14år och vill vara gravid

Plussa tillsammans! Peppa, tipsa och stötta!

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav Angelica_87 » 16 aug 2011, 21:09

Jag förstår inte hur du ens kan tänka dig att skaffa barn när du är 14.
Visst, självklart vill man va "vuxen och ta ansvar" i den åldern. Men herregud! Nån måtta får det va! Vet du ens vad ett paket blöjor kostar? Vet du vad du ska gå för gymnasium? Vet du att det är svårt att hitta jobb utan gymnasieutbildning ? Jag vet att det låter hemskt, men var barn medan du kan!!!!

Snart står du där och längtar tillbaka till allt du gjorde med kompisarna, utgångar, konserter och resor.
Med barn nu så får du aldrig de minnena...
Att man "planerar" barn vid 14 års ålder kan inte betyda att man verkligen vet vad man ger sig in på. Visst, ni hatar abort osv. Men använd då kondom och p-piller så behöver du inte bry dig om det....
Vill inte låta som en sur ragata (men det gör jag ju ändå), blir bara så upprörd när jag läser att ett barn vill ha barn. Synd att man inte bara kan va barn längre...
Angelica_87
Stammis
 
Inlägg: 96
Blev medlem: 29 aug 2010, 19:55
Ort: 131

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav Hannaa » 16 aug 2011, 21:11

Kolla in denna bloggen: http://ruth09.blogg.no/

Hon blev gravid som 13-åring, och efterhand flyttade hon + barn till fosterfamilj. Det är en norsk blogg, men om det är nåt du inte förstår kan du fråga.

Jag vill bara att ni ska inse hur fastlåst man blir med ett barn. Kan ni inte vara barnvakter för barn tillsammans, då ser ni lätt hur mycket tid det tar - och inte minst - hur skönt det är att kunna lämna tillbaka barnet när man är färdig med passning.

Jag jobbar som högstadielärare och jag har aldrig mött en elev som är mogen nog att bli föräldrar - i alla fall inte planerat. Man kan klara mycket när man är 14 år, men vill ni ge upp hela era liv för ett litet barn? Ett barn ni kan få senare i livet? Inte kunna resa utomlands tillsammans utan ett barn att tänka på. Inte kunna ta sovmorgon på många år utan att ha barnvakt? Inte kunna gå och shoppa utan att ha med sig en barnvagn med en bebis som antagligen haaaatar affärer och börjar skrika så fort man går in i en. Behöva vända på kronorna, och inte kunna unna er kläder/smink/dvdfilmer/biobesök/cafébesök för ni måste ha pengar till blöjor.

Och tro mig - ALLA par bråkar och får problem när ett barn kommer, oavsätt om man är 14 eller 40. Det är en jobbig tid, speciellt som par, även om man tror det kommer gå rosenrött. Och har ni varit igenom nån jobbig period innan? Vet ni hur ni reagerar vid ett gräl, klarar ni bli sams? Klarar ni att diskutera er fram till gemensamma lösningar? Om ni aldrig har bott tillsammans heller så har ni inte gått varandra på nerverna ordentligt. Det är mycket man borde tänka igenom, för om ni skaffar barn "ger ni upp" era egna liv och kommer behöva sätta barnets behov först oavsätt, och DET är ingen liten sak. Ni kan inte äns kissa utan att passa på barnet, ni kan inte gå ut ur ett rum utan att passa på barnet, ni kan inte gå och träna utan att passa på barnet/ha barnvakt. INGENTING kan ni göra utan att först tänka på barnet.
Bild

Bild

Bild
Hannaa
Alltid online
 
Inlägg: 1112
Blev medlem: 31 okt 2008, 09:46
Ort: 292
BF: 091121

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav Mullemamman » 17 aug 2011, 16:37

LillajagVettu skrev:Sitter just nu och går igenom svaren med min kille och vi säger båda att om båda vill ha barn och att vi skaffar det då vet vi att vi inte kommer lämna varandra för då tar tar vi ansvar för ett annat liv och båda hatar abort och bort adoptering


Men snälla ni... tror ni inte att de allra flesta tänkt likadant när de blivit med barn...? Att de ALDRIG kommer att lämna varandra och att de ska ta ansvar för ett annat liv osv, osv... Dock blir inte livet alltid som man tänker/"vet"...

Att älska barn är inte samma sak som att faktiskt ha ansvar över ett, 24h om dygnet. Så pueril kan man inte vara att man tror det.

Kan ni inte tänka lite realistiskt och beräknande en stund:

* Klarar ni av att inte sova EN HEL NATT låt säga de två närmaste åren? (TRO mig, jag VET hur det är! Jag har inte sovit en hel natt sedan 2007.. Och jag har en Make som verkligen hjälper till med allt han kan. Bl a står han för merparten av hushållets inkomst. Även jag har HÖG föräldrapenning då jag hade ett mkt välbetalt jobb innan vi fick barn. Men min make MÅSTE få sova när han jobbar, alltså tar jag nätterna. OCH dagarna eftersom maken jobbar.) Testa en vecka med att ställa väckarklockan till att ringa varannan timme. Sitt uppe en kvart varje gång. Och se till att vakna SENAST 08.00 och vara vaken HELA dagen därefter. Lägg er runt 23-24.* Har ni de 10.000-15.000 i STARTkapital ett litet barn behöver för det allra nödvändigaste innan ni det ens blivit fött?

* Har ni därefter en inkomst så att ni klarar er? Till Hyra, Mat, Transporter, Kläder, Tvättmedel, Hygienartiklar osv. osv. Enl. socialstyrelsens norm MINST 8000/mån för två vuxna och ett barn under 1år och då är INTE HYRAN inräknad, inte heller transporter (buss/tåg/bil)
VEM ska stå för allt detta? DU har inget jobb, lär inte få det heller eftersom du saknar utbildning.

* Hur/när ska du fullfölja din skola? Vem ser till att du kan studera ostört - vem tar hand om barnet då?

* Vilken utbildning har din pojkvän? Vad kan han arbeta med?

* Eftersom du inte är myndig och således inte kan vara vårdnadshavare för ett barn kan endast din pojkvän komma i fråga. Vad händer om han åker i fängelse för sexuellt utnyttjande av minderårig? VEM tar hand om barnet då - kom ihåg, du FÅR inte det. Inte ensam i alla fall.

Ovanstående ÄR lite praktiska saker som ni MÅSTE ha koll på innan ni tar ert beslut. Finns ingen genväg.
http://minbebis.com/blogg/mullemamman

Mamma till:
Plutten född juni 2007
LillaTjejen född november 2008
Lillprinsen född mars 2010
Minstingen född november 2011

MF juni 2009 i v7, därefter direkt gravid med Lillprinsen
MF juli 2012 i v9
Användarvisningsbild
Mullemamman
Alltid online
 
Inlägg: 516
Blev medlem: 10 feb 2010, 16:28
Ort: 98
Status: 4-barnsmamma, Gift

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav pooh » 17 aug 2011, 17:22

Du ska inte "vilja vara gravid" utan ska vilja ha ett barn... Jag reagerade på den formuleringen för jag vet själv att jag sedan väldigt unga år fantiserade om graviditet och gå runt med en fin kula på magen. Men det är ju barnet man ska vilja ha, inte bara en söt liten bebis utan även en toktrotsig treåring o.s.v.

Mitt råd, för du bad om råd från oss här, är att vänta. Jag blir bekymrad också när en 19-åring ens kan fundera på att vilja göra en 14-åring gravid... tyder på stor omognad och ingen förståelse vilket ansvar som sedan krävs.
// Pooh

Sophia ❤ född 28 maj 2013
Mathilda ❤ född 19 januari 2012
Användarvisningsbild
pooh
Alltid online
 
Inlägg: 1652
Blev medlem: 03 apr 2010, 22:39
Ort: 295
Status: www.livethosmig.bloggo.nu

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav Poppe » 17 aug 2011, 19:44

Kan hålla med Många här och tycker också att du ska vänta till iaf när du gått ut gymnasiet, men ja kan säga som så här till alla att vara mamma är INGEN ålder utan de e något man blir, de finns 14-15 åringar som är bättre förälder än någon som är 30år t ex... men för din egen skull och för barnets skull så vänta till du har en utbildning, skolan går fort och du kan vara stolt över dig själv :)
Vår älskade dotter kom den 26/4-12
<3
Mammas & Pappas skatt!
Poppe
Stammis
 
Inlägg: 199
Blev medlem: 17 jun 2011, 10:58

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav smulan_88 » 17 aug 2011, 20:36

Poppe; man får inte ha sex vid 14 års ålder så, nej man är ingen bra förälder då. Bara oansvarig
smulan_88
Alltid online
 
Inlägg: 1478
Blev medlem: 25 jun 2009, 17:56
Ort: 168
Status: Förlovad, har en liten dotter.

