Deprimerad p.g.a vikten.

Här träffar du andra föräldrar till barn födda samma år, regnbågsfamiljer, utlandsföräldrar mm.

Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav Babydoll89 » 21 aug 2011, 13:23

Hej allihop. Jag känner mig väldigt självisk nu när jag sitter och skriver ner detta men jag känner mig deprimerad... Det hela började med efter att jag fått vår dotter (hon är lite över två månader). Jag har aldrig trivts med att vara lite "större". 2009 gick jag ner 25 kg och mådde toppen och efter ett år så blev jag gravid som tyvärr slutade i mf. Gick upp några kilon dom där tre månaderna efter och sen i sept förra året blev jag gravid igen och graviditeten var jobbig, mådde pyton p.g.a att jag spydde, var inne på sjukhuset för att jag inte hade fått i mig tillräckligt med mat och vätska. Jag fick börja äta kex eller dyl varannan timme annars spydde jag och det gjorde jag dygnet runt. Hade tabletter jag tog 3-4 gånger per dag så jag slapp spy iaf men mådde illa till vecka 30 nånting. Det hela resulterade med att jag gick upp 32 kg från inskrivningen! Jag tänkte hela tiden men dom går jag ner speciellt om jag ammar hjälper det till... MEN när min dotter kommer så blev det fel från början, hon fick åka till neo avdelning då hon blev helt blå/lila i ansiktet när vi precis hade fått komma in på bb avdelningen. Ammade då inte henne på hela kvällen och natten vilket resulterade efter jag hade försökt amma och pumpa i över en månad att hon nu bara får ersättning. Jag har nu börjat träna för ca 3 veckor sedan men det har inte riktigt blivit de resultatet jag velat få... Jag känner mig sjukt äcklig och stor och det som strödde på det ännu mer var igår när jag träffade folk som jag inte träffat på över 1 år (och jag nu runt 25kg större) , dom bara stod och stirrade på mig och deras blickar sa shit vad du har blivit stor...
Jag vet nu inte vad jag ska ta mig till för jag mår ännu sämre och det känns som om att jag blivit på riktigt dåligt humör och skulle kunna lägga mig i sängen och ligga där i veckor.... Mina vänner är och har alltid varit pinnsmala, ex en vän som fick barn några månader före mig har gått ner sina kilon plus 5 kg till så ingen av dom förstår min situation. Och ja jag väger mycket, över 100kg så det är inget trams...



Jag är självklart glad över att vi har fått vår fina dotter,
men jag skäms över mig själv, över hur jag ser ut!


Någon som någon gång känt så???
Bild


Bild


BildMake a pregnancy ticker



MF v8 augusti 2003
MF v8 juni 2010
Dotter född juni 2011 <3
Babydoll89
Alltid online
 
Inlägg: 274
Blev medlem: 17 maj 2010, 18:59
Ort: 66
BF: 121001
Status: Äntligen har vi blivit en liten familj!

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav pooh » 21 aug 2011, 13:50

Dörstår att det känna jobbigt! Och det är helt OK att känna så, även om du känner att "du borde" vara tacksam över din dotter. Klart man inte måste gilla läget bara för det!

Jag gick upp 10 kg för ca 7 år sen när jag åt antidepressiva och precis flyttat hemifrån (kaos med maten). Jag fick bort dessa med hjälp av viktklubb.se. Där finns personer som har mycket att gå ner och de som bara har ett par kilon. Kan verkligen rekomendera denna sida. Jag kände mig mindre ensam och man kunde få pepp och stöd från de andra samt att matdagboken höll koll på kalorierna man äter.

Skickar massa peppkramar till dig!
// Pooh

Sophia ❤ född 28 maj 2013
Mathilda ❤ född 19 januari 2012
Användarvisningsbild
pooh
Alltid online
 
Inlägg: 1652
Blev medlem: 03 apr 2010, 22:39
Ort: 295
Status: www.livethosmig.bloggo.nu

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav pooh » 21 aug 2011, 13:54

Sorry för konstig stavning, skriver från mobilen :wink:
// Pooh

Sophia ❤ född 28 maj 2013
Mathilda ❤ född 19 januari 2012
Användarvisningsbild
pooh
Alltid online
 
Inlägg: 1652
Blev medlem: 03 apr 2010, 22:39
Ort: 295
Status: www.livethosmig.bloggo.nu

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav mirre1 » 21 aug 2011, 13:57

Hej vännen! Du har inget att skämas för det är helt ok att känna så.
Jag förstår att du inte mår så bra pga vikten men ge inte upp utan tänk positivt och ge det tid. Det FÅR ta tid att tappa mammakilon det är helt ok vi är alla annurlunda och vissa rasar ner i vikt direkt efter medans andra behöver lite mer tid. lycka till med allt. kram
mirre1
Nykomling
 
Inlägg: 16
Blev medlem: 11 aug 2011, 22:48
Ort: 33
BF: 111010
Status: Gravid:) första barnet:)

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav grynet_å_jag » 21 aug 2011, 20:49

Jag känner igen mig i det du skriver. Jag har under hela mitt vuxna liv kämpat med vikten och gått upp och ner flera gånger. Som mest har jag vägt (ogravid) dryga 90 kg till min 165 cm, då var jag stor och kände mig otymplig och ful. Under båda mina graviditeter har jag närmat mig 85 kg och samma känsla som när jag var "bara" stor har infunnit sig. Klart att du inte ska stressa för mycket med att gå ner dina kilon, du har ju nyligen fått barn, men samtidigt kan man faktiskt börja lite smått genom att tänka på mat och motion. Jag skrev in mig på Viktväktarna när jag vägde som mest för 10 år sen och det är den metoden som jag hela tiden återvänt till då det funkar väldigt bra för mig. Jag behöver ha kontroll, både på mig själv och från någon annan. :) Så mitt tips till dig är att sätta ner foten och ta tag i vikten. Alla, även du, har rätt att känna sig fin. Sen behöver det inte vara fixerat vid ett visst antal kilon eller en klädstorlek - utan det viktiga är hur det känns i hjärtat och själen! Kram och lycka till!
Bild
[/url]
Användarvisningsbild
grynet_å_jag
Alltid online
 
Inlägg: 3176
Blev medlem: 27 nov 2007, 11:23
Ort: 232
Status: Mamma till två prinsar ♥

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav Sandra85 » 21 aug 2011, 20:55

Känner verkligen igen mig, väger också för mycket och är nu gravid igen men precis i början. Känner mig dock redan obekväm i min kropp. Förut var jag smal men att ha småbarn och ha mycket förluster i livet gör sitt! Har även magproblem vilket bland annat gör att jag tar upp för mycket näring samt har en väldigt långsam ämnesomsättning! känns hoppaslöst! kram på er!
Sandra85
Stammis
 
Inlägg: 54
Blev medlem: 14 aug 2011, 21:14
Ort: 156
BF: 120415
Status: God och glad=)

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav Vitlilja » 21 aug 2011, 22:32

Jag vet exakt hur du känner. Visst var jag inte så smal innan graviditeten men jag var ändå ganska nöjd med min vikt. Jag tyckte att det var på gränsen men inget jag kände att jag behövde göra något åt.
Sen blev jag gravid och gick upp närmare 30 kilo. Mycket var vätska så jag gick snabbt ner mer än hälften av dessa kilon men nu är det tydligen stopp.
Jag har svårt att ta mig iväg och träna så det är svårt att göra något åt det just nu och matvanorna kämpar jag desperat med. Tyvärr är jag väl lite av en tröstätare så efter en tur på stan är humöret i botten och allt sött i närheten slinker ner fast jag bara mår ännu sämre av det. :roll:

min vikt var över 100kg men nu ligger jag strax under.. Det jobbigaste är nog ändå när man ska köpa kläder och inge passar! Jag i princip bröt ihop efter förra shoppingturen..
De är klart man mår dåligt och är på dåligt humör när man inte trivs i sin kropp..
Alina född 20/1-11 <3
Vitlilja
Alltid online
 
Inlägg: 1095
Blev medlem: 13 jun 2010, 14:52
Ort: 8
BIM: 040912

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav Skoogstrollet » 22 aug 2011, 17:57

Babydoll: Jag kan inte helt jämföra mig med dig, men känner ändå igen känslan. För min egen del vägde jag runt 67-68 som lägst innan graviditet och gick sedan upp bara 10 kilo, men det är ändå det jag har vägt som mest tidigare och då mått dåligt av det. I en graviditet kändes det ändå okej, då jag hört och trodde på att amningen skulle göra susen efteråt.

Några dagar efter förlossningen hade jag inte ens gått ner vad dottern vägde vid födseln då törsten satte in vid amningen. Sedan gick jag ner några kilo till, men vände sedan det uppåt igen och idag nästan 8 månader senare ligger jag inte långt ifrån maxvikten. För mig är det nedslående, då jag fortfarande ser gravid ut, vilket jag nog inte är.

Det jag har hört är att man ska räkna med att det tar lika lång tid att återfå sin kropp igen som graviditeten varade. Det låter kanske inte så upplyftande, men är kanske ändå något tröstande. För egen del skulle jag vilja komma igång och dansa igen, men det kräver ju samordning med sambon så det lär väl inte bli av. Dessutom behöver jag sova mesta möjliga när dottern sover så det blir inte så mycket promenader med vagnen heller för just nu är jag mest bara trött.

Så med andra ord vill jag bara säga att du är inte ensam om att ha svårt att trivas med sin kropp efter förlossningen. Försök ge det tid och ät så nyttigt du kan i kombination med motion. Att du får sova så mycket som möjligt tror jag också underlättar då kroppen verka kräva mer energi vid sömnbrist och kanske också lagrar mer fett som reserv. Lycka till! Du är inte ensam om att kämpa med graviditetskilona ...
Skoogstrollet
Alltid online
 
Inlägg: 2757
Blev medlem: 13 jul 2010, 21:43
Ort: 53
BF: 130606
Status: Mamma t Ronja 101227 & Wilda 130606

Re: Deprimerad p.g.a vikten.

Inläggav Babydoll89 » 24 aug 2011, 06:16

pooh: tack för tipset, kram .


mirre1: Jo det förstår jag det får tid saken är inte bättre när man får hem en himla massa reklam om "hur du går ner dina gravidkilon" tidningar, jag har börjat slänga dom nu för jag påminns om det överallt och när jag inte ha kontroll på det innan så blir det ännu mer panik artat.


av grynet_å_jag : ja det förstår jag, visst jag kommer aldrig få tillbaka min kropp som innan graviditeten det är inte de jag riktigt är ute efter, men som du säger iaf gå ner så jag känner mig fin och nöjd med mig själv någorlunda skulle räcka för mig. jag har över 30kg´s övervikt egentligen enligt sånt där dom räknar ut men så mycket vill jag inte riktigt gå ner för då skulle jag inte vara nöjd med mig själv heller.



sandra85: det lät jobbigt med ämnesomsättningen. :( grattis till din graviditetet.



vitlilja: Jag bryter ihop varje gång det är dags för att shoppa kläder, jag undviker det helt nu och mina vänner som är smala förstår mig inte riktigt, hur jag känner om det för dom är själva smala. Men det är verkligen jobbigt när man får panik samtidigt som man bryter ihop och man känner så äckligt ful och tjock :/ jag väger fortfarande över 100kg, men gått ner 15 kg kanske. men nu sista veckan har jag gått upp fast att jag både tränat , varit på promenader och ätit nyttigt... men nepp fler kilon klamrar sig fast och jag känner det :(


Skogstrollet: okej, ja amningen brukar göra susen säger många. Jo men det är som en vän till mig hon gick ner mer än hon gick upp, var väldigt smal sen innan.hon gnäller på sin lilla putmage (fick inga bristningar medans jag fick hela magen t.ex) äh det där är ju ingenting brukar jag säga , titta på mig.. tack så mycket och lycka till själv.
Babydoll89
Alltid online
 
Inlägg: 274
Blev medlem: 17 maj 2010, 18:59
Ort: 66
BF: 121001
Status: Äntligen har vi blivit en liten familj!


Återgå till Min bebis föräldragrupper