Majmammornas FL-berättelser

Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Sofie87 » 01 maj 2011, 14:56

Hej! Tror inte någon har startat en tråd för våra FL-berättelser än så nu gjorde jag det! Har precis skrivit min färdigt! :D
Användarvisningsbild
Sofie87
Alltid online
 
Inlägg: 1087
Blev medlem: 29 aug 2010, 11:25
Ort: 35
BF: 020511
BIM: 230810
Status: Sambo

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Sofie87 » 01 maj 2011, 15:32

Min förlossningsberättelse!
Det är påskaftons kväll den 23 april 2011 och jag har fruktansvärda smärtor i ryggen. Joanna får mata mig för att jag över huvud taget skall få i mig något.
Kl 23.00 går jag och lägger mig och somnar trots smärtorna till en liten stund. Vaknar igen och bara skriker av smärta. Joanna försöker trösta mig men jag vet inte var jag ska ta vägen.
Kl 02.00 ringer Joanna till förlossningen i Varberg för att få råd. Dom säger att jag skall komma in. Jag kan med mycket hjälp ta mig ut till bilen och vi åker till Varberg.
Kl 03.00 är vi framme. Ctg kopplas och bebisens hjärtljud är helt normala.
Kl 06.00 åker Joanna hem och jag får träffa läkare strax efter det. Hon gör en undersökning men kan inte hitta något. Hon kollar även ryggen med ultraljud för att se hur njurarna ser ut men inget avvikande. Jag får sedan två Panocod för att se om det hjälper och om jag kan sova. Läkaren säger att förhoppningsvis fungerar dem och jag får med mig recept hem så jag kan ta när jag behöver. Jag känner absolut ingen förändring efter tabletterna (som tom innehåller morfin) och jag somnar som max 15 min.
Kl 09.00 får jag frukost som jag faktiskt får i mig. Ryggen smärtar fortfarande mycket!
Kl 10.00 kommer en manlig läkare in. Han känner på mig pratar med mig och diskuterar vad man skall göra tillsammans med en barnmorskka som också är i rummet. Han gör sedan en vaginal undersöking på mig och konstaterar att jag har 1 cm kvar av tappen och är öppen 1,5 cm. Barnmorskan och läkaren fortsätter diskutera och jag hör ordet igångsättning. Pulsen steg direkt.
Kl 10.15 den 24/4-11 bestämms att förlossningen skall sättas igång. Det beslutas att man börjar med att ta hål på hinnorna och sedan inväntar spontana värkar. Om inte värkarna kommer igång skall värkstimulerande dropp ges. Jag skall få en tidig epidural för att stilla mina ryggsmärtor. Jag ringer först till Joanna för att berätta och hon blir alldeles pirrig. Hon packar det sista i BB-väskan, fixar hundvakt till Casper och åker sedan ner till Varberg. Jag ringer även Kalle och berättar och han blir förvånad och glad. Jag säger att jag ringer honom senare när det kan vara dags att komma ner.
Kl 11.30 tar barnmorskan Maria Areskog hål på hinnorna och vattnes går. Ja det forsar vatten och det är klart och fint enligt barnmorskan.
Kl 11.45 kommer Joanna till BB. Vi är så förväntansfulla!
Kl 13.20 har inga värkar kommit igång så jag får värkstimulerande dropp som börjar med 30ml. En barnmorskan för höja till max 120. Kalle kommer utan att jag ringt, han var för pirrig för att vara kvar hemma. Maria kopplar CTG som ser jättebra ut.
Kl 14.40 Jag har fortfarande så ont i min rygg och barnmorskan i samråd med läkaren Al Shamary ger injektion på 10 ml morfin i rumpan + Alvedon. Morfinsprutan gjorde lite ont att ta men hjölpte gott.
Kl 15.13 tar barnmorska Anna Tidman över. Jag har äntligen fått effekt av smärtstillande och har inte lika ont i ryggen. Sedan droppet kopplades in vid 13.20 har jag inte haft några värkar alls direkt. Bernmorskan har höjt med jämna mellanrum med 30 ml ökning varje gång. Nu kl 15.15 när Anna tar över får jag högsta dosen som barnmorskan får ge, 120 ml.
Kl16.07 vaginal undersökning. Fortfarande 1 cm kvar av tappen men 2 cm öppen.
Kl 17.25 ökas droppet av läkare till 150ml då jag fortfarande inte har något vidare smärtsamma sammandragningar. Ctg pågår utan anmärkning. Bebis mår toppen hela tiden.
