Annons:

Inte rädd för smärtan

Allt om din förlossning, diskutera och berätta.

Inte rädd för smärtan

Inläggav Asynja » 01 aug 2009, 18:01

Jag börjar bli orolig för att jag inte är rädd för förlossningssmärtan. Överallt läser jag om hur rädda alla är för smärtan och hur kvinnor inte kunnat hantera smärtan. Även vänner berättar hur hemskt det varit. Men av någon anledning kan jag inte känna mig orolig och det gör mig nervös :)
Jag borde kanske vara mer nervös men jag har faktiskt ingen aning om hur det kommer att kännas och jag förstår ju verkligen att det gör så ont att man inte tror att man kommer att överleva, att kroppen ska gå sönder.
Det enda jag känner är att jag längtar efter att få känna denna smärta och urkraft som vi kvinnor genomgår. Jag har nämligen aldrig varit rädd för smärta.
Har varit med om otroligt smärtsamma saker vissa ofrivilliga andra frivilliga men som jag förstått är det inget att jämföra med.

Är det ingen som känt /känner som mig? Eller är jag helt galen som känner så här? :?
Asynja
Stammis
 
Inlägg: 71
Blev medlem: 04 jan 2009, 19:15
Ort: 258
BF: 090911
Bor: Stockholm

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav <mys-mamma> » 01 aug 2009, 19:11

Det är så olika från person till person. Jag har en väninna som sa efter sin förlossning att hon hade ställt in sig på extrem smärta, det värsta någonting, men att det ändå inte gick att förbereda sig/föreställa sig för det gjorde ju ondare än någonting hon kunde föreställa sig.

Jag "kom på" när jag var i v 38 att min nederdel faktiskt skulle öppnas ca 45 cm totalt, med axlar och allt. Jag försökte måtta med händerna. Det såg ju läskigt ut. Men ändå kände jag mig helt lugn. För hur förbereder man sig på en förlossning om man aldrig har varit med om det förr? Man har ju faktiskt ingen aning om hur det känns, hur mycket folk än försöker förklara.

Jag vill bara säga att när jag väl var där, i händelsernas centrum så gick det som en dans på rosor. Jag använde lustgas mot slutet, i ca 15 minuter. Annars ingenting. Direkt efteråt kände jag att detta kan jag ju faktiskt göra om igen! Jag tyckte det var obehagligare när jag skulle bli sydd än vad det var att föda!

En annan sak är att jag är ju tatuerad, rätt rejält också, över medparten av ryggen. Jag har tatuerat mig både innan och efter förlossningen. Efter förlossningen så tänkte jag att herregud jag har ju fött barn, då klarar jag ju av att tatuera mig, piece of cake! MEN, det är ju hundra gånger värre att tatuera sig än att föda barn enligt mig :P

Så det är minst sagt individuellt. Vissa vägrar föda igen och kräver ks och vissa gör det med glädje! Så inte är du konstig om du inte är rädd heller! Njut av att slippa oroa dig. För vad tjänar du på att vara rädd för någonting som är oundvikligt?
Älskade, underbara barn
Teodor 2007-12-06
Vilgot 2010-03-31


barnbus.blogg.se
<mys-mamma>
Alltid online
 
Inlägg: 550
Blev medlem: 24 okt 2008, 21:43

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Asynja » 01 aug 2009, 20:18

Åh vad skönt att läsa =)

När jag själv skriver att jag utsatt mig för smärta så är det just tatueringar och peircings jag menar. Har en ryggtavla, en sleave och ena benet tatuerat. Inga piercings kvar dock då jag (håll ier) faktiskt mest gjort dem för att jag varit ute efter kicken och smärtan. Ok piercings går ju över på ett stick så hahhaa... Men nu kanske några som du mys-mamman förstår lite vad jag menar =)

Ska bli spännande att se hur jag kommer att beskriva senare hur det var när jag födde. Ska bli så underbart att få invigas i denna upplevelse. (har väntat på att bli med barn i 5 år). Självklart vet jag ju inte hur det kommer att bli. Jag är absolut inte ute efter att låta som värsta förespråkaren för att föda utan smärtstillande för jag kommer att välja det själv tex lustgas och akupunktur samt EDA om det blir helt outhärdligt.

