Sommarlycka
Att bara stå i gryningsljus.
Att bara stå i gryningsljus och höra tystnaden.
Att bara stå i gryningsljus och lyssna på fåglarnas morgonkäbbel.
Att bara stå i gryningsljus och känna lukten av harsyra och tallkåda och björksav och skogsviol.
Att gå igenom ett skogsparti, på en stig så gammal och oanvänd att den knappt syns.
Att gå igenom ett skogsparti och inte ens höra sina egna steg.
Att gå och nynna på ett gammalt skillingtryck eller Tegner-visa eller Lindgren-sång bara för sommarens skull.
Det är sommarlycka.
Att komma hem i morgonsol och barnen redan är ute i trädgården och leker.
Att komma hem i morgonsol och känna doften av syren och nybryggt kaffe.
Att sitta ner i sommargrönska och äta morgonbakta bullar med eget, syrat smör.
Att inte ha ha vidlyftigare planer för en sommardag än att sitta stilla i grönskan och läsa en bok, lösa A-korsordet med barnen och dricka saft och äta en solbulle.
Det är sommarlycka.
Mer sommarlycka?
