Annons:
 
Fick huvudvärk efter epiduralbedövningen

Fick huvudvärk efter epiduralbedövningen

Linda fick huvudvärk efter förlossningen på grund av en durapunktion. Här berättar Linda om hur hon mått tiden efter förlossningen och om hallucinationerna hon fick av smärtlindringen för att hålla huvudvärken borta.

När Linda skulle få epiduralbedövning tog det fyra försök innan det gick vägen, läs Lindas förlossningsberättelse här. Nedan berättar hon om komplikationerna efter förlossningen.

När vi fick komma över till BB avdelningen så hade jag en sprängande huvudvärk och var stel i ryggen och nacken. Jag sa till redan då att jag hade ont och de sa att jag antagligen sträckt en muskel när jag krystade. Jag bad om att få Alvedon mot huvudet och visste att jag inte sträckt en muskel eftersom jag vet hur det känns.

Känns som att huvudet ska spricka

På morgonen hade jag ännu mer ont i ryggen och huvudet kändes som om det skulle explodera så fort jag inte låg raklång i sängen. När läkaren kom förbi på ronden så sa han att jag antagligen fått en spinal puncture (durapunktion) d.v.s. att EDAn tog fel och att spinalvätskan läckt ut och det orsakar fel tryck i huvudet och gör att man får spinal huvudvärk, vilket gör att det känns som att huvudet ska spricka.

De sa att det skulle gå över om jag låg ner och vilade. Jag fick ligga ner i flera dagar att man först efter att ha väntat flera dagar så kan man testa att göra en s.k. blood patch, d.v.s. att man fyller hålrummet i ryggen med blod i stället för vätskan som läckt ut så att trycket jämnas ut och oftast försvinner huvudvärken direkt. Men eftersom det finns risker (hjärnhinneinflammation bl.a.) med att sticka och spruta in saker i ryggen så är det en sista utväg efter att man provat vila först.

Hallucinationerna som gjorde Linda rädd

Jag fick en massa piller, bl.a. koffein, Pamol, Ibumetin och morfinsprutor. Morfinet var helt fantastiskt och tog bort all smärta nästan direkt. Men efter 24 timmar ville läkaren att jag skulle gå över till morfintabletter istället och de hjälpte inte lika fort, då var jag helt olycklig av smärtan i huvudet och ryggen. Tabletterna hjälpte lite och efter några omgångar blev det bättre. Men på natten så fick tabletterna mig att hallucinera och jag föreställde mig hemska saker som att jag trillade ut genom fönstret med Noah och jag ringde efter en sköterska som fick ta ut honom eftersom jag tyckte att det var så läskigt, det kändes bättre att han inte fanns i samma rum som mig.

Sa till på morgonen att jag inte ville ha mer morfintabletter på grund av hur de fick mig att må. Fick väldigt ont så fort tabletterna slutade verka men ville verkligen inte ha mer av sådan medicin. Sen är de väldigt beroendeframkallande och läkaren sa att om jag tog dem mer än några dagar skulle bli beroende och skulle behöva avvänjas när jag kom hem. Ännu en anledning att låta bli dem.

Efter några timmar så mådde jag så dåligt att jag grät och hela natten var som ett enda inferno av smärta och efter ca 30 timmar utan morfin så ringde jag till Fredrik som kom in och vi fick träffa en läkare som sa att han skulle boka in mig för en blood patch. Efter ca 2 timmar fick jag komma in och göra min behandling. Efter det fick jag ligga på rygg i 4 timmar och sen prova komma upp och då var huvudvärken borta. Dagen efter blev jag utskriven och fick åka hem. Skulle ta det lugnt och det gjorde jag.

Hemsk känsla att inte kunna lyfta sitt barn

Det är en hemsk känsla att inte ens kunna lyfta eller hålla sitt nyfödda barn på grund av smärtan och det var först efter 5 dagar som jag kunde pussa, sniffa och hålla min lille kille utan att vilja skrika rakt ut. I flera dagar hade jag bara kunnat klappa på honom och titta på honom genom plastbacken han sov i.

Framåt kvällen började jag få ont i huvudet och somnade inte förrän 01.30 och när jag vaknade så hade jag fortfarande jätteont i huvudet så fort jag reste mig och ryggen skriker. Ringde läkaren och han sa att det är blood patchen som inte fungerat så länge som den borde men sa att det inte är bra att göra om den eftersom risken för infektion är så stor. Så nu ligger jag här och glor och äter ganska så starka smärtstillande men inte lika beroendeframkallande som morfin och hoppas att det ska gå över snart. Annars blir det svårt när Fredrik ska tillbaka på jobbet nästa vecka.