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav chilli » 18 aug 2011, 00:48

Du skrev om råd här, det finns en anledning till att folk svarar som de gör. Jag känner både äldre(30-40år) och yngre mammor(16-19) och det finns EN skillnad mellan åldersklyftan och det är inte hur bra mamma (även om alla har en egen idé om hur den perfekta mamman är) man är utan hur mycket man får kämpa och man vet inte vad en kamp i livet är förrens man verkligen gått igenom det! Och vilka är det som får kämpa? jo, ALLA. Det är därför ALLA här skriver om vilken kamp det är, vuxna förståndiga människor med bra ekonomi, stabila långvariga förhållanden, livserfarenhet, körkort och bil, kontakter, eget hem, kunskaper om malagning, kunskaper om ekonomi (som betyder "att hushålla med pengar" men den termen har ni säkert redan lärt er i hemkunskapen). DESSA människor får kämpa tills armarna domnar, ögonen blöder och de gråter av utmattning och de är TVÅ om ETT litet "oskyldigt" barn. Då kommer vi slutligen till de som får kämpa allra mest, de unga föräldrarna! Man tror att man vet så mycket i tonåren men har i själva verket hela livet framför sig som är helt olikt det man har när man går i skolan. Det är en sak att läsa och förstå om hur "livet" fungerar i teorin men att sätta in det i praktiken är något HELT ANNAT. Så det är KLOKT av dig att fråga om råd. Alla här avråder dig/er från att skaffa barn. Väldigt avsnoppande; jag vill därför ge lite mer råd om hur man vet NÄR man är redo. Skriver punkterna baserat på mestadels mina och nära vänners erfarenheter;

-Skolan: För att komma in på arbetsmarknaden i dagens läge krävs en gymnasieutbildning, välj en kul så du får de åren gjorda(inriktning spelar ingen roll enbart en gymnasieexmen räknas likvärdigt oavsett val av linje), för även ett enkelt städjobb krävs detta numera som merit. Att läsa in på komvux senare ser inte lika bra ut på pappret och blir mycket jobbigare med en liten att ta hänsyn till.

-Ekonomi: Oavsett om man tycker sig spendera mycket eller lite pengar så kostar det att leva, och det kostar alltid mer än vad man tror, varje månad. Att lära sig handskas med sin egna ekonomi OCH ekonomi i ett partnerskap är något som alla får träna sig på innan de hittar en bra balans mellan inkomster och utgifter och vissa hittar den aldrig. Ekonomi i småbarnsfamiljer är, som vi alla vet, sämre än de som inte har barn. Det är SJUKT DYRT att ha barn, även om man som jag som försöker hålla kostnaderna nere med att amma mycket(tacksam att det funkar!), tygblöjor(vi betalar inte extra elen vid tvättar), ärvda kläder och andra atteraljer, ändå går det åt så mycket mer pengar än man kunnat ana för ett litet barn. Barnförsäkringar kostar, de växer sjukt fort så uppgradering av kläder och deras behovssaker och leksaker kostar(byter garderob 1-2 ggr i månaden första året!!) Går ngt viktigt sönder som tex barnvagnen så behövs buffert till en ny. Använder man bilbarnstol så behöver den också uppgraderas emellanåt (superdyrt!). Det funkar inte att låta bli att äta om man inte har pengar till mat för den lilla MÅSTE äta annars har ni snart ett svårt sjukt, undernärt (i värsta fall dött) barn. Ammar man tänker man inte altid heller på att man MÅSTE äta, annars svimmar man konstant och kan inte heller producera tillräckligt med mjölk till barnet. Måste ha pengar till boendet för sköra bebisar måste ha ett tryggt, stabilt bo. Kan hålla på att gnata om pengar men det är för att det SPELAR ROLL. Man kan inte bara rycka på axlarna och tro att man kan leva på soc för de pengarna räcker inte till(åter igen poängtera att det finns verkliga erfarenheter som ligger bakom dessa uttalanden). Slutligen, fy fan vet ni vad ersättningen kostar!??!

-Relationen: Det är HELT OLIKA att vara ihop och att bo ihop (ja så ÄR det). Sedan är det också helt olika att älska någon och att känna någon...och att KÄNNA NÅGON. Man kan tro att man känner en person men relationer är något som utvecklas hela tiden och tar ibland oväntade svängar, bra som dåliga och det är i dessa svängar vi märker hur bra vi passar ihop och vad vi satsar för att vårda relationen. Att få ett barn ihop är den största påfrestningen för ALLA relationer. Man vet inte HUR man reagerar när man inte får sova, äta, duscha, kissa, bajsa, borsta tänderna, gå en promenad, träffa vänner osv osv UTAN PAUS i flera, flera månader! Att ha ett barn är ett ENORMT ansvar, jobb och uppoffringar UTAN paus! Att ha ett barn är så tufft att alla "välbärgade kärnfamiljer" går på knäna inom alla dessa nämnda punkter, alla vet det och det är därför de avråder er från att skaffa barn nu för de vet också hur mycket man har att göra/lära sig/ordna fram tills man är ungefär 20 år. Men alla säger att det är så underbart för trots 4 månaders kolik, minimalt med sömn, oro, vändor på akuten, slit i håret om när och hur man skall laga mat och sedan när fan man skall kunna äta maten (då kall), får ett litet svagt leende så stannar världen en sekund och de gångna månaderna är "förlåtna".

