Det är två känslor kring bebisen som vuxit sig allt starkare.

1) Jag tror att det är en pojke (vi fick inte reda på könet vid ultraljudet).
2) Jag tror barnet kommer födas i januari (10 februari är ju det datum vi fått).

Vi får väl se…om jag kan lita på mina känslor.

Jag har sovit både gott och länge i natt. Väldigt skönt. Och att vakna upp till solsken är onekligen ovanligt men trevligt. Helgen utlovade ju det sista av sommaren, men det är inte särskilt varmt ute. Vi har inga planer alls för helgen utom middag hos mina föräldrar ikväll. Skönt. Jag ska läsa.

Så har vi varit på ultraljudet och ALLT såg bra ut. Otroligt härligt. Det var så kul att få se vår lilla bebis sprattla omkring där inne. Jag sa till min man igår att det känns som om den ligger till höger nere i magen, och idag på ultraljudet var det precis där hon hittade vår lilla bebis. Det var häftigt. Jag har således känt av den. Vi fick tre fina bilder med oss hem som jag har tagit fram några gånger under dagen och bara tittat på. Jag blir lycklig av det.

Vi ska dock tillbaka till sjukhuset och göra ett nytt ultraljud om tre veckor eftersom det diffade nio dagar mellan barnmorskans beräkning och uträkningen idag. Min egen räkning låg mitt emellan, närmare dagens uträkning än barnmorskans. Senaste budet är hur som helst 10 februari. Det är över fem månader kvar. Lång tid. Men om bara tre veckor får vi se det lilla underverket igen. Jag längtar redan.

Det är en timme tills vi ska åka och en och en halv tills det är dags. Hela denna dag känns nervös. Jag återkommer med rapport senare under dagen.

är det ett stort mycket viktigt möte på jobbet. Jag är involverad men långt ifrån den viktigaste aktören. MEN, detta känns sekundärt. I morgon är det nämligen dags för ultraljud. Jag ska få ligga på en brits (eller vad man nu ligger på) och få klet på magen. Jag kommer hålla min man hårt i handen och vara nervös. Nervös inför vad vi kommer att få se, nervös över att inte se något. 9:30 i morgon bitti är det dags. Man får tydligen inte kissa en timme innan. Varför?

Jag hade möte på jobbet idag och höll nästan på att börja gråta. Det kändes som att jag inte räcker till, som att jag lyckas för lite. Det är min uppfattning, verkligheten kan vara en annan, det är till och med troligt att jag förvrängt och sugit åt mig det negativa och tagit det för personligt. Jag har svårt att avgöra om det är gamla vanliga känsliga jag eller om det är graviditetshormoner som spökar.

Jag är sugen på choklad. Den goda 370gLindtkakan från Schweiz är slut men som tur är har jag hittat någon annan gammal kakslatt. Mörk choklad ska det vara , minst 70% och gärna med en smak av vanilj. Jag ska ta mig en bit till innan jag ska försöka sova ett tag.

Jag var hos tandläkaren idag. När hon sa att hon skulle ta bilder sa jag att jag är gravid. Då sa hon att jag skulle få komma tillbaka senare och ta röntgenbilderna, gratis. I slutet av november ska jag tillbaka, det var tydligen mer ok senare i graviditeten. Det är så mycket som inte är klarlagt om det är farligt eller inte, finns så ohyggligt många rekommendationer gällande kost och vad man får/inte får utsätta sig för som gravid. Jag tror man ska lyssna till sig själv en hel del. Det finns liksom inga garantier oavsett.

Jag har jobbat hårt idag, vilket gjorde att jag somnade direkt i soffan när jag kom hem. Middagen lagade jag, borde ha vilat i stället. Nu blir det lite datoriserande sedan bör tvätten hängas och sedan vila och bokläsning. I like!

Jag ska försöka njuta av att ta det lugnt och gå runt och städa lite här hemma. Vanligtvis brukar jag vilja ut någon stans när jag är ledig. Men, jag påminner mig om att jag blir trött numer. Bättre att lägga krutet på fixande här hemma. Det är väldigt mysigt det med. Idag blir det lite tvättande, mangling och allmän städning. Skulle dock vilja ha mer ledig tid än en dag som återstår till nästa vecka startar. Men varje dag som går gör ju att jag kommer närmare allt!

Idag har vi kollat mycket på OS. På eftermiddagen förflyttade vi oss dock från TV-soffan in till stan där vi promenerade runt, tills mina krafter tröt fullständigt. Jag sov i bilen hem.