Kl 18.02 Nu höjs droppet igen till 180 ml. Om det inte ger effekt nu så kommer dom att avsluta för dagen och försöka igen imorgon. Men nu får jag värkar på 45-60 sekunder men ca 5 min intervall.
Kl 18.30 är värkarna så pass smärtsamma så jag får syrgas 70/30. Den blir min bästa vän. Vid denna tiden börjar mina minnen bli suddiga och jag känner mig som en riktigt kul typ.
Kl 19.23 har jag smärtsamma värkar med bara 1-2 minuters intervall. Droppet sänks till 150 ml. Anna gör vaginal undersökning och tappen är helt utplånad och jag är öppen 2 cm. Läkaren vill nu att vi lägger den tidiga epiduralen så narkosläkare kallas till förlossningen.
Kl 19.47 Epiduralen läggs. Jag känner hur smärtan i rygg och mage försvinner och endast smärtan i underlivet är kvar. Epiduralen känner jag inte alls av när han lägger. Jag har fullt upp med att skämta om hans enorma snus-prilla han har under läppen. Dessutom heter den undersköterskan som just nu är inne Eva och bredvid henne stod tallriken med Joannas lunch kvar och hon hade inte ätit sitt äpple. Så jag höll koll på Eva så hon inte skulle ta äpplet och förklarade att det var samma sak som i Edens lustgård.
Kl 20.56 har jag mycket ont. Vaginal undersökning igen och nu öppen 6 cm. Äntligen! Dem sätter en skalpellelektrod på bebisens huvud.
Kl21.40 får jag en ny barnmorska. Britt-Marie Gross Arfaras. Precis vid denna tidpunkt får jag mina krystvärkar och går in i en helt ny del av förlossningen. Stackars Britt-Marie skäller jag ut för att hon inte fattar att mitt barn är påväg ut enligt mig och jag begär att få tillbaka min förra barnmorska Anna för hon var minsann mycket bättre. Mina krystvärkar är lite för tidiga för jag är inte helt öppen ännu och det blir därför väldigt jobbigt för mig. Jag tror hela tiden att bebisen skall komma. Jag blir livrädd när barnmorskan lämnar rummet för att hon inte ska hinna in om den kommer. Jag säger att jag vill ha någon där hela tiden.
22.15 har jag gjort några lägesändringar och ligger nu på höger sida med ett benstöd uppe. Min första påse med värkstimulerande dropp är slut och jag får en ny.
23.05 vill Britt-Marie att jag skall ställa mig på knä i sängen och hänga mig bak mot ryggstödet i. Jag kollar på henne som att hon är från Mars och det kändes som hon bad mig springa jorden runt. Hon ville att jag skulle står så pga att jag hade så korta krystvärkar och hoppades på att bebisen med tyngdkraften skulle åka ner. Hon får mig i alla fall på något sätt att ställa mig så och det gör tydligen susen.
Kl 23.20 är jag så trött så jag vet inte vad. Barnmorskan kallar in läkaren som hon vill ha i beredskap ifall jag inte orkar och det behövs sugklocka. Jag frågar ofta vad klockan är under hela kvällen får jag ville så gärna ha ut bebisen innan det blev 25/4 för jag tyckte personnummret blev finare.
Kl 23.30 får jag kissa i hopp om att det ska gå lättare. Det är väldigt jobbigt. Joanna berättar att kl är fem över halv och att det är 25 minuter kvar av dygnet. En barnmorska säger: ”ja innan dess ska den vara ute”. Jag får verkligen extra kraft av det!!
Kl23.35 lägger barnmorskan bedövning inför ett klipp åt vänster pga att det är för stramt och jag har så korta krystvärkar. Jag hinner bara med två krystningar per värk och barnet åker därför tillbaka in efter varje värk.
23.43 görs klippet, men jag känner absolut ingenting. Jag visste inte äns att hon skulle klippa utan det fick jag reda på efteråt.
23.46 kommer bebisen!!! Den läggs upp på min mage med fötterna mot mitt huvud och jag greppar tag i vänsterbenet på den och kollar ved det blev. Heej gumman ropar jag sen. Den känslan går absolut inte att beskriva. Jag gråter nu när jag skriver det. Jag var så lycklig att jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Det var värt varenda sekund och jag hade gjort det tio tusen gånger till för hennes skull. Älskade Elvira!!
Användarvisningsbild
Sofie87
Alltid online
 