-Summering: Lär känna dig själv, din partner, ert samspel, samt en vardag i det verkliga livet med handling, matlagning, hushållet, städning, tvätt, disk, jobb, ekonomi, kontakt med försäkringsbolag, banker mm. Alla dessa punkter i sig verkar en bagatell men slå in allt på de vakna tiden av dygnet du har just nu så är det redan här en del att jobba med. Lägg till ett barn som tar alla dygnets timmar (känns det som) så blir allt pannkaka och kaos och omöjligt att börja i någon ände.

Kanske onödigt långt svar men jag tyckte att mer förklaring kring "de stora uppoffringaran och det hårda arbetet med att ha barn" krävde en närmre förklaring om vad det kan vara som gör att många här avråder er i så unga år, även om lagen också pekar lite om vad som kan komma hända.. Jag och alla andra mammor som planerat barn vet hur otålig man blir på att något skall hända, ovetandes om att det är lugnet före stormen. Mitt råd är att dela upp den här orkanen till en hanterbar situation. Planera tillsammans om vilka mål ni kan känna er trygga med att uppnå innan ni tar er an den största uppgift man kan ta sig an här i livet. Och tänk rationellt och inte naivt! Ingen ung mamma jag känner har någonsin ångrat sina barn men däremot att det inte väntade lite längre. Det är ibland lätta att glömma att hela paketet kommer; graviditet, födsel, spädbarnsår, småbarnsår, tonår osv. Vill åter poängtera att det är KLOKT av dig/er att rådfråga de som redan gått igenom dessa faser och delar av livet!

En fråga: Är dina/era föräldrar skilda?
Bild
chilli
Alltid online
 
Inlägg: 810
Blev medlem: 28 jun 2010, 14:30
Ort: 295
Status: Älskar mitt <3

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav emzzan » 18 aug 2011, 19:09

Förstår att det kan kännas lite förvirrande vid din ålder, man vet inte riktigt vad man vill även om man vill det allra bästa för alla som är inblandade. Men jag tycker definitivt att du ska vänta. Du har gott om tid för barn senare i livet, du är ju faktiskt "bara" 14 (även om man känner sig äldre och mer mogen än man faktiskt är, det gjorde i alla fall jag vid din ålder). Ägna dig åt det tycker om som ridsporten tex. och njut av att bara vara "barn" en tid till. Den tiden får du aldrig tillbaka igen. Om ett par år när du har ett bra jobb och ett fint hem tillsammans med den du älskar kommer du inte ångra en sekund att du väntade med egna barn. Man vill ju faktiskt kunna spendera tid med sin egen bebis och inte behöva lämna över den till andra hela tiden :) Jag har precis fyllt 24 själv och har nyss insett att jag kan vara redo för egna barn. Jag och min sambo har nu fasta jobb och en uberfin stor lägenhet tillsammans (vi har till och med ett extra rum till själva tillskottet). Det är ju faktiskt en väldigt stor grej som man inte ska ta så lätt på. Och det kräver mer planering än man inser. Man vill ju faktiskt kunna försörja sin egen familj, det känner i alla fall jag. Men jag tycker fortfarande att 14 är waaaay för ungt att skaffa barn. Kan du inte diskutera med din pojkvän igen? Eller kanske med din mamma och pappa om du bor hemma hos dem. De kommer ju faktiskt också att drabbas av detta eftersom du är så pass ung. Nu vet inte jag hur era relationer är men det kan faktiskt hjälpa att prata med någon om detta. Vet att du längtar men du har sååååååååååå mycket tid framför dig att planera detta på. Hör gärna av dig om du vill snacka :)
emzzan
Stammis
 
Inlägg: 99
Blev medlem: 13 aug 2011, 16:22
Ort: 120
BF: 150219
Status: Mamma och gravid

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav Poppe » 19 aug 2011, 12:13

haha.. nä lagen är ju 15 men blir du gravid så finns de ingen lag som säger att du inte får behålla vid 14 och man kan mycket väl bli bra förälder ja hade vänner runt om kring mig när jag var i den åldern som ble gravida och behöll och de e riktigt bra förälder finns inget som säger att de e usla eller så.. men OM man ska titta på de bästa för barnet rent ekonomiskt osv så ska man vänta och man ska vara 100 % säker på att man lekt klart ,som många inte har vid denna åldern
Vår älskade dotter kom den 26/4-12
<3
Mammas & Pappas skatt!
Poppe
Stammis
 
Inlägg: 199
Blev medlem: 17 jun 2011, 10:58

Re: 14år och vill vara gravid

Inläggav fiffiluria » 21 aug 2011, 14:03

Jag rekomenderar dig att vänta!
Njut av din ungdom först och sen kan du njuta av vuxenlivet med att skaffa barn och allt vad det innebär!
Lycka till! :D
fiffiluria
Alltid online
 
Inlägg: 226
Blev medlem: 04 jan 2010, 21:40

FöregåendeNästa

Återgå till Bli gravid