Livet som mamma

Re: Livet som mamma

Inläggav Koko » 17 mar 2008, 13:31

Fasen vad jobbigt det är ibland...
I går ville Robin ha bröstet en gång i timmen från 17.00 till midnatt... När jag ammade så snuttade han i typ 5-10 min och somnade, vaknade efter en liten stund och satte igång igen... Till slut bad jag av ren utmattning Danne ge honom en skvätt NAN så jag fick sova lite...
Så här är han ibland. Jag har pratat med BVC om det och de tror inte att det är kolik iaf. Min mamma tror att det inte är mat han vill åt utan bara närheten. Det kan kanske stämma. Han sover gott i famnen länge, men så fort vi lägger ner honom vaknar han och karusellen drar igång igen... -"Men ni har skämt bort honom"! utbrast hon igår. Jaha... men vad 17 ska man göra när han gallskriker tills man tar honom till bröstet då? Undrar hur många decibel hans skrik ligger på... Det låter som att han ska kvävas när han gastar som värst.

Ville bara gnälla lite...
BildBild
Användarvisningsbild
Koko
Alltid online
 
Inlägg: 240
Blev medlem: 30 jun 2007, 12:18
Ort: 208

Re: Livet som mamma

Inläggav veronica82 » 17 mar 2008, 14:38

koko...Felicia är precis likadan..hon vill gärna snutta och det är mycket plus man kan inte lägga ner henne för då vaknar hon..igår var det en sån dag.fick besök på kvällen det sluta med att jag inte orkade så jag la henne i sin säng där fick hon skrika man känner sig som en dum mamma när man gör det..men hon ger sig inte kan skrika i 10-20 minuter sen har man så ont i huvudet så det är bara att ta upp henne och försöka få en lite lugn..lägga henne i vagnen och gå ut hon somnar men när man ska ta in hnne vaknar hon..man kan ju inte låta hon sova ute när det är mörkt... :wink:
Bild

BildBild
Användarvisningsbild
veronica82
Alltid online
 
Inlägg: 420
Blev medlem: 06 nov 2007, 10:27
Ort: 134

Re: Livet som mamma

Inläggav dignelius » 17 mar 2008, 19:16

Koko skrev:Fasen vad jobbigt det är ibland...
I går ville Robin ha bröstet en gång i timmen från 17.00 till midnatt... När jag ammade så snuttade han i typ 5-10 min och somnade, vaknade efter en liten stund och satte igång igen... Till slut bad jag av ren utmattning Danne ge honom en skvätt NAN så jag fick sova lite...
Så här är han ibland. Jag har pratat med BVC om det och de tror inte att det är kolik iaf. Min mamma tror att det inte är mat han vill åt utan bara närheten. Det kan kanske stämma. Han sover gott i famnen länge, men så fort vi lägger ner honom vaknar han och karusellen drar igång igen... -"Men ni har skämt bort honom"! utbrast hon igår. Jaha... men vad 17 ska man göra när han gallskriker tills man tar honom till bröstet då? Undrar hur många decibel hans skrik ligger på... Det låter som att han ska kvävas när han gastar som värst.

Ville bara gnälla lite...


nu har jag ju inte fött själv ännu, så jag är väl egentligen inte rätt person att ge dig råd. men jag har svårt att tänka mig att ett så litet barn i negativ bemärkelse kan bli "bortskämt" på närhet och värme, och enligt vad jag har hört och läst så är det de klängigaste "apungarna" som blir de självständigaste och tryggaste barnen lite senare (förutsatt att man ger dem den närhet de vill ha). så jag säger: lita på dina instinker. och så skickar jag en portion tålamod.
dignelius
Rådgivare Minbebis
 

Re: Livet som mamma

Inläggav RedHotWera » 17 mar 2008, 20:38

Det är ju lite av en tvistefråga det där om man ska ta upp barnet varje gång det skriker. Personligen tycker jag inte att man kan skämma bort barnet genom att ta upp det när det skriker. Om det nu är att skämma bort så väljer jag att skämma bort mitt barn. Jag vill inte att det ligger och skriker när jag vet att det blir bra om jag tar upp honom. Det är väl inte kul att ligga själv. Det beror även på hur mycket barnskrik man tål. Själv klarar jag inte av så mycket, ungefär ett toabesök :wink:

Igår grät han första gången, det var inte alls kul att se. :(
Bild
Användarvisningsbild
RedHotWera
Alltid online
 
Inlägg: 1663
Blev medlem: 19 okt 2007, 15:45

Re: Livet som mamma

Inläggav ani91 » 12 sep 2008, 23:24

själv jag har en dotter som är 6 månader. I början var allt jobbig och konstig. helt plötslig hade man en liten bebis i sina händer och bar ansvar för henne. skirk och amning. men så småningom blev jag van vid allt denn hära och ångrar inte att jag valde att behålla min sötnos :D
ani91
Nykomling
 
Inlägg: 3
Blev medlem: 12 sep 2008, 22:43

Re: Livet som mamma

Inläggav RedHotWera » 20 sep 2008, 20:52

Ja, i början är det jobbigt men man kommer in i det allt eftersom. Man lär sig hela tiden :)
Förstår att du är glad att hon finns. Funderade du på abort i början?
Bild
Användarvisningsbild
RedHotWera
Alltid online
 
Inlägg: 1663
Blev medlem: 19 okt 2007, 15:45

Föregående

Återgå till Februarimammor -08
Annons: