• Forumvärd

    Har du någon hemlighet som ingen annan än du vet om?

    Vilken är ditt livs största hemlighet?
    I kväll kickar TV3 igång sin nya TV-serie "Min hemlighet" där du får ta del av olika personers största hemligheter.
    Dramatik ur verkligheten. Det fick mig att fundera- är det så att många bär på stora och kanske tunga saker som dem inte kan dela med någon? Hur påverkar det vardagen?
    Vilken är din största hemlighet?
    Rösta och dela med dig i tråden. Det går att vara anonym!

    Här kan du läsa mer om programmet och även se en trailer.
    http://www.familjeliv.se/kampanj/1.3825988

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Har du någon hemlighet som ingen annan än du vet om?
  • Anonym (Hemlighetsfull)

    Har massa hemligheter men de största är väl att jag jobbat som escort och det var så jag träffade min sambo. Sambon vet ju såklart ;)

    Håller även hemligt för hans familj och vänner hur dålig min familj är och att jag mått väldigt dåligt under alla år och tagit mycket mediciner och droger samt att jag är sjukskriven och inte arbetslös som de tror. När hans vänner börjar prata om psykvården, droger mm som de inte vet så mkt om men jag vet allt om blir jag helt iskall och tyst.

    Har än så länge lyckats dölja de gamla ärren på underarmarna men någon gång kommer hans föräldrar att se dem. Fasar över den dagen hans mamma vill vara med och byta blöja eller bada vårt barn och jag måste dra upp ärmarna. Eller när hen vill bada i sjön hemma hos dem under somrarna :(

    Har också värsta ångesten över att när jag var 14 och var barnvakt åt mitt kusinbarn när hon var bebis och hon rullade av sängen och, jag gissar slog i huvudet. Sa inte det till nån.

    Nu är hon själv 14 och verkar inte ha några men men jag mår väldigt dåligt över detta ofta och granskar henne varje gång jag ser henne.

  • traveler
    Anonym (mitt förflutna) skrev 2015-04-07 19:46:34 följande:

    Ingen vet att jag blev sexuellt utnyttjad av min fd granne för några år sen.

    Att jag en period mådde så dåligt så jag medvetet träffade killar som skadade mig på ett eller annat sätt


    Varför händer det att kvinnor som blivit utsatta ibland söker sig till samma typ av smärta igen. Är det för att "straffa sig" eller är det något annat?
  • Anonym (varit där.)
    traveler skrev 2015-04-08 12:58:02 följande:
    Varför händer det att kvinnor som blivit utsatta ibland söker sig till samma typ av smärta igen. Är det för att "straffa sig" eller är det något annat?
    Ja. Det är ett självdestruktivt beteende som de inte kan hjälpa. De känner sig inte värda mer. Man behöver professionell hjälp för att bryta det mönstret.
  • Anonym (Incest = äckligt)
    Anonym (skäms ihjäl) skrev 2015-03-31 09:34:46 följande:
    Jag är 21. Vet att jag låter omogen/ung när jag skriver, det är för att jag vill skriva allt på en gång så de blir svårt att formulera.

    Jag vet ju allt, jag kommer knappast må bättre om jag skulle kyssa honom ellEr något. Tror jag kommer må ännu sämre och ha ångest så jag är medveten om hur fel det är. Men jag kan inte styra över mina känslor, jag kan inte bara stänga av. Fast det tror jag att jag måste ändå.
    Det ÄR sjukt att tråna efter sin morbror, på samma sätt som att du skulle bli tänd på din pappa.
    Det finns ju förståss sjuka fall där sådant har förekommit, inom psykologin talar man ju om Oidipus och Elektra komplex, där en person blir "kär" i sin mamma eller pappa. Det är helt mot naturen att känna så, det finns gränser för vad som man kan tillåta sig att göra, inte ens kusiner eller sysslingar är OK tycker jag. Kanske bör du tala med en psykolog. Och undvik att träffa morbrodern för allt i världen. Tänk om det skulle hända något skit mellan er och vad konsekvenserna skulle bli?
    Jag tror att när du väl träffar någon annan man (ej släkting) som du blir kär i och tillsammans med så kommer du att äcklas av dina tidigare känslor för din morbror.
  • Anonym (Howlter)
    Modesty skrev 2015-04-08 12:21:40 följande:
    Sök till en folkhögskola med internat så att du kommer hemifrån och träffar nya vänner. Ta något som verkar roligt bara och strunta i om det kan leda till något. Kan vara lättare att få vänner och umgås när man bor ihop och träffas i tex tv-rummet på eftermiddagarna (och har samma intressen om du väljer någon hobby du har, typ foto eller sömnad.)
    Så har gjort de gånger jag börjat hamna på fel spår, umgåtts med fel människor och tagit för mkt droger.
    Jo jag har faktiskt känt på sistone att folkhögskola med internat är lite lockande ärligt talat. Att få komma bort från sovrummet jag har sovit i 99,9% av alla nätter i mitt liv. Komma bort från huset jag spenderat varje dag av mitt liv i. Få leva lite "collage/universitets" liv. Men det skrämmer mig. Jag är introvert och behöver mycket ensamtid för att ladda batterierna så att säga. Jag skulle absolut inte klara av att dela sovrum med någon. Och skulle jag inte klicka med de personerna jag bor med så är jag orolig att jag skulle känna mig mer ensam än någonsin. 

    Men det är lockande. Vore intressant att testa läsa lite konstnärliga kurser...kanske något med media och foto...jag vet inte. Jag förstår mig inte på vilka kurser som finns.
  • traveler
    traveler skrev 2015-04-08 12:58:02 följande:
    Varför händer det att kvinnor som blivit utsatta ibland söker sig till samma typ av smärta igen. Är det för att "straffa sig" eller är det något annat?
    Har du lyckats bearbeta övergreppen eller mår du fortfarande dåligt?
  • Anonym (skäms ihjäl)
    Anonym (Incest = äckligt) skrev 2015-04-08 14:10:39 följande:

    Det ÄR sjukt att tråna efter sin morbror, på samma sätt som att du skulle bli tänd på din pappa.

    Det finns ju förståss sjuka fall där sådant har förekommit, inom psykologin talar man ju om Oidipus och Elektra komplex, där en person blir "kär" i sin mamma eller pappa. Det är helt mot naturen att känna så, det finns gränser för vad som man kan tillåta sig att göra, inte ens kusiner eller sysslingar är OK tycker jag. Kanske bör du tala med en psykolog. Och undvik att träffa morbrodern för allt i världen. Tänk om det skulle hända något skit mellan er och vad konsekvenserna skulle bli?

    Jag tror att när du väl träffar någon annan man (ej släkting) som du blir kär i och tillsammans med så kommer du att äcklas av dina tidigare känslor för din morbror.


    Jag är väl medveten om det. För det är ju sjukt Och det är därför jag skäms. Men jag har bestämt mig att försöka kasta dessa känslorna. Åker till Turkiet på sommaren, så kommer träffa honom då men jag ska inte tillåta mig vara ensam med honom och händer det att vi blir ensamma så tänker jag inte göra något. Jag tror också det kommer gå över när jag hittar kärleken och han med! Jag har tänkt mycket på det här de sista dagarna, diskuterat med en annan person jag har fått en riktig tankeställare faktiskt så jag hoppas det håller i sig. Tack för dina ord!:)
  • traveler
    Anonym (varit där.) skrev 2015-04-08 13:59:55 följande:
    Ja. Det är ett självdestruktivt beteende som de inte kan hjälpa. De känner sig inte värda mer. Man behöver professionell hjälp för att bryta det mönstret.
    Har du lyckats bearbeta smärtan eller mår du fortfarande dåligt?
  • Anonym (mitt förflutna)
    traveler skrev 2015-04-08 12:58:02 följande:

    Varför händer det att kvinnor som blivit utsatta ibland söker sig till samma typ av smärta igen. Är det för att "straffa sig" eller är det något annat?


    Kände mig inte värd mer.

