Äntligen dags!

Välkommen till Minbebis, skriv en kort presentation om dig själv för att komma igång här i Nykomling!

Äntligen dags!

Inläggav Tulipan » 04 aug 2015, 15:07

Hej!
Jag är 27 år och har längtat efter barn i hela mitt liv. Under de senaste två åren har jag känt en otroligt stark längtan efter barn, både psykiskt och fysiskt. Min kropp har känts så redo och jag har verkligen längtat efter att börja försöka bli med barn, men jag har fått vänta in min sambo som inte har varit lika redo. Vi har varit ett par i fem år och min starka barnlängtan har gjort att vår relation ibland har varit en kämpig resa, men nu har vi äntligen slutat med preventivmedel och börjat resan mot att skaffa ett barn.

Vi har inte berättat för någon att vi har börjat försöka få barn, men jag är så lycklig över detta att jag måste skriva av mig lite. Och det här verkar vara en lämplig plats för att skriva av sig, och att kunna ta del av andras erfarenheter!

Jag är medveten om att det kan ta många månader innan jag blir gravid, och utifrån erfarenheter från släkt och vänner så vet jag att det kan vara svårt och kanske inte ens möjligt att få barn på naturlig väg. Men än så länge är jag hoppfull och förväntansfull och längtar efter att få se det där plusset på graviditetstestet.

Är det någon annan som känner igen sig i att längta efter att skaffa barn, medan er partner inte har varit lika positivt inställd? Hur har ni hanterat detta? Vi löste det slutligen genom att börja i parterapi, för till slut kunde vi inte hantera situationen själva, utan behövde ta hjälp för att inte bryta upp. Att prata om att skaffa barn ska ju vara roligt, men för oss blev det bara jobbigt, eftersom vi hade så olika inställning till det hela.
Tulipan
Nykomling
 
Inlägg: 6
Blev medlem: 04 aug 2015, 11:15

Återgå till Nykomling
Annons: