Rumble of the ...

[heidimariajohanna]

Som rubriken lyder.. vi som väntar o längtar efter en liten .. i denna tråd kan vi peppa och tipsa och skriva bim -listor ... ja vadsomhelst.. för man e inte ensam om att känna frustration.... nedstämdshet mm...
skriv vad ni vill tjejjor=) hur länge har ni försökt? hur gamla e ni.. har ni barn sen innan osv=)

[heidimariajohanna]

Nytt år nya möjligheter o förhoppningsvis är vi gravida innan året är slut. Jag och min sambo är 28 resp 31 år.. har försökt på riktigt att bli gravida i 5 månader.. slutade med mina p-piller i maj 2011. Har 28 dagars cykel o äl på dag 14 (plus minus två dagar när jag har experimenterat med glandin, rosenrot mm.. )..
Har alltid haft turen att allt har ordnat sig på ett eller anant sätt.. som min sambo säger, detta kmmer också ordna sig men man kan fasike inte påverka på nåt sätt.. vissa kan ju bara titta på sin karl o så e de på tjocken.. när barnmorskan sa till mig förra våren när jag var där o pratade om mina barnplaner så sa hon att 80 prcent blir gravida först året.. 10 procent år två o 10 procent ja de kan inte bli gravida på egen hand... eller inte alls. Då skrattade jag nästan för mig själv.. herregud jag kommer la bli gravid direkt..
Ja nu sitter man här flertalet månader senare o gråter de dagarna mensen kommer .... osv. Har ju inte gått så många månader men om man bara visste att man KUNDE få barn.. ja då hade allt känts mkt lättare..

[Eba]

Hej! Jag hoppar gärna in i den här tråden. Är 27 (snart 28) år gammal, och jag och min fästman har gjort fem försök nu utan nåt plus. Mensen kom igår, en inte så rolig början på det nya året. Jag vacklar mellan att tänka på att nästan alla lyckas inom ett år och att känna mig otroligt frustrerad! Jag vet att det är mkt som ska klaffa för att det ska bli nåt, men jag blir såååå ledsen och frustrerad när det inte går trots att vi gjort "allt rätt". Jag har även börjat få svårt att glädjas åt andras graviditeter, och blir nästan irriterad på folk som blir gravida "på en gång". Är jag ensam om att känna så?

[anna_g]

Ge inte upp! Jag slutade med mina piller i augusti 2009. Tog 4 månader tills jag fick mens regelbundet å så. Sen bestämde vi att när jag tagit mitt gesällbrev var de dax för familj. Åkte utomlands på semester å kom hem gravid. En månad efter vi bestämt oss för å skaffa kidz. Så egentligen tog de ett tag tills allt var normalt. Tror att de blir svårare om man jämt ska "tillverka barn" varje gång man har 6.

Lycka till!! Hoppas på + snart för de är nog väldigt jobbigt att vänta!!

[Tindris]

Hej!
Har själv varit i samma sits, och nu äntligen efter 6 månaders försök är jag gravid! De första fem månaderna "försökte" vi verkligen, sen blev jag less på det och tänkte att nu struntar vi i det ett tag (för jag dessutom inte ville ha ett augusti barn då halva släkten fyller år). Istället hade vi bara sex när vi kände för det och brydde oss inte om att räkna dagar, ägglossning å sånt.. Mensen va sen men jag tänkte inte så mycket på det, vågade liksom inte hoppas något. Sen tog jag ett grav-test, de va positivt
Fortsätt kämpa och ha tålamod, och framförallt njut av sexet
Stor kram och Lycka till!

[heidimariajohanna]

Tindris.. åh det lät precis som så man ska göra.. har tänkt nu att jag ger upp.. 5 riktiga försök o allt gått åt skogen.. jag håller med dig eba att det känns som man inte riktigt gläds åt andra som blir gravida. .man känner sig bara ännu mer stressad o man är ju i liksom i den åldern då mkt kompisar börjar få barn o sv.. en kompis blev precis gravid på frösta försöket o de hade nog bara sex 2 ggr den veckan... men det räckte .. här försöker man hela tiden o prickar bra osv.. o inget resultat.. det hade vart så mkt lättare om man bara visste att allt var okej.. att man kunde bli gravid då kunde man slappna av.. jag försökte förkalra för min sambo idag hur jag känner o så .. men han förstår nog inte riktgitr.. han tycker jag ska försöka att inte tnäka på det så mkt.. o slappna av.. hm.. hur gör man tips nån?
vi ska åka till thailand i mars.. jag längtar för då ska jag banne mig inte tänka på barn osv en endaste sekund utan bara njuta av livet o må gott.. en semester är kanske vad vi alla behöver o komma bort från alla bebistankar... min bebis osv;)

[Eba]

Vi ska åka till Thailand i februari, och jag tänker detsamma att kanske är det bra att komma bort (från sådana här sidor tex ) och att det kan ta sig då. Men innan dess hinner vi ett försök till, nu är det bara att vänta på att mensen ska sluta, sedan blir det till att ligga i

Testar Apiforce denna månad och ska även köra med ÄL-tester (som vi även gjort under de fem tidigare månaderna). I februari blir det istället helt au naturellé eller vad man ska kalla det

[Skoogstrollet]

heidi: Jag vet inte om det är någon tröst, men jag är nog lika nervös nu för om vi ska kunna få ett syskon som jag var med första barnet. Så bara för att man lyckats en gång ger inga garantier. Nu är jag ju dessutom ytterligare 1,5 år äldre och kommer närma mig 37 om vi inte lyckas snart. Sedan är det ju mindre smidigt att lyckas när inte mensen dyker upp och man är ogravid ... Lycka till och ge inte upp! Förhoppningsvis får vi alla chansen att uppleva en ny graviditet.

[heidimariajohanna]

håller tummarna för er skogstrollet o att alla vi som längtar så här på sidan ska bli gravida nu inom kort..
eba åh härligt med thailand ja.. bara sola o bada o njuta av varandras sällskap o bara vara.. o inte tänka på allt som har med bebis o graviditet att göra..

vi åker i mars.. åh jag hoppas tiden går fort.. kommer ni vara borta länge?

[Eba]

Vi ska vara borta i tre veckor ungefär. Kommer blir såååå underbart! Jag har min nästa BIM strax innan vi ska åka, och det känns faktiskt väldigt bra. Antingen så har vi lyckats få ett plus och då kommer vi vara överlyckliga över det, eller så har det inte tagit sig den gången heller och då kan jag njuta av öl och goda drinkar och liknande när vi är borta. Så den månaden skulle det faktiskt "inte kännas så hemskt" om vi inte lyckas bli gravida.

Var i Thailand ska ni vara?