Annons:
 
Baby blues drabbar varannan nybliven mamma

Baby blues drabbar varannan nybliven mamma

Några dagar efter förlossningen, väl hemma och allt "ska" börja falla på plats, är det otroligt vanligt att drabbas av så kallat "baby blues". 

Mellan 50 och 70% av alla nyblivna mammor upplever akänslor av nedstämdhet, oro, koncentrationssvårigheter, plötsliga humörsvängningar, trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter några dagar efter förlossningen. Symtomen uppträder ofta den tredje eller fjärde dagen, och känslorna kan komma och gå under 7-10 dagar.

För vissa kvinnor håller känslona i sig längre, och det kan då vara tal om en förlossningsdepression vilket är ett allvarligare tillstånd än baby blues. 

Vad beror det på?

Det är finns inga direkta vetenskapliga förklaringar, förutom att hormonbalanserna ändras efter en förlossning. I de flesta fall rör det sig om känslor av maktlöshet, osäkerhet och omvärldens förväntningar på hur man "ska" uppträda och hantera ett nyfött barn. 

Att utveckla en nära relation med sin bebis tar tid, och det ska det få göra! Att bli förälder vänder upp och ner på väldigt mycket och det är absolut inget konstigt att känna sig överväldigad i sin nya roll.

Vanliga tecken på baby blues

  • känslor av nedstämdhet
  • oro
  • koncentrationssvårigheter
  • plötsliga humörsvängningar
  • trötthet
  • huvudvärk
  • sömnsvårigheter

Har symptomen inte försvunnit av sig själv efter flera veckora tid, kan det vara en begynnande depression. Kontakta då BVC eller vårdcentralen för vidare behandling.

Hur mådde/mår du första tiden hemma med nyfödd bebis?

Kommentarer

Ja detta kom som ett brev på brevlådan. Visste inget om detta. :( Så detta låg i ungefär nio månader för mig. Och jag minns så väl att det inte gick en dag där jag tänkte, att detta unnar jag inte ens min värsta fiende. Det är det värsta jag varit med om. MEN tro mig den for lika fort som den kom. Och nu är killen 8år. och jag har två till och livet är underbart.Det går över, va bara inte rädd för att söka hjälp. unwar

För mig började när mjölken satte in. Jag grät så det skvalade. Jag la en scarves över ansiktet och lät tårarna flöda. Och det gjorde de. Vissa barnmorskor sa att man bara skulle låta det rinna. Tårar, blod, mjölk. Det var en stor omställning att bli mamma som fortfarande rör mig till tårar ibland. Jag hade ingen förlossningsdepression, men Baby Bluesen som kom vid dag tre efter förlossningen, kanske varade i ett par veckor.

För mig började allt redan under graviditeten då jag redan då hade svårt att ta till mig barnet i magen. Trodde allt skulle släppa när han väl kom ut, men nej.. förstod inte alls att barnet var mitt barn, att jag var mamma. Trodde det skulle släppa när vi kom hem. Nej. När jag bara grät och grät dag ut och dag in sa min sambo till slut att nu söker du hjälp. Efter x antal kuratorer och mediciner träffade jag äntligen en underbar psykolog som hjälpte mig ur detta helvete som förstörde nästan 3år av mitt liv. Första året med min son är som ett stort mörkt moln bara.. Idag är jag helt frisk och kunde inte må bättre! Älskar min son över allt annat och funderar faktiskt på nummer två :) något jag aldrig trodde skulle hända.. Så förlossningsdepression kan mycket väl vara långvarig som kort, det viktigaste är att man får hjälp snabbt och dessutom tar emot den. Även om det är svårt. Dessutom tycker jag att det är viktigt att man pratar om det då det faktiskt inte är en sjukdom, därför jag också är så öppen om det och hoppas någon kan finna stöd i min berättelse.

Jag har varit raka motsatsen efter mina 3 förlossningar. För min del har det varit nära på eufori nästan! Att ha mitt lilla mirakel vid bröstet och ligga och snusa på det sammetslena huvudet på natten

Jag har varit raka motsatsen efter mina 3 förlossningar. För min del har det varit nära på eufori nästan! Att ha mitt lilla mirakel vid bröstet och ligga och snusa på det sammetslena huvudet på natten

För min del blev det fyra förlossningsdepressioner pga att jag aldrig fick min så oerhört efterlängtade, efterlängtade dotter, fick 4 pojkar, ingen av dem var önskade. Sorgen och saknaden efter henne är lika stor idag som för 15 år sedan och det går inte en dag i hennes liv då jag inte ser henne framför mig, fick bara aldrig hålla henne, aldrig se henne. Förbjudna känslor som det inte finns någon att tala med om, hade jag fått henne hade jag också kunnat uppskatta de 4 pojkar jag har till fullo. Är för balanserad familjeplanering och hoppas att det snart blir tillåtet i Sverige också, livet i den västerländska världen är inte gjort för att behöva skaffa typ 10 barn för att få önskan om en blandad kompott uppfylld. Vet att jag delar denna sorg med många, många föräldrar oavsett vilket kön man önskar helst, dags för sjukvården att uppmärksamma denna smärtsamma orsak till förlpssningsdepression så att vi kan göra något åt det genom balanserad familjeplanering.