    Idag är jag lycklig med sambo o barn. Min sambo är inte alls som de killarna i mitt förflutna.
  • Anonym (varit där.)
    traveler skrev 2015-04-08 15:01:07 följande:
    Har du lyckats bearbeta smärtan eller mår du fortfarande dåligt?
    Mår fortfarande dåligt när jag tänker på allt som varit. Men sätter mig aldrig i en sådan situation igen. Jag är hellre ensam. Så på så sätt har det hjälpt.
  • Anonym (glue)
    ProstenHuskonen skrev 2015-04-01 19:54:27 följande:
    Jag sminkar naturligtvis dem också.
    Hahaha! Bra den.
  • Modesty
    Anonym (Howlter) skrev 2015-04-08 14:29:45 följande:

    Jo jag har faktiskt känt på sistone att folkhögskola med internat är lite lockande ärligt talat. Att få komma bort från sovrummet jag har sovit i 99,9% av alla nätter i mitt liv. Komma bort från huset jag spenderat varje dag av mitt liv i. Få leva lite "collage/universitets" liv. Men det skrämmer mig. Jag är introvert och behöver mycket ensamtid för att ladda batterierna så att säga. Jag skulle absolut inte klara av att dela sovrum med någon. Och skulle jag inte klicka med de personerna jag bor med så är jag orolig att jag skulle känna mig mer ensam än någonsin. 

    Men det är lockande. Vore intressant att testa läsa lite konstnärliga kurser...kanske något med media och foto...jag vet inte. Jag förstår mig inte på vilka kurser som finns.


    Då kan jag lugna dig med att man inte delar rum som på alla collegefilmer :) aldrig sett i Sverige faktiskt. Har bott på tre internat, på ett av dem hade man till och med eget badrum, ett annat så delade man badrum med två andra och på det tredje fanns det hadfat på rummet men delade duschar och toaletter med de fyra andra på den våningen. Vissa bodde i vanliga hus med egna rum.

    Rekommenderar verkligen folkhögskola, de flesta som söker sig dit har sina egna problem att brottas med och egna jobbiga bakgrunder och är väldigt ödmjuka.

    Googlade på folkhögskola och foto

    www.folkhogskola.nu/Kurser/Amnesomraden/Estetiska-kurser/Konstnarligt-foto/

    Klicka runt lite!

    Hör av dig om du behöver hjälp eller undrar över något!
  • Anonym (Jonna)
    Anonym (Incest = äckligt) skrev 2015-04-08 14:10:39 följande:
    Det ÄR sjukt att tråna efter sin morbror, på samma sätt som att du skulle bli tänd på din pappa.
    Det finns ju förståss sjuka fall där sådant har förekommit, inom psykologin talar man ju om Oidipus och Elektra komplex, där en person blir "kär" i sin mamma eller pappa. Det är helt mot naturen att känna så, det finns gränser för vad som man kan tillåta sig att göra, inte ens kusiner eller sysslingar är OK tycker jag. Kanske bör du tala med en psykolog. Och undvik att träffa morbrodern för allt i världen. Tänk om det skulle hända något skit mellan er och vad konsekvenserna skulle bli?
    Jag tror att när du väl träffar någon annan man (ej släkting) som du blir kär i och tillsammans med så kommer du att äcklas av dina tidigare känslor för din morbror.
    Men shit lugna ned dig, det är väl knappast hela världen att vara förälskad i en släkting det betyder inte att hon kommer agera på sina känslor och ändå om hon skulle göra det? So what? det är väl knappast någonting du påverkas av.

    Att under en mer eller mindre lång period som tonåring eller ung vuxen attraheras av en äldre (ofta man) i sin närhet är någonting helt naturligt, det kan vara en lärare, släkting, granne osv det betyder inte att det är lämpligt att agera på det (särskilt från den äldre mannens perspektiv) men det är lik väl helt naturligt och någonting väldigt många går igenom.
  • rosa banan

    Nej, kan inte ljuga eller dölja saker mår bajs då.


    Du är lika anonym som en anonym sålänge din profil är anonym..tönt
  • Anonym (Hemlighetsfull)
    Runken66 skrev 2015-04-27 23:19:20 följande:

    Blev besviken när mitt barn var av fel kön.


    Samma här. Skäms massor!
Svar på tråden Har du någon hemlighet som ingen annan än du vet om?