Inlägg: 1087
Blev medlem: 29 aug 2010, 11:25
Ort: 35
BF: 020511
BIM: 230810
Status: Sambo

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Thyramyra » 01 maj 2011, 15:45

GRATTIS vad underbart! Ta hand om er nu och mys på! Kram!
Bild
Thyramyra
Stammis
 
Inlägg: 191
Blev medlem: 15 nov 2009, 19:12
Ort: 151
BF: 110516
Bor: Åkersberga
Status: mamma till Lucas,Thyra,Hilda

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Barn är underbara » 01 maj 2011, 15:50

Å vad roligt STORT grattis, så kul att få ta del av din/er förlossning.
Blir tårögd när jag läser din berättelse. Vet de varför du hade så ont i ryggen?
Lycka till med lilla Elvira i framtiden!!!!!
Barn är underbara
Alltid online
 
Inlägg: 684
Blev medlem: 30 jul 2010, 10:34
Ort: 252
BF: 110510
Status: Äntligen är han här vår Wilmer

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Karin1983 » 01 maj 2011, 15:56

Å va roligt att läsa en fl-berättelse blir alldeles rörd. Tänk vilka krafter vi har inom oss! Stort grattis igen Sofie :D
Bild

Bild

Bild
Användarvisningsbild
Karin1983
Alltid online
 
Inlägg: 657
Blev medlem: 14 nov 2007, 18:56
Ort: 256

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav förstagångare » 01 maj 2011, 16:11

Sitter här lite tårögd jag med :), så fin berättelse!
Bild
Bild

MA 7+5 (maj 2010)
MA vecka 7 (mars 2013)
förstagångare
Alltid online
 
Inlägg: 2175
Blev medlem: 23 apr 2010, 19:25
Ort: 294
Status: Stolt mamma till finaste Elsa

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Sofie87 » 01 maj 2011, 16:18

Tack va goa ni är!

Dom tror att det var symfysen (vad det nu är) som orsakade smärtan. Sekunden hon var ute var smärtan borta!
Användarvisningsbild
Sofie87
Alltid online
 
Inlägg: 1087
Blev medlem: 29 aug 2010, 11:25
Ort: 35
BF: 020511
BIM: 230810
Status: Sambo

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav naellie » 01 maj 2011, 17:53

Stort GRATTIS än en gång! Vilken underbar känsla att få läsa din förlossningsberättelse! Mys och gosa nu! :)
Bild
naellie
Alltid online
 
Inlägg: 3676
Blev medlem: 16 apr 2010, 10:06
Ort: 148
Status: Mamma till Hubbe!

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav Miss_K » 01 maj 2011, 18:58

åå vilken fin berättelse :D :D Man blir så rörd. Grattis igen till den fantastiska flickan!
Bild

Bild
Användarvisningsbild
Miss_K
Alltid online
 
Inlägg: 1160
Blev medlem: 06 apr 2008, 09:02
Ort: 253
BF: 110524

Re: Majmammornas FL-berättelser

Inläggav indicaana » 01 maj 2011, 21:25

När Leona kom till världen.

Söndagen den 24:e april var vi hemma hos svärmor och grillade å jag minns att jag åt som en häst. Jag kunde liksom inte sluta äta.
På kvällen när vi kom hem låg vi i soffan å kollade på tv. Å jag fick en sån fruktansvärd kramp i magen. De va som en riktigt ond sammandragning som inte ville släppa.
Jag sa till Roy att jag måste ta mig ner till badrummet å lägga mig i badet. Men smärtan avtog inte trots att jag blev varm, den släppte inte ens lite. Där låg jag å kved
en halvtimme innan jag ropade på Roy å bad om en alvedon å att han skulle ringa FL, vilket han gjorde. De tyckte att de va konstigt att jag bara hade en ihållande värk
å tyckte me tanke på min graviditets-historik att jag skulle komma in för en kontroll. Kl 22:45 kommer vi in på FL Södertälje, å möts av stressade otrevliga barnmorskor. Det var tydligen fullt
å Huddinge var också fullt, vilket gjorde att de måste slussa folk vidare till Nyköping, men iom att vi bara skulle på en kontroll fick vi stanna i ”intaget”.
Då hade värken hållt i sig i en timme å alvedonen började verka å krampen släppte. CTG visade värkar var 4:e minut, men jag va inte öppen mer än en cm å de va lika mycket kvar på tappen så de tyckte att jag kunde åka hem å vila och komma dagen efter. Men först ville en doktor titta på mig.

Så jag låg där på britsen å väntade å så plötsligt knäppte de till i magen, som när någon knäcker ett finger å jag känner hur vattnet forsar. Detta va 23:45. Vid samtal med doktorn 00:20
bestäms att vi ska sätta ctg en stund till för å mäta värkarna å då började de komma tätare å mer intensivt än innan. Jag skulle ingenstans utan fick vänta på att en sal skulle bli ledig. Satt mestadels
av tiden på toaletten å lät fostervattnet rinna, de va obehagligt å ligga å känna hur de forsade ur mig. Väl inne i vår sal började de bli jobbigt för mig. Jag fick prova lustgasen, vilken fungerade ok. Pendlade mellan salen å toan en stund. De hjälpte när jag fick sitta på toaletten å ha vattnet rinnande å jag hängde över handfatet. Sen fick jag dusha å de lindrade värkarna en stund. Värkarna va väldigt intensiva å hade pauser på inte ens en minut. Jag klev ur duschen å Roy stod klar med handduk men så fort värken kom igen va jag tvungen av med handduken å in i duschen igen. Till sist kämpade jag mig ur duschen, skyndade till rummet å slängde mig över lustgasen. I korridoren muttrar BM att jag inte får gå barfota å jag minns hur jag vill ge henne en örfil, för vattnet rann ju knappt ner i avloppet i duschen å mina strumpor som låg på golvet blev blöta.

