han låtsas som att vi inte existerar..

[ensam88]

En tid efter att min sambo gick bort började jag träffa en kille. Han var hur gullig som helst och tog verkligen hand om mig när jag mådde dåligt. efter en tid hamnade vi i säng med varandra och jag blev gravid.. Han ville verkligen att jag så fort som möjligt skulle göra en abort, men jag tvekade.. Jag ville inte tvinga på honom ett barn, men samtidigt ville jag inte ta bort de liv som hade börjat växa i mig. Då berättade han att han hade tjej och att jag skulle förstöra hela hans liv om jag behöll det och att jag aldrig skulle klara av att ta hand om ett barn och hur jag ens kunde fundera på att behålla det när han inte ville, att han skulle säga till barnet när de växte upp att han aldrig ville ha det. Det sist nämnda fick mig att boka tid på sjukhuset för en abortundersökning men jag kunde inte fullfölja det. Sedan dess har han försäkrat sig om att jag inte kommer att säga till någon att det är han som är pappan, han låtsas som han inte ser mig om vi möts på stan.. en gemensam bekant träffade honom en dag och pratade lite med honom och då berättade han att han och tjejen skulle åka utomlands en tid (jag ska snart föda hans barn och förmodligen är han utomlands då) Det gör mig så jävla ledsen och jag känner sådan skuld mot min älskade lilla bebis när han bara kan göra såhär, som att vi inte finns.. som att ingenting har hänt åker han på kärleks semester till något varmt land där han håller om henne och berättar hur mycket han tycker om henne trots att han vet att under tiden han är där kommer hans barn till världen.. Jag känner mig så fruktansvärt ensam stundvis och jag önskar bara att någon kunde berätta för mig hur jag ska göra.. vill så gärna bara vara arg på honom, men jag känner mig bara ledsen och på något vis sviken, inte för att han inte vill leva "familj"med mig.. men för att han inte över huvutaget bryr sig..

snälla, berätta för mig vad ska jag ta mig till?

//ledsen och ensam

[SysterJane]

Oj gumman, det där låter ju inte klokt. Jag har inte varit i din situation så jag kan inte berätta för dig vad du ska göra men hade det varit jag så hade jag släppt bomben omedelbums! Han ska bli pappa, vare sig han vill det eller inte. Du har rätt till underhåll för bebisen och bara det kommer bli svårt för honom att lösa utan att hans tjej får veta nåt. Och varför ska du anstränga dig för att hålla hans hemlighet när han så uppenbart inte har någon respekt för dig? Klart som sjutton att du känner dig sviken.

Idioter till föräldrar finns det gott om och många barn klarar sig utmärkt utan sin korkade pappa. Du kommer att vara den bästa mamman du kan för ditt barn och det räcker! Ta inte ansvar för hans oansvar. Dessutom kan det vara så att bakom den dåraktige killen finns ett par blivande farföräldrar som gärna vill ha en relation till ert barn. Men för att få reda på det måste ju hemligheten ut liksom. Han kan inte sticka huvudet i sanden och låtsas som att ni inte finns. Och hans stackars tjej! Ska hon inte ha någon möjlighet att välja om hon vill vara tillsammans med en otrogen skitstövel eller inte.. huvva huvva. Nä dags för honom att växa upp och ta ansvar för sitt liv och sina handlingar.

Förstår att det inte är lätt att vara stark och stå på sig i det här läget dock. Är den gemensamme bekantskapen någon du kan anförtro dig åt? Som kan hjälpa dig att prata med honom? Kanske kan familjerätten vara till hjälp? Är du inskriven på mödravården kanske din barnmorska kan vara till hjälp? Önskar jag kunde vara till mer hjälp!

Var rädd om dig och ditt lilla mirakel!

[BlivandeMammi87]

Jisses vilken historia.. Blir jätte ledsen för din skull när jag läser detta!!
Skit i honom.. Du klarar dig bra utan honom också! Om han nu så gärna hellre vill leva kärleksliv med sin tjej så låt honom göra det då men han behöver ju inte komma tillbaka sen heller när han kommit på att det faktiskt är ett barn! Om man kan säga så att man ska säga till sitt barn att den va oönskad så tycker jag personligen att du ska hålla honom långt borta ifrån barnet..

Du kommer ju ha ensam vårdnad för den lille och tänk vilken kärlek ni kommer ha mellan er.. Bebisen kommer klara sig utmärkt med dig som mamma! Har du ingen du verkligen litar på som kan vara med dig på förlossningen som stöd..?

