Status bland f...

smulan32 · av **smulan32** 22 aug 2011, 15:13

Hej

Jag o min sambo har egentligen inte börjat någon babyverkstad (men vi har slarvat en del med kondomerna :oops:

). Men det gjorde mig ganska förvånad när jag 7 dagar senare fick väldigt ont i nedre delen av magen tillsammans med konstiga flytningar. O nu följt av yrsel, ömma bröst o "svullen" mage. Har aldrig annars några flytningar mellan ÄL(o ja, jag har redan börjat BBT-tracka, för att jag varit orolig över mycket oregelbunden mens o framtida försök att bli gravid, så jag vet att ÄL var då) o mens. O har aldrig tidigare haft ont sådär. De andra symptomen har jag haft ibland precis innan mens, men inte ofta o aldrig så mycket. Så nu sitter jag o väntar, otåligt, på att min beräknade dag för mens ska komma alternativt utebli så jag kan testa/veta.

En graviditet skulle inte komma särskilt lägligt (jag har inget jobb, utan pluggar, o vi bor i en etta) men jag skulle ändå bli glad.

Är dock nervös för hur sambon skulle ta det

. Han är väldigt praktisk o vill vänta med barn. Varje gång vi diskuterat det har han sagt "låt oss vänta 1-2 år när läget är mer stabilt" (=ekonomiskt bättre). Hur ska jag berätta för honom? O när? Men jag ska kanske inte ta ut oron i förskott! Har 4 dagar kvar att vänta på utebliven mens. Men tiden går såååå långsamt... (Är tacksam att jag inte behövde vänta från o med sexet...)

Afasi · av **Afasi** 22 aug 2011, 15:41

Allt ordnar sig till slut oavsett om mensen kommer eller inte!
Jag blev oplanerat gravid i januari, 18 år gammal (ung?) och pluggade för fullt för att bli färdig uska! Pojkvännen var väl inte direkt överlycklig utan fick mest panik då han tusen gånger sagt nej till barn för att han inte var redo och vi inte hade det helt optimalt varken ekonomiskt eller på annat sätt.
Vi hade nyss tagit det stora steget och förlovat oss och jag skulle bara ha en liten paus från hormoner då jag nyss tagit ut min p-stav.

Då bodde han i en liten etta i ett dåligt område, jobbade visserligen men tjänade inga enorma pengar. Jag bodde (och bor fortfarande) hemma hos mina föräldrar, pluggade, hade inget jobb och hade aldrig jobbat en dag i mitt liv. Allt var bara kaos i stort sett.
Krävdes några dagar innan han äntligen kunde ta till sig dom positiva testerna och börja se det ljusa i allt! Nu förstår han inte hur han kunde vara så dum som inte ville ha barn först.
Vi ska snart flytta in i en stor tvåa och han har lyckats arbeta sig upp till en högre lön, jag har gått klart skolan och snart kommer bebis. Allt löser sig i slutänden och jag förstår att du är nervös för att berätta för din sambo!

Jag ska hålla tummarna för att det löser sig så bra som möjligt för dig också!

Cammie · av **Cammie** 22 aug 2011, 15:45

Hej!

Oj, vilken jobbig situation du har! Lider verkligen med dig. Kan inte påstå att jag sitter i samma sits i och med att jag och min sambo försöker bli med barn men jag förstår din oro!
Jag slutade med mina minipiller för lite mer än en månad sen och jag väntar också på att mensen ska komma, bara så att jag vet ungefär när jag borde ha den. Har dock läst att det kanske tar tid innan den kommer

Dom senaste veckorna har jag dock känt (eller inbillat mig) att jag mår lite illa på mornarna, magen känns svullen och hugger till lite ibland osv. Men vet inte om det bara är inbillning för att jag vill bli gravid.

Och angående snacket med din sambo tror jag kommer gå bra när det väl är dags för det, sådana saker löser sig nästan alltid!

Lycka till!

smulan32 · av **smulan32** 22 aug 2011, 16:56

Tack för vänliga ord!

Ja, det ordnar sig nog. Det får det göra, oavsett om det blir - eller +.

Afasi, har det inte varit tufft att plugga samtidigt som du var gravid? Om du mådde illa eller så, menar jag? Men det låter verkligen som ni har ordnat upp situationen. Eller... egentligen är det ju inte världens olycka om det blir lite kärvt eller trångt eller jag vet inte.
Tur att din fästman blev glad för graviditeten, även om det tog lite tid. Är verkligen jättenervös för om jag ska behöva berätta själv...
När är du beräknad till?

Cammie, ja, sånt kan ta tid, fast ibland kommer ju mensen tillbaka genast. När tror du att du "borde" testa?
Hugg känslan har jag också! Ibland hugger det, o ibland pulserar liksom.
Hoppas du får ditt +/dubbel streck när du väl ska testa.

Cammie · av **Cammie** 25 aug 2011, 19:07

Smulan32: Självklart kommer allt att ordna sig!
Ja så vitt jag förstår av allt som jag har läst, så kan det vara väldigt olika. Någonstans läste jag att det kunde ta upp till ett halvår för mensen att komma tillbaka

Jag funderar på att testa nästa vecka om den inte kommit ännu, då har det gått sex veckor sen jag slutade med mina mini piller. Åtminstone bara för att kunna få ett minus och veta att jag bara "inbillat" mig alla symptom. Sen är det väl bara att vänta och se

Har du pratat något med din sambo ännu?

smulan32 · av **smulan32** 27 aug 2011, 15:54

cammie:förlåt att jag inte svarade på ett tag.
Ja, det är lätt att inbilla sig saker om man går o "letar" efter symptom. Hoppas du får ditt plus iallafall, om inte nu så nästa månad. Hur har det gått?

Själv fick jag svagt svagt dubbelstreck i förrgår, tror jag, kanske, o blev glad o skräckslagen o visste inte vad jag skulle göra. Vågade inte berätta för sambon, hittade inget bra tillfälle o ville bli mer säker. O sen fick jag inget streck igår o fick bruna flytningar så gissar att mensen kommer när som helst (men har inte kommit än). Är glad att jag inte sa något till honom nu, men är så besviken o förvirrad över allt. O humöret svänger som aldrig förr... Har börjat spontan gråta några gånger.
Jag som hade börjat ställa in mig på en liten en i magen... O så blir det inget...

Cammie · av **Cammie** 29 aug 2011, 15:32

Smulan32: Jo så är det verkligen! Än så länge har jag inte fått tillbaka min mens och fortsätter fortfarande att känna av eller inbilla mig symptom. Väldigt frustrerande

Man vågar ju inte hoppas på för mycket heller!
Har din mens kommit än eller?
Usch vad jobbigt för dig! Jag hade ett sånt tillfälle för nåt år sen då jag var nästan säker på att jag var gravid och så visade det att jag inte var det. Det var riktigt jobbigt när man hade börjat ställa in sig på att man var gravid.
Har du fortfarande inte pratat med din sambo om det?

Kram.

smulan32 · av **smulan32** 01 sep 2011, 18:43

Cammie: Men om du fortfarande inte fått din mens så finns det ju hopp för ett plus!

Speciellt om du har symptom också! Har du testat? Hoppas verligen att det blir plus för dig!!

Fick själv bruna flytningar som sagt, otrodde verkligen att nu kom mensen o testet var blankt etcmen sen kom ingen mens! O har plusat två gånger till (men fortfarande inget jätteskarpt streck, men tydliga nog att de syns utan någon inbillning) så är nog gravid ändå.

Har dessutom fått fler symptom.
Efter andra pluset hävde jag även ur mig det till min sambo, som blev jätteglad!

O han var väldigt positiv hur situationen var, mycket mer än jag... Han sa bla att det var lika bra att det hade hänt hux flux för om han skulle bestämt hade han haft svårt att tänka att "nu är en bra tid".

Är överlycklig! Trodde inte det kunde gå så bra! :oops:

Såg förresten när jag tittade närmare att du är med i den ända andra tråden jag skrivit i också! (Den för 24 +-några år som vill bli gravida) Vad kul!