Akut kejsarsnitt

Ska du föda eller har du fött med kejsarsnitt? Här finns en egen kategori att dela med sig och ta del av andras erfarenheter.

Akut kejsarsnitt

Inläggav lundqvist88 » 28 jan 2011, 01:23

Hej!
Jag fick genomgå ett akut kejsarsnitt i november.
Jag vaknade på morgonen runt kl. 6 med värkar. Värkarna blev mer intensiva och kom tätare ju längre tiden gick så vid 11 tiden fick jag ringa min sambo som var på jobbet och säga åt honom att komma hem. Kort därefter ringer jag till BB och förklarar att jag har ca 5 min mellan värkarna och undrar när de tycker att jag ska komma in eftersom jag är förstföderska, bebisen ligger högt och rörligt i magen och har ca 5 mil till sjukhuset. Hon jag pratade med på BB tyckte att jag kunde komma in med en gång om jag ville... Vi avvaktade ännu en liten stund och åkte sedan mot sjukhuset. Vi var väldigt upprymda och glada och jag var ganska förvånad över att värkarna än sålänge kändes ganska hanterbara. Vi stannade till i en affär för att ladda upp med lite choklad och godsaker för att ha lite energi för det som komma skulle.
väl på BB blir vi visade in i ett undersökningsrum och får en ctg apparat påkopplad...allt ser bra ut och värkarna börjar komma lite tätare. Det var skiftbyte precis när vi kom så jag hinner träffa en barnmorska som hastigast när de kopplar på ctgn men hon förklarar att det snart kommer en annan som ska vara med under förlossningen och att hon kommer undersöka mig för att se hur öppen jag är.
När skiftbytet är klart kommer den nya barnmorskan in...jag tror att klockan nu är runt två. Hon börjar göra en gynundersökning och får plötsligt en väldigt förbryllad min...
"jaha...mmm...aha...Är du opererad här nere någon gång?" Jag som börjar undra vad det är frågan om svarar"nej det är jag inte"
Barnmorskan; Nehe....oj!!. Barmorskan rycker ut handen och springer för att hämta en läkare. "jag tror att han ligger i säte" säger hon och försvinner ut... Efter några minuter kommer en läkare in med en ultraljudsmaskin...."Jo huvudet vid revbenen. Vill du föda i säte?"
Nu börjar jag bli stressad....
Då konstaterar läkaren att fötterna är förs o inte rumpan...han mumlar nåt om att vända......då går vattnet....läkare och barnmorska försvinner ut och in kommer en undersköterska som ska hjälpa mig i en sjukhusrock...."Jaha då blev det snitt här" säger hon..."här har du op-kläder säger hon till min sambo och slänger till honom att gå o byta om... Snitt?! Nej, vänta va?!! Vad händer?! Barnmorskan kommer med en spruta som hon sticker i låret...bricanyl för att stoppa värkarna...
"vi måste åka ner till op nu...jag tror inte du behöver bli sövd.... "
Jag är vid det här laget helt vettskrämd vad är det som händer?! Bebisen mår bra...de har tydligen hunnit få igång en ctg till..... Jag vill bli sövd jag är rädd... De förklarar att det är bättre att vara vaken men jag vädjar om att få bli sövd...det känns som att jag ska svimma.... Väl nere i operationssalen får jag en ryggbedövning och de plockar ut lillkillen:) Han mår bra!! Tack och lov!! Jag får se honom sedan tar de honom till ett annat rum för att undersöka honom, min sambo får följa med och klippa navelsträngen... Han är född vid 15. 17, vi var på BB Vid ca 13.30.... de syr ihop mig jag har förlorat en del blod....jag måste till uppvaket för jag har jättelågt blodtryck men mitt barn får inte följa med han måste vara uppe på förlossningsavdelningen....men min sambo får följa med honom....dom skulle få komma ner till uppvaket sen och jag skulle inte behöva vara där sålänge sen skulle vi allihopa få komma till bb...
På uppvaket: Jag skakar...fryser är så rädd, saknar mitt barn....spelar upp bilden av hans ansikte i mitt huvud...jag gråter varför får jag inte träffa mitt barn?! Tiden går sakta och jag känner mig helt borta...kommer dom inte snart? Jag tittar mot korridoren...Jo där kommer dom...jag får hålla i min son...Han är så fin....Sen vart dom tvungna till att gå igen men jag skulle ligga kvar...det var nåt om att livmodern skulle dra ihop sig och så trycket....jag vill inte släppa honom...men måste....dom går jag hade sprungit efter men benen ville inte fungera......det tog två timmar till innan dom äntligen kom och hämtade mig så jag fick träffa min son igen....Nu skulle jag aldrig släppa honom igen....
sen kom nästa problem...amningen... Mjölken ville inte rinna till det gjorde så ont att amma jag var så trött och min lilla skatt var hungrig...tillslut lyckas jag tjata mig till lite ersättning så att han slipper vara hungrig...står inte ut med att inte kunna ge honomd det han behöver...
Vi åker hem efter tre dagar och jag börjar ge honom mer och mer ersättning...kan inte få mjölken att rinna till...det hade förmodligen betydelse att det kändes som att jag skulle gå av på mitten varje gång jag rörde mig, jag blödde, jag var trött... Men nu blev min son ett flaskbarn och jag som alltid sagt att jag skulle amma mina barn...
Fattar inte att barnmorskan kunde ta fel på hans huvud och hans ben.... han hade legat så länge sa dom på bb...det kunde dom se på huvudformen....
skönt att få skriva av sig lite...Om ni har varit med om liknande får ni gärna berätta...
lundqvist88
Nykomling
 
Inlägg: 12
Blev medlem: 05 mar 2010, 11:33

Re: Akut kejsarsnitt

Inläggav lexus_ » 09 apr 2011, 09:46

Vilken berättelse, jag förstår att du måste haft det jobbigt. Huvudsaken är iaf att både du och din son mår bra. Jag har själv inte upplevt ngt sådant men jag känner med dig. Tack för att du ville dela med dig av din historia :D
Bild

Bild

Bild

Bild
Användarvisningsbild
lexus_
Alltid online
 
Inlägg: 2279
Blev medlem: 02 maj 2010, 13:17
Ort: 123
BF: 110102
Bor: Ängelholm
Status: Mamma till två prinsessor och en prins


Återgå till Kejsarsnitt