Smärtan började bli olidlig vid 03:45, å barnmorskan vägrar göra något åt saken. Säger åt mig å prova lustgasen igen å jag försöker men de hjälper ingenting, å hon säger åt mig att andas djupare å trycker ner den hårt över mitt ansikte. Jag börjar få panik. Jag ber om å få bli undersökt för å se hur öppen jag e, å hon undersöker mig till sist å jag har inte öppnats nånting alls sen ankomst. 4 timmar intensivt värkarbete å inget resultat. Jag bad om smärtlindring flera gånger å de ville inte sätta EDA förrän jag va öppen 4 cm, så jag fick till sist morfin å en sovdos för att sluta motarbeta min egen kropp, men denna gav inte heller effekt såklart. Plågas av smärtor tills jag får EDA någon gång runt 05:30. Narkosläkaren dök upp som från klarblå himmel verkligen. Å då kunde jag börja andas ut igen, kunde vila 2 timmar tills de äntligen blev skiftbyte å jag fick en barnmorska som brydde sig. Fick i mig lite frukost vid 08 å gick runt lite på förlossningen, undersökt å öppen 6 cm. Värkarna avtog så vid 10 sätter de in värkstimulerande. Snart e smärtorna i full gång å jag börjar andas med lustgasen igen.

Vid 12 fungerar ingenting längre å jag får en bolusdos på EDA:n, jag e fullt öppen äntligen men vid de här laget förstod jag knappt nånting längre. Jag gick liksom helt in i mig själv, blundade å kämpade mig igenom varje värk. Jag hörde vad alla sa, men jag va ändå knappt medveten om nåt. Provade alla ställningar, liggande, sittande, på sidan. Barnmorskan säger att jag måste ställa mig på alla fyra i sängen, hänga mot ryggstödet å gunga med höfterna igenom värkarna, för att hjälpa flickan neråt. Jag börjar gråta för att de gör så fruktansvärt ont, å jag e kissnödig, men ingen lyssnar, vill inte vara med längre å ber om å få bli snittad. Men de gick minsann inte sa BM. Hon säger att de snart är dags och jag ber om att få prova pallen. Väl på pallen börjar krystvärkarna. BM e inte i rummet å jag krystar där för mitt liv. När hon kommer in vid 13:30 tvingar hon upp mig i sängen å jag krystar å krystar å tycker inte att nånting händer. Jag skriker att jag e kissnödig å äntligen får jag gehör å de tömmer min urinblåsa. Roy baddar min panna, ger mig vatten, jag e helt slut. Jag blundar fortfarande inne i min egen lilla värld. Till sist ställer sig BM å undersköterskan så att jag kan sätta upp benen på deras höfter. Jag ber om något att hålla i å de fäller upp handtagen på sängen så jag liksom kunde ta spjärn. Jag tog i för kung av fosterland å då ser de toppen på huvudet. Jag krystar några gånger å snart säger BM att på nästa värk ska jag krysta men jag måste sluta när hon säger till å hyperventilera genom masken. Värken kommer å jag krystar å sen säger hon NU å Roy tar syrgasmasken å trycker den mot min mun så jag andas i den å får krafter, å jag hör bara BM säga att jag ska krysta igen å när värken kommer så tar jag mina sista krafter å krystar, jag e helt säker på att jag kommer dö i samma sekund å ut kommer hela bebisen å hon kommer upp på mitt bröst 14.05. Blygdläppen sprack å jag får sy några stygn, de kändes inte märkvärt. När hon ligger där på mitt bröst sköljer alla känslor över mig å jag kan äntligen öppna ögonen å andas ut. De här 14 timmarna va de värsta jag upplevt någonsin men just det ögonblicket då hon låg där på mitt bröst va det finaste ögonblicket i mitt liv.

Lycka stavas Leona!
Användarvisningsbild
indicaana
Alltid online
 
Inlägg: 862
Blev medlem: 28 aug 2010, 20:05
Ort: 143
BF: 110506
BIM: 100827
Status: En bäääbis

Nästa

Återgå till Majföräldrar 2011