Sängliggandes igen

Totalt har jag legat sängliggande i en vecka och kroppen skriker. Jag önskar verkligen att jag vetat om denna risk innan jag fick min bedövning för då hade jag aldrig tagit den. Sen undrar jag hur en läkare kan sticka om fyra gånger, borde man kanske inte försöka så många gånger. Totalt är jag nu stucken över 40 gånger för sprutor, blodprov, bedövningar osv. Har inte ett enda ställe kvar som går att sticka i så jag hoppas det går över så jag kan få vara en bra mamma. 

Hur länge jag än ska ligga här så är jag så lycklig för min lille Noah som är världens snällaste underbaraste lille kille och han är helt underbar och vi är alla glada att äntligen ha honom hemma.

Se hur det har gått för Linda här i bloggen: Housewife of Sweden

Har du något att berätta? Maila oss: info@minbebis.com!

Kommentarer

Usch och fy! Jag lider verkligen med dig och är så glad att jag själv valde bort epidural och all annan smärtlindring förutom lustgas under min egna förlossning! Dock fick jag infektion i livmodern efter födseln så jag hade fruktansvärt ont i 2 månader och kunde knappt gå under den tiden... Tycker rent sporadiskt att de svenska sjukhusen borde bli bättre på eftervården av nyförlösta kvinnor!

Jagfick precis likadant. Mig stack dom förlångt. Låg över en vecka på sjukan pumpad med morfin o annat smärtstillande. 2 blood patch o ingen fungerade. När ja väl fick komma hem åt ja värktabletter regelbundet i flera veckor innan de blev bra. Drömde massa mardrömmar om att min nyfödda blev bortrövad o vaknade fmed tårar i ögonen. Men som sagt de jobbigaste va att missa första veckan av dotterns liv då ja inte kunde göra någonting. Men fick ha henne bredvid mig i aängen ibland. Men hade så mycket smärtstillande att ja knappt visste vem ja själv var. Min man och dotter fick sova hos mig på sjukan hela tiden så ja fick känna deras närhet i alla fall. Min förlossningsberättelse finns här.. http://malinbh.devote.se/blogs/14004576/22-oktober-foerlossningsberaettelsen.htm#WriteComment jag kommer ALDRIG mer ta denna bedövning

Jag var med om precis samma sak när jag födde min äldsta dotter (år 2000) blev liggande på BB i en vecka, kunde inte resa mig ur sängen eller ta hand om min dotter mer än i sängen. Jag var ensamstående och första veckan kände jag mig riktigt värdelös- någon natt blev jag tvungen att tillkala hjälp för att få sova lite. Dom testade blood patch på mig med utan resultat. Än idag 12 år senare har jag konstant huvudvärk, om det är ett men efter förlossningen låter jag vara osagt men jag var INTE såhär innan.

hejsan. jag känner verkligen med dig å blev nästan gråtfärdig när jag lästa. fick oxå durapunktering när jag födde mitt första barn men dem märkte det nästan direkt så jag fick förlösa på rygg. fick endast voltaren å alvedon som jag fick ta var 6 timme. "huvudvärken" satt i i 3veckor. kunde knappt amma eller ta hand om barnet så min man fick vara hemma hela tiden. ena dagen försökte jag vara positiv å andra dagar grät jag mig igenom hela dan. det va fruktansvärt. nu när jag ligger på magen får jag samma smärta i nacke å huvud tyvärr, men svagare. det är väldigt få peroner som råkar ut för detta fick jag berättat för mig men jag hade önskat att man hade fått veta det innan. födde dock andra barnet med epidural utan några komplikationer :-) stor bamsekram till dig

Usch, vad det låter hemskt! :/ Samtidigt ska man väl vara tacksam för att sådan bedövning finns, annars hade jag aldrig klarat av min sons förlossning. Jag vet inte vilket man föredrar!? Att det känns som om ens ryggrad ska knäckas på mitten eller om huvudet håller på att sprängas..

Lider verkligen med dig och hoppa satt det blir bra snart, vilken mardröm att inte få knyta an till sitt barn på en gång!! Tycker verkligen att det är bra att det uppmärksammas så att blivande mammor kan ta ställning och välja! Känns som att inte många vet om riskerna med EDA. Jag tog inte det förra förlossningen pga av riskerna och kommer inte att ta det denna gång heller!!

Jag råkade själv ut för samma sak. De stack mig fem gånger en gång stack de för högt så jag slutade att andas vilket fick hjärtljuden på dottern att gå ner. Vilket resulterade i en rad jobbiga saker som jag inte ska gå in på. Jag fattade inte att jag hade slutat andas först utan började må illa och känna mig yr. Låg sedan på sjukan i elva dagar, man kunde inte ens ha en huvudkudde under huvudet. Smärtan i ryggen minns jag som stelhet men huvudvärken var nästan obeskrivlig. Jag fick också hallucinationer men de berodde inte på morfin utan på voltaren. Morfin tog jag i små doser men jag ville inte ta så mycket eftersom jag ammade.Gjorde två blood pach ingen av dem hjälpte. Väl hemma fick jag feber och kände mig sjuk i ytterligare några dagar och som ett brev på posten kom sedan förlossningsdepressionen. Har dessutom huvudvärk oftare nu än innan. Det jobbigaste var nästan att man på sjukhuset inte vågade lova att jag skulle bli bra igen. De hade aldrig varit med om någon som hade haft ont så länge sa de. Dessutom sa de att det var jätteovanligt, men det är det uppenbarligen inte. När jag födde min andra dotter så skippade jag epiduralen och körde på lustgasen. Det gjorde djävulskt ont att föda utan epidural men det var ingenting mot dura punktionen. Efteråt var jag pigg som en mört och kunde umgås ordentligt med min dotter. Jag önskar att de informerade bättre på sjukhuset innan man fick den.

Hej vet exakt den smärta du gått igenom. Hände samma sak med mig, och på detta hade jag blodbrist, en infektion och ett hematom i snittet. Men detta räckte inte och efter 3 månader med denna spinala huvudvärk så fick jag en hjärnblödning tackvare att dom stuckit fel. Du skriver att det värsta är att inte kunnat hantera din son på det sättet du vill och jag håller med, det har nu gått 4,5 månader sen jag födde min underbara lilla dotter och det är sista 1,5 månaderna jag börjat blivit den mamma jag vill vara. Smärtan fysiskt efter allt som varit har jag fått lära mig att leva med och jag har fortfarande huvudvärk men det värsta är att jag missat 4 månader som jag aldrig kommer få igen.. Sjukhuset har anmält sig själva nu till lex maria då jag som sagt var fick en hjärnblödning tackvare den spinala huvudvärken och att narkosläkaren stack så in i helvetet fel.. Får se hur det går med detta.. Hoppas du blir bättre snart och slipper allt detta krångel jag fått stått ut med.

Hej, Jag tycker såklart det är jättesynd för dig att du haft en hemsk upplevelse. Men samtidigt tycker jag att det känns lite synd att epiduralen framstås på detta sätt i inlägget och i kommentarerna där alla som skrivit har upplevt samma sak. Det kan ju ge stackars gravida en felaktig uppfattning om hur ofta detta händer. Jag har själv undersökt det, och det är endast 2% av alla som får en epidural som upplever huvudvärk. Och ryggsmärtor har många som precis har fött, oavsett om de fått epidural eller inte. Nu menar jag inte att din ryggsmärta inte berodde på det, men jag säger det bara. Jag fick själv epidural vid min födsel och det enda som gjorde ont var nålen som bedövade först, och det var ju ingen smärta i förhållande till något annat den dagen. Den fungerade perfekt för mig och gjorde att födseln blev en god upplevelse fortsatt. Jag hade inga biverkningar överhuvudtaget, och direkt efter födseln gick jag själv upp och gick på toa. Kändes inget oknstigt i benen, och kunde kissa utan problem. Det enda jag upplevde var omkring 1-2 dagar efter att om jag rörde där nålen gått in så var det såklart lite ömt. Men inte så att det gjorde ont att ligga ner eller något. Direkt efter jag fick den hade jag också känsel i huden på magen och benen och kunde röra mig helt fritt (så mkt man nu kan när man skall föda:-)). Såklart skall man vara medveten om riskerna och man får ju således vara beredd på att det såklart kan hända. Men så är det ju med allt med medicin, alla ingrepp och mediciner har ju biverkningar. Men i 98% av fallen så är det alltså positivt och ger inga komplikationer. Därför skall man inte få epiduralen till att framstå som något värre än allt möjligt annat.

Inte en chans att jag kommer att ta epidural efter att ha läst detta. Jag har bott i Spanien i snart 10 år och den svenska sjukvården gör mig mörkrädd! Jag är tvungen att flytta hem till Sverige igen då jag blivit ensamstående men kunde jag skulle jag ha valt att föda här i Spanien. Dom har stenkoll på allt här och jag känner mig så trygg. Här blir du erbjuden minst 3 ultraljud, du får se ditt barn i 3D med färg och korten du får vid varje ultra är helt gratis. Det tas även blod prov vid varje trimester. Dom är trevlig och svarar på alla mina frågor och funderingar. Dit jag kommer att flytta är det 6 mil till sjukhuset. Jag har hört en massa skräck historier där bekanta från min ort fått föda i hallen eller i bilen in pga barnmorskerna tycker att de kan vänta..Är så trött på den svenska sjukvården.