Har ditt barn svårigheter med språket?

Har ditt barn svårigheter med språket?

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? En utredning av barnets språk och tal ger svar på vilket stöd som behövs. Maria German som arbetar som barnlogoped utreder tal- och språksvårigheter hos barn.

För att kunna beskriva vad en språkstörning är måste man först förklara vad som menas med språk. Många gånger blandas tal, språk och kommunikation ihop. Språket består av olika delar, där talet (formen) utgör en av delarna. Talet är det som kommer ur munnen, det vi uttalar. Kommunikation kan också vara ett språk utan tal, som tex tecken, kroppsspråk och gester.

Form

Formen är den del av språket som ofta kan vara mest märkbar, den har med uttal och grammatik att göra. Det handlar bland annat om att kunna böja ord rätt, att få dem i rätt ordning och att bygga meningar. En viktig komponent är att höra skillnad på olika ljud för att själv kunna producera dem i sitt tal. Dessutom behöver munmotoriken vara tillräckligt utvecklad för att alla ljuden i orden ska gå att uttala rätt.

Innehåll

Språkligt innehåll består av begrepp och ordförråd. Det kan vara att kunna dela in i begrepp som färg, form och antal och kunna göra kategoriseringar som t ex fordon, kläder osv. Ordförrådet är språkets byggstenar, det behövs för att kunna uttrycka sig och förstå vad andra säger.

Användning

Hur vi använder språket är själva grunden för språket. Det finns en mängd oskrivna regler för hur vi kommunicerar och som gör att samspelet med andra flyter på mjukt. Det handlar om många olika bitar som turtagning, att hålla en röd tråd i samtalet, att kunna ta den andres perspektiv, att ha en vilja att kommunicera, att ställa frågor eller att förstå hur mycket motparten behöver veta för att kunna förstå budskapet.

Så kännetecknas tal- och språksvårigheter

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? En utredning av barnets språk och tal ger svar på vilket stöd som behövs.

Några kännetecken på tal- och språksvårigheter kan vara att barnet, när det talar:

  • Byter ut k och g mot t och d. (ex: "Katten heter Gustav" blir "Tatten heter Dustav")
  • Har problem med grammatik och ordföljd.
  • Saknar småorden i språket, eller böjer orden på ett annorlunda sätt. (ex: "jag ska sätta på mig mina stövlar" blir "sätta stövlor")
  • Verkar ha svagt ordförråd och begreppsbildning.
  • Hittar på egna ord långt efter att jämnåriga slutat med det.

Hur vanligt är det med språksvårigheter?

  • 5-8% kommer någon gång under sin utveckling ha tal-, språk- eller kommunikationssvårigheter.
  • 1-2% kommer att ha långvariga svårigheter.
  • 5-8% har betydande läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
  • 8% har låg läsförmåga

Grader av språksvårigheter:

  • Lätt språkstörning: uttalsproblem, ofta av övergående natur.
  • Måttlig språkstörning: mer uttalade problem med fonologi (ljudsystem), lätta till måttliga problem med gramatik.
  • Grav språkstörning: omfattande problem med fonologi, grammatik, ordförråd, språkförståelse och samspel.
  • Mycket grav språkstörning: mycket begränsat tal, stora svårigheter att förstå språk, stora svårigheter med samspel.

Fråga barnlogopeden Maria

Har ditt barn svårt med språkljuden? Låter det annorlunda än när jämnåriga barn pratar? Maria Tsangaris, från Göteborg, är legitimerad logoped med inriktning mot barn med tal- och språkstörningar.

När upptäcks svårigheter, vad gör man?

Föräldrar kan ibland tidigt märka när ett barn har svårigheter med språket. De kan känna att utvecklingen hos barnet är annorlunda än den hos äldre syskon eller jämnåriga lekkamrater. Som förälder kan man då vända sig till BVC och be om en remiss till en logoped, eller själv kontakta närmaste logopedmottagning.

Det finns både privata logopeder och logopeder i landstingets regi. Ibland kan man som förälder ha missat svårigheterna som barnet har men att istället BVC uppmärksammar dem, gången är då den samma: att man får en remiss eller själv vänder sig till en logoped.

Logopeden kommer att göra en bedömning av barnets språkförmåga på en mottagning, alternativt i hemmet eller på förskola/skola om man anlitar en privat logoped. Bedömningen sker genom lek, observation av barnet, samtal med föräldrar, förskole/skolpersonal, samt testning. Hur lång tid detta tar beror på barnets svårigheter.

Därefter kommer logopeden att skriva en bedömning, delge föräldrar resultat samt planera för eventuell behandling vid behov. Ibland kan det räcka med tips och råd hur man ska bemöta barnets svårigheter och ibland kan behandling behövas sättas in.

Kommentarer

När stora tjejen var i 2½ års åldern och hade lärt sig prata bra, började vi tro att hon kanske stammade då hon "hakade upp" sig på ord i meningar. Detta visade sig sedan vara en del av hennes utveckling i språket. Det vet jag ännu tydligare nu då också minsta som är i den åldern kan haka upp sig. För att hon lär sig prata. :)

Kanonbra artikel och tips. Tänkte att jag kunde komma med några också: * prata mycket och ofta med dina barn, för dialog under pysselstunden m.m. * ställ inte ledande frågor, såsom barnet bara behöver svara ja/nej på. * var inte stressad för att ditt barn kanske kommer senasre i språket. * prata aldrig bebisspråk med dina barn. * flerspråkiga barn ligger oftast hälften efter enspråkiga.