Inför förlossningen- några tips för mig och partner?

[Tinnitussan]

Dåså. Typ 18 dagar till beräknad förlossning och tiden tickar sakta framåt. Sen kom jag på att istället för att sitta och kika i tidningar m.m. efter råd, tips & erfarenheter så är ju forumet fullt av erfarna kvinnor!

Så vad har ni för tips? Det kan vara allt från "försök tänk på" till "Detta kanske du inte vet" till "kom ihåg att"...

ALLT är välkommet! Det kan beröra tiden JAG just nu är uppe i (väntan på BF), t.ex sysselsättningstips- till tiden på BB.
Det vore roligt med en tråd som flera kan gå igenom och titta i oavsett om tråden är ung eller har några år på nacken!

Kom ihåg att gärna skriva om er partner och ur dennes vinkel (om möjligt).

[naellie]

Åhhh...söta, goa, roara tinnitussan- är det äntligen dags nu? nedräkningen har börjat på allvar! så fantastiskt spännande!!! Hoppas att du får en massa bra tips! Kramar

[Hanna Gitta]

Jag har ett tips för just förlossningen...jag är i vanliga fall ett kontrollfreak men denna gång sa jag till mig själv att inte bestämma i förväg precis hur jag ville ha det utan låta det bli som det blir. Var rädd att jag skulle bli besviken och tycka det var jobbigt om det inte blev som jag tänkt. Och inget blev som jag trott! Jag ville helst inte ha epidural men barnmorskan tyckte det - och det blev jättebra! Jag trodde att jag ville stå på knä i sängen och föda, men det ville jag inte alls väl på plats utan jag låg på vänster sida något som jag inte ens tänkt på att man kunde göra. Jag trodde lustgasen skulle göra mig illamående och yr men den var helt underbar! Jag ville inte heller bada men det var väldigt skönt och avslappnande! Jag släppte alla hämningar och låt barnmorskan guida oss och vi är så nöjda med vår förlossning.

För att jag inte skulle gå hemma och vänta i evigheter och bli less på att ev gå över tiden så bestämde jag mig för att vänta på datumet när jag vart 42+0, för jag tänkte att någon gång innan dess kommer bebisen...så jag hann aldrig börja vänta och fick bebis i vecka 39+0

Lycka till i vilket fall, förlossningen var en jättehäftig upplevelse!

[L8i]

Var inställd på att det kommer göra fruktansvärt ont, så blir du istället glatt överraskad, detsamma med att det kommer ta lång tid! Ät så mycket du kan och vila in i det sista. Jag stod med gåstol och lustgas o käkade clementin mellan värkarna jag förbredde min sambo så gott jag kunde på hur en förlossning kan vara, så han inte skulle bli chockad. Försök slappna av så du inte stressar upp dig eller blir rädd, tror man uppfattar smärtan som värre då. Sist men inte minst, lyssna på bm o sköterskorna, dom kan sitt jobb och dom vet vad dom pratar om! Jag försökte göra precis som dom sa och för mig gick det fantastiskt bra, jag mådde kanonbra fysiskt efter. Det enda jobbiga med min förlossning är att det blev i v 34 och min son inte mådde bra, men själva förlossningen var underbar lycka till!

[Tinnitussan]

Kära naellie: Ja tänka sig att det närmar sig nu! Ser att även du har betat av mesta delen av graviditeten! Underbart! Hoppas du mår bra och slipper de mest trista av krämpor, själv har jag haft ganska så lite känningar.

Ja man kan aldrig få för mkt tips och hoppas det samlas lite här så även du kan ta del av dem när det närmar sig! Efter vecka 30 upplevde jag att dagarna susade förbi och snart är även du där. SPÄNNANDE!

[plutten07]

Säger samma som sagts tidigare. Tänk att det kommer vara det mest smärtsamma du varit med o lita på personalen. Ta det som det kommer. Annars blir man besviken. Det är omöjligt att planera sin förlossning för man vet inte hur den blir. Var öppen för förslag.
Ett tips som jag tänker använda av vid min kommande förlossning är att spara en spinalbedövning för ev. snitt så man slipper bli sövd. Visste inte detta sist gång utan "gjorde slut" på alla ryggstick o då fanns bara narkos kvar när det sen blev akutsnitt. Och det är inget roligt, fick inte se min lille plutt på flera timmar utan låg på uppvaket o bara väntade
När det gäller ens partner så är det svårt att förbereda dom tycker jag man vet ju knappt själv. Men om du har särskilda önskemål om förlossningen så kan du ju be honom framföra din talan när du själv inte kan, man är inte sig själv när man har så ont o allmänt förvirrad

Lycka till!!

[Tatyana]

Mitt enda råd är, att inse att man inte kan planera. Jag hade planerat att börja med bad, sen kanske akupunktur, lustgas och sen om jag behövde epidural. Men blev inte så, gick så fort så hann bara med lustgasen och fick sedan spinal. Så är bara följa med kroppen och lyssna på barnmorskan, så kommer allt att gå bra

[Tinnitussan]

Superbra tips! Och detta med att man har bara "ett visst antal stick" av spinalbed hade jag ingen aning om!

[Miss_K]

Mitt bästa tips är att lita på din egen förmåga, kort och gott. Och till respektive att det räcker med ganska lite, stöd och närhet räcker långt.

[stajners]

Något som jag ska försöka tänka nästa gång det väl sätter igång är att försöka vila och äta.

Fick tidig vattenavgång och inget hände så 2 dagar senare fick jag tid för igångsättning men då visade det sej att jag visst redan öppnats 3 cm så det behövdes inte.
Hade knappt kunnat äta dessa 2 dagar pga nervositet och inte heller sovit så jag var rätt trött. Sen väl på förlossningen fick jag inte äta med tanke på risken för att urakut snitt. Så på 12 timmar (från frukosten hemma tills jag väl födde) åt jag lite kexchoklad. Var rätt hungrig när grattis-brickan vä kom in. Eller just ja, den fick jag vänta ett tag på så det dröjde ännu längre tid.

Att vara inställd på att amningen kan krångla kan vara bra också. Inte så att man behöver oroa sej för det innan men det är inte alla som får reda på innan att amningen faktiskt kan vara en svår bit både för mamman och barnet.

Och att man har en tanke på att det faktiskt kan sluta med snitt kan vara bra att tänka på. Så det inte blir en jättechock.

Ja, det var väl vad jag kom på nu.
Lycka till när det väl blir dax!!