Foralder

Fakta om RS-virus

RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus) uppträder varje år över hela världen som epidemier, och i vår del av världen framför allt under den kalla årstiden. I Sverige har vi utbrott varje vinter med viss variation mellan åren, vanligen mellan oktober och april månad. Här får du veta hur du känner igen RS-viruset.

RS-virus är vårt vanligaste luftvägsvirus

I stort sett alla barn har vid treårsåldern haft en RS-virusinfektion någon gång. De flesta blir bara lätt förkylda, men ibland kan det orsaka betydligt allvarligare tillstånd med infekterade lungor.

Viruset angriper en särskild typ av celler som kallas epitelceller och som finns i våra luftvägar. Det orsakar någonting som kallas syncytiebildning. Det innebär en sammansmältning av celler, vilket leder till svullnad och slem i luftvägarna. Därav virusets namn.

Så smittar RS-virus

Viruset smittar genom fysisk kontakt, det vill säga när man rör vid, pussar och kramar en infekterad person. Det sprids också i luften genom hosta och nysningar. Det är ett mycket smittsamt virus och det kan överleva många timmar på ett klädesplagg, på en använd näsduk eller på en hård yta som till exempel ett bord.

Så undviker du att ni blir smittade

  • Tvätta händerna ofta när det är säsong för RS-virus.
  • Undvik om möjligt nära kontakt med babyn då du själv är förkyld.
  • Vänta med pussar och kramar tills du är frisk.
  • Var gärna försiktig med att ta med det lilla barnet till platser där det vistas mycket folk, till rökiga miljöer och försök i möjligaste mån att hålla andra små barn borta från barnet.

Ett barn som haft en RS-virusinfektion blir bara immunt under en mycket kort tid. Det finns risk för barnet att drabbas på nytt.

Så yttrar sig en RS-virusinfektion?

Oftast visar sig en RS-virusinfektion som en vanlig förkylning med lätt feber, ont i öronen, klistrig snuva och hosta, ofta med segt slem. I de flesta fall tillfrisknar barnet utan vidare komplikationer.

Om symptomen blir värre tappar barnet ofta lusten att äta och dricka. Det blir rossligt, med pipande, flåsande eller väsande snabb andning. Andningen försvåras eftersom det blir trångt i luftvägarna pga svullnad och vätska i lungorna. I vissa fall drabbas barnet av andningsuppehåll och det kan bli svårt att få kontakt med barnet. Insjuknandet kan komma fort och man kan bli tvungen att akut uppsöka sjukvård.

Barn som löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka är i regel spädbarn upp till ca 6 månaders ålder. De barn som föds mycket för tidigt, de som har en kronisk lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller hjärtfel löper en större risk än andra att drabbas av en svår infektion.

I Sverige vårdas ungefär 3000 barn varje år på sjukhus på grund av RS-virusinfektion. För de svårast sjuka krävs intensivvård.

Ökad risk för infektioner

Ett barn som varit sjuk i en svår RS-virusinfektion kan få en ökad känslighet för infektioner under barnaåren. En del barn drabbas av astmaliknande symptom och behöver då behandling med lämpliga läkemedel.

Antikroppar kan ges i förebyggande syfte

Det finns ännu inget vaccin mot RS-virus, men sedan ett par år tillbaka finns det ett immunoprofylax, ett läkemedel som innehåller färdiga antikroppar mot viruset. Det ges i förebyggande syfte till de barn som löper särskilt stor risk att bli svårt sjuka. En genomgången RS-virusinfektion ger endast ett mycket kortvarigt skydd. Risken för reinfektion är därför hög. Maternella antikroppar skyddar inte.

Källa: Abbott