Jag ser bara så mycket framemot denna upplevelse och blir alldeles lycklig över att få föda trots alla skräckberättelser :)
Asynja
Stammis
 
Inlägg: 71
Blev medlem: 04 jan 2009, 19:15
Ort: 258
BF: 090911
Bor: Stockholm

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Yuki » 01 aug 2009, 20:42

Jag är inte heller rädd för smärtan... Alla frågar om man är nervös men jag är inte det..
Liksom detta är så naturligt som det kan bli.. Men det jag är nervös för är om det skulle hända något med barnet när man håller på att förlösser det.. vet inte om man riktigt säger så.. Men jag hoppas att det kommer gå bra...

men alla historier är ju olika.. vissa innehåller skräck medan andra inte gör det... ^^
Yuki
Nykomling
 
Inlägg: 15
Blev medlem: 14 jul 2009, 16:59
Ort: 152
BF: 090809

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Asynja » 01 aug 2009, 22:50

Skönt att höra att det är ännu en till som har samma känslor =)

Ja, precis som dig Yuki så är det faktiskt det enda jag också är nervös över, att det ska hända bebi något under förlossningen. Då får jag hellre spricka hål till hål än att bebi får någon skada .)
Asynja
Stammis
 
Inlägg: 71
Blev medlem: 04 jan 2009, 19:15
Ort: 258
BF: 090911
Bor: Stockholm

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Endropia » 02 aug 2009, 00:50

Jag var inte heller nervös för smärtan!
Jag var mest nyfiken på vem som gömde sig där inne.
Visst, jag erkänner att det gjorde ONT(!!) men inte så att det inte var lätt värt att göra det igen! Förvisso kom Theo tillslut med akut-snitt, men det var ändå så att jag kunde hantera det.
Dessutom, känner man att man inte orkar finns det EDA, denna underbara uppfinning :wink:
Bild
Bild
Endropia
Alltid online
 
Inlägg: 737
Blev medlem: 17 jul 2008, 15:09
Ort: 141

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Aurora » 02 aug 2009, 10:35

Det är väl bara att gratulera! Var glad att du känner som du gör. Jag vet inte riktigt vad jag känner. Är väl inte direkt rädd, på nåt sätt kommer man ju alltid att få ut ungen. Jag har bara att otroligt svårt att föreställa mig den smärtan, så jag vet inte vad jag ska förvänta mig. Men jag ser också framemot det, med skräckblandad förtjusning kan man säga. En utmaning!

Sen verkar det ju som sagt vara väldigt individuellt, en del har jättemycket värkar hur länge som helst och kommer till förlossningen och är bara öppna typ 2 cm, andra går hemma och tycker inte det är så farligt och är öppna typ 5 cm när de kommer in, och då tycker de att de kunde kanske stannat hemma lite till egentligen....

Det kommer säkert gå jättebra!!
Bild

Bild
Användarvisningsbild
Aurora
Alltid online
 
Inlägg: 1899
Blev medlem: 25 feb 2009, 15:10
Ort: 105
BF: 121102

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Elinor » 10 aug 2009, 10:13

Jag känner nästan likdant.. Är mer orolig över att svimma, skita på mig och kräkas/må illa. Det är min värsta oro. Klart man inte vill ha ont, men alla kvinnor jag känner har ploppat flera barn så det är ju ändå genomförbart. Sen är det ju rent av individuellt.. Vissa tycker ju inte alls att det gör så ont som väntat, medans andra vägrar göra om det. Och allas historier ska man bara strunta i, det går inte att komma ihåg smärtan i efterhand.
Användarvisningsbild
Elinor
Alltid online
 
Inlägg: 783
Blev medlem: 16 jan 2009, 18:19
Ort: 141
BF: 090924

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav emmina » 10 aug 2009, 10:21

Hej!
Är inte heller rädd för smärtan. Hade en mardröms förlossning med dottern, sa det kan knappast bli sämre :)
men även da som nu, var jag inte rädd. Jag var mer spänd och koncentrerad p. att hon skulle UT.
Att man sedan 15min efter förlossning ung. glömmer hur över jävligt det faktiskt var...DET STÄMMER! Man far sadan kraft och man känner sig som the queen of the worl och att dett var en baggis, det kan vi göra igen!!Häftigt! Kroppen minns inte denna smärta länge.
So...enl...är man inte ängslig är det bra. man far ta det som det kommer.
Lycka till!!
Emmina
Philip Bo Georg född 18augusti 2009 i Berlin
Vikt 3760
Längd 53cm


Bild
emmina
Stammis
 
Inlägg: 146
Blev medlem: 15 dec 2008, 13:16
Ort: 108
BF: 180809
Bor: Berlin

Re: Inte rädd för smärtan

Inläggav Grriisen » 10 aug 2009, 15:04

Heej!
Jag är inte heller rädd för smärtan. Jag blir nervös på mig själv, att jag tar det så lungt och att smärtan kommer komma som en chock för mig :S efter som att jag just nu inte kan föreställa mig hur ont det kan göra.
Det jag är mest rädd för, är att det ska hända skrutten något, eller att den typ fastnar och inte kommer ut.
Jag har också tattuering och piercingar, men det är juh en smärta i sig. =)
Grriisen
Stammis
 
Inlägg: 139
Blev medlem: 11 jul 2009, 19:11
Ort: 2
BF: 150312

Nästa

Återgå till Snack om förlossningen

Annons: