Sambo flirtat med annan och jag är gravid

Du hittade bilden på Snapchat? Hur kommer det sig att du undersökte det? Något du hade på känn eller brukar du kolla där och nu fick du napp?

Nä, förklaringen är ju inte jättebra. Men så bra den kan bli givet situationen.

Du får väl fundera på hur du vill göra. Han kan ju skärpa till sig när han blev tagen med brallorna nere. Eller så fortsätter han.

Har du praktisk möjlighet att göra slut om du skulle vilja?

Jag skulle ha planerat min flytt vid det här laget. Abort är ju ändå för sent.

Jag kollade eftersom han var försvunnen när jag kom hem och telefonen låg framme så tänkte kolla om han hade pratat med någon kompis nyligen bara.
Jag älskar ju honom såklart och vill ju helst glömma detta och att allt ska fungera bra igen och att man slipper må såhär. Men så ser tyvärr inte verkligheten ut.
Jag har möjlighet att flytta (blir dock mycket dyrare) men känner mig väldigt osäker på att ta hand om barnet ensam, det är vårt första och hade egentligen behövt hans hjälp.
Han tog ju såklart bort henne och har visat mig det efteråt. Han ber om ursäkt varje dag och säger att det var helt fel av honom och att jag är världen vackraste och det är mig han vill vara med, ja ni vet. Men då skulle han väl inte gjort sådär...
Har aldrig upptäckt något sånt tidigare eller ens misstänkt honom tills detta.

Jag har sagt att skulle det hända igen blir det inte ens något snack. Men att jag behöver tid nu att fundera. Sa också till honom att om det inte vore för vårat barn skulle det definitivt varit slut nu.

Så acceptera hans ursäkt att det var en komplimang som blev helt fel. Och sluta snoka i hans telefon. Ni ska båda bli foräldrar, lägg nu fokuset där.

Varfor skulle du ta hand om barnet ensam vid en eventuell flytt? Han ska väl vara lika mycket pappa oavsett, och inte bara en hjälp for dig.

Jag funderar på det. Att försöka att inte känna efter så mycket utan som du säger, fokusera på föräldraskap.
Håller med om att det var fel det jag gjorde fast hade också haft förståelse om han gjorde detsamma om jag plötsligt bara var borta.

Menade generellt att vara ensam med barnet, det är ju jag som ska amma så kommer ju ha barnet mer till en början och känner att jag skulle behöva mycket stöd. 

Jag undrar hur lång tid det kan ta tills man gått vidare. Kommer smärtan försvinna helt. Någon som varit med om liknande?

Tack för alla svar

Jag har varit med om liknande fast det var mer än 30 år sedan, vi skulle ha vårt första barn. Kommer ihåg att det kändes väldigt dåligt. Valde dock att gå vidare med min partner. Vi är fortfarande ihop och numera gifta. Jag tänker att mycket hänger samman med att man är ung och kanske inte tänker sig för i alla lägen. Det är ingen ursäkt, men jag tror det är vanligare att man ?gör bort sig? på sånt när man är yngre. Jag kommer ihåg att jag hade väldigt svårt att förlåta när det hände, men man får känna efter om personen är något att lita på helt enkelt. 

Skulle aldrig lita på människan igen. Extremt dålig ursäkt. Sen har han absolut 0 skam i kroppen som dagen efter han postat en bild på er två och låtsas vara lycklig försöker sig på att ragga upp en annan tjej.