Tänk på att han kunde fått den finaste gåvan av allt ifrån dig.. Men han har redan tackat nej så du får denna underbara gåva för dig själv.. Så försök att inte vara ledsen och känna dig ensam för det är du verkligen inte..

Lycka till verkligen!

[Mrs Faith]

Min bästa väninna har varit i en liknande situation som du. När hon blev gravid (ej planerat) ville han att hon skulle göra abort, hon klarade inte av det, han bröt då all kontakt och var fruktansvärt otrevlig och dum mot henne. Hon ville att de åtminstone skulle prata ut om allt, men då hotade han henne och sa att om hon kontaktade honom en gång till så skulle han stämma henne (han jobbar som advokat). Min väninna fick gå igenom hela graviditeten på egen hand och efteråt dröjde killen hur länge som helst med att lämna blodprov (för att fastställa faderskapet - en process som mamman tack o lov inte behöver driva, utan den processen driver Socialstyrelsen pga enligt svensk lag har alla barn rätt att veta vem som är ens mamma och pappa). Grundnivån på underhåll får man automatiskt från försäkringskassan redan innan faderskapet är fastställt. Vill man efter faderskapet kämpa för ett högre underhåll, så kan man göra det i domstol. Min väninna valde att inte göra det, men det är ju upp till var och en.

Lilla flickan är nu snart 4,5 år. Hon mår jättebra och är till världens största glädje för sin mamma. Poängen är att det går hur bra som helst att uppfostra ett barn även utan pappans inblandning. Dock tror jag det är viktigt för din egen skull att du släpper fram känslor av att ha blivit sviken osv och gör ditt allra bästa för att bearbeta situationen. Kanske till och med prata med någon typ kurator? Sedan tror jag det är jätteviktigt att i framtiden tänka på hur du pratar med ditt barn om hennes/hans pappa. Dvs när du pratar med barnet om pappan så måste du plocka fram det som är fint och bra med honom och inte på något sätt låta bitter (bl a därför är det viktigt att du redan nu bearbetar sveket och de känslor o tankar som du har).

Killen är ju en stor idiot som gör detta mot dig men också mot sitt eget barn. I förlängningen är det dock han själv som förlorar mest på sitt knasiga beteende. Han kan försöka förtränga det bäst han vill, men i bakhuvudet kommer han hela sitt liv att veta och leva med att han har en son/dotter där ute som han inte känner och som han inte tagit sitt fadersansvar för (dessutom kommer han ju vara underhållsskyldig till dess barnet är myndig).

Det är ingen optimal situation för dig att vara gravid i, man är ju redan så känslig som gravid och behöver allt stöd man kan få. Men du får göra det bästa av situationen. Hämta styrka, gör dig själv stark. Du kan fixa det här - det är jag säker på - och ditt barn som du snart kommer att få möta kommer skänka dig enormt mycket glädje under livets gång.

Stort lycka till och kram!!!

[Emma&Tobias]

hej tjejen!
för många år sen så var jag tillsammans med en kille som lyckades göra mig med barn samtidigt som han gjorde en annan tjej gravid oxå..
jag tog bort mitt barn då men hon behöll sin flicka.
Han har nog fortfarande inte träffat sin dotter idag och detta måste vara ca 8-9 år sen.
hon var väldigt sviken och chockad över hans sett mot henne och jag dumpade hans arsle.
Tyvärr kunde hon och jag aldrig prata ut om det men jag hoppas livet inte varit för svårt för henne och hennes dotter- jag har allt förtroende i världen för att hon gett sitt barn allt hon kan och oxå träffat nån som kan vara en bra fader till hennes lilla skatt..
precis som du kommer att göra!!
Du behöver inte honom till att vara delaktig och ta sitt ansvar för du kan hitta nån som förtjänar din lilla familj bättre för det gör inte han..
men precis som systerJane skriver så ska ditt barn inte bli förnekat av omvärlden och kanske finns det kärleksfulla farföräldrar som vill vara delaktiga i sinom tid när den värsta cocken lagt sig..
men du kanske måste stålsätta dig och vänta på att få kriga lite till alla runt omkring inser att du inte vill utnyttja deras välvilja och bara ute efter att förstöra.
du måste besluta om du vill att han ska skriva på papper som fader till barnet och ha allt juridiskt eller om du vill släppa honom och låta någon annan ta hans plats..
det beslutet kan ingen annan än du ta tyvärr och bara du kan känna vad som är rätt för stunden.
lycka till!! och ge dom ditt bästa