrar om någon annan är i samma sits. jag är en ganska ensam tjej i 30-årsåldern. jag har med åren blivit mer och mer socialt isolerad. Detta gör det svårt att dejta för mig. för när man dejtar ska man liksom introducera den nye för ens vänner och familj. Men jag har inte kontakt med dem. Jag skäms så oerhört för min sociala oförmåga. detta gäller även när killen introducerar sina anhöriga och jag har så svårt med det sociala att folk inte riktigt gillar mig eller rycker jag är udda.
Nu senaste killen gjorde slut med mig pga att han inte fick träffa min familj och att jag saknade intressen. Det gjorde väldigt ont efter en lång tid tillsammans och jag verkligen älskade honom. Jag kan inte ha sociala medier exempelvis. någon mer med samma problem?
Förstår dig precis, jag träffade min man när jag var 33 och fick två barn som är mitt ALLT! Men då var det för mig som för dig, jag hade i princip inte en människa. Jag var desperat efter kärlek och familj och tillhörighet.
Det man får göra i det läger är att MYCKET målmedvetet gå in för det man vill ha (d.v.s en familj), ljuga friskt, utnyttja människor om det behövs (what the fuck - vad handlar det om för dem?; för en själv handlar det om själva livet), och låta bli att skämmas. Man behöver ju aldrig se dessa människor igen, medan familjen som man kan erhålla är för evigt. Man måste sätta det överordnade målet över alla andra hänsyn.
Jag gjorde så, att jag var med i en gammeldansförening, och många i den föreningen brukade dansa på en viss dansbana om somrarna. Inga av dessa var egentligen mina vänner på riktigt. Men när jag fått kontakt med min nuvarande man på en dejtingsajt, så föreslog jag att vi skulle träffas på denna dansbana. Han hade också dansat lite gammeldags, så han sa "ja!
När vi sågs där första kvällen, så kunde jag heja på och prata med vissa där, som jag kände (eller kände igen...) sedan tidigare, och på så sätt låtsas att jag var social och hade en vänkrets. Jag såg sedan till att bli gravid väldigt fort!
Min man sa senare, att HAN hade blivit osäker inför MIG, för att jag kände så många människor och var så glad och pratsam och social! Fast det inte alls var så.
ALLA medel är tillåtna i krig och kärlek!
