Inget foster vid tidigt ultraljud

Här får du stöd & tröst av andra som varit med om missfall.

Inget foster vid tidigt ultraljud

Inläggav madisonavehue » 08 mar 2017, 23:04

Så hände det som inte fick hända. Sambon och jag var på ett tidigt ultraljud. Jag var då i vecka 13, 12+0. Barnmorskan såg inget foster, inte läkaren heller. Det var alldeles svart på skärmen. Jag har inte haft blödningar under graviditeten. Jag har haft symtom, dock försvann illamåendet i slutet av vecka 12, men det är ju normalt att det avtar då.

Det känns så hemskt att kroppen har trott sig vara gravid utan ett foster. Livmodern har fortsatt att växa och jag har varit trött osv. Imorgon ska jag till gynakuten för att få hjälp att avsluta graviditeten.

Just nu undrar jag hur jag ska gå vidare, hur jag ska orka jobba igen i nästa vecka. Känns bara så jobbigt, orättvist.

Har någon annan varit med om detta? Jag hade aldrig hört talas om detta innan, så jag googlade och hittade ofostrig graviditet. Detta är min första graviditet.

Kram
Missfall genom ofostrig graviditet - v.13 (12+2), 2017-03-09
madisonavehue
Stammis
 
Inlägg: 35
Blev medlem: 01 feb 2016, 05:55

Re: Inget foster vid tidigt ultraljud

Inläggav madisonavehue » 12 mar 2017, 09:56

Jag tänkte berätta hur det gick till att gå genom missfallet, för jag vet hur det är att googla utan att få svar. Jag var så rädd och nervös innan. Hur mycket skulle jag blöda? Skulle det göra ont? Hur ont? Kanske kan detta hjälpa någon annan som ska gå genom detta.

Jag fick cytotec, 6 tabletter, som skulle starta blödningen. Fick även smärtstillande: alvedon, diclofenac och morfin. Klockan 14.00 tog jag 4 cytotec vaginalt samt 2 alvedon och 1 diclofenac. Nästan omedelbart började det svida och tryckte på, vilket gjorde det svårt att gå på toa. 3 timmar senare hade inte mycket hänt. Jag hade börjat blöda lite, men inte alls i den omfattningen som barnmorskan sa att jag skulle göra. Så jag tog 2 cytotec som jag lät smälta under tungan i 20 minuter. Jag vågade inte ta tabletterna vaginalt eftersom att jag börjat blöda lite och barnmorskan hade sagt att jag skulle ta de sista tabletterna oralt eftersom att de kunde blöda ut.

Klockan gick och inget hände. Jag hade mensvärk i stort sett hela dagen och bara väntade på att det skulle komma igång. Vid 21.30-22.00 fick jag väldigt ont i magen, så jag tog mer alvedon och diclofenac. Det var den värsta smärtan jag någonsin upplevt. Jag klarade inte att ligga eller sitta och försökte hitta en position på golvet där det inte gjorde ont. Jag tog en halv morfintablett men tyckte inte att det hjälpte. Kl. 23.00 kände jag hur trycket släppte och så kom blödningen. Under ca 2 timmar skiftades jag mellan att sitta på toa och ligga i sängen. Tillslut somnade jag av utmattning och vaknade 3.30 och fick gå på toaletten igen. Själva blödningen gjorde inte ut, utan det var kramperna och mensvärken som var outhärdlig.

Så gick det till för mig och kroppar reagerar såklart olika. Det kan kanske gå snabbare för någon annan. Jag önskar att det hade startat tidigare för mig, för det var fruktansvärt att ha så ont mitt i natten när jag var så trött. Medicinerna gör att man kan kräkas, vilket jag inte behövde göra.
Missfall genom ofostrig graviditet - v.13 (12+2), 2017-03-09
madisonavehue
Stammis
 
Inlägg: 35
Blev medlem: 01 feb 2016, 05:55


Återgå till Missfall