Annons:

mardröm

Forum speciellt för våra blivande och nyblivna pappor!

mardröm

Inläggav Slevis » 16 jul 2009, 23:47

Vet inte var jag ska börja.
Har vart tillsammans med min tjej i ca 8 månader o hon e på smällen... :cry:
Jag vet det är helt idiotiskt 1. jag har alltid sagt jag ska ALDRIG ha barn. O nu blir mardrömmen sann. Jag funderar seriöst att ta mitt liv. 2. Det är helt oacceptabelt att skaffa barn efter så kort tids förhållande. Jag har idiotförklarat måånga par som skaffar barn så tidigt. Och det har gått snart 4a månader så abort går inte. och jag vill inte utsätta henne för det heller. jag har sett filmer och hört med annat folk att de inte är nå kul upplevelse. Plus att hon har gjort det förut. Och nu sitter jag här i skiten.
Hon e överlycklig och jag e helt galet deppig o skeptisk..

Givetvis kommer jag inte dumpa henne för detta. jag tycker verkligen om henne.
Men att bli pappa jag är 25 o hon 22. Det är så låååångt ifrån min värld man kan komma. jag vet inte ett skit om barn. jag kommer ringa min mamma så fort det är nåt.
ingen av oss har jobb. Jag gillar itne ens barn.

vet itne vad jag vill få ut.

jag e RÄDD, ledsen, chockad, skärrad, OSÄKER. Detta va bland det sista jag ville.
jag vet inte vad jag ska göra.. Det är bara kaos. Jag är inte ens liiiiite glad
Slevis
Nykomling
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 08 jul 2009, 10:00

Re: mardröm

Inläggav Danem » 17 jul 2009, 00:19

Hej!
Jag och min sambo hade varit tillsammans i tre månader när jag blev gravid och vi är 21 resp. 26 år,
våran son föddes tre dagar efter vi firade ett år men i vårat fall så kändes det hur bra som helst och båda var överlyckliga.
Jag själv förstår inte hur det kan vara oacceptabelt att skaffa barn så snabbt?
Allt beror ju på hur man själv känner och hur man anser sig känna varandra.

Hur som haver, alla tycker inte om barn men oftast tycker man om sitt eget annars är det nog lite knas i skallen.
Att ta ditt liv pga detta är väl inte den bästa utvägen?
Varför skulle du inte vilja ha barn?
Dom skriker inte hela tiden och dom goda stunderna överväger dom jobbiga många gånger om!

Jag tycker att det är jättebra att du inte tänker lämna henne utan stannar kvar och även fast det inte känns så nu kommer du vara glad för det i slutändan,
det är ditt eget kött och blod det handlar om som kommer skänka dig otroligt mycket glädje (och gråa hår).

Alla känslor du känner är absolut inte ovanligt utan så tänker nog dom allra flesta,
har ni varit på ultraljud? Kännt bebisen?
När allt det kommer lär det bli verkligare och kanske lite lättare att hantera.

Man kan inte veta allt om barn heller utan det lär man sig allt efter tiden går hur man ska göra med barnet,
vad som funkar och inte funkar.

Jag hoppas för din egen skull och för barnet att det blir bättre för dig och än en gång,
man behöver inte tycka om barn bara man älskar sitt eget!
Mamma till två fantastiska barn

Bild Bild
Användarvisningsbild
Danem
Alltid online
 
Inlägg: 3760
Blev medlem: 08 jun 2008, 12:39
Ort: 86
BF: 090413
Status: Stolt mamma till två snyggingar! :)

Re: mardröm

Inläggav Jag » 17 jul 2009, 00:47

Hahaha, Jag har alltid avskytt barn!
Dregliga små monster har jag tyckt.

Men så blev jag gravid... Och är emot abort..

Visste inte ett skit om bebisar eller så.

Kan säga att jag ÄLSKAR min lilla dregel fia...
Trots att hon spyr, skriker, skiter osv osv..
Dessutom kom hanteringen och skötseln av sig självt.
Och folk runt om ger mer än gärna råd!!
Till och med när man inte vill få eller behöver få dem.

Det blir så bra så det där ska du se.
Glädje kommer senare får vi hoppas, men det är upp till dig att välja att sluta se allt nattsvart!
Annars kommer det inte alls bli bättre, det är ett VAL du gör.
Så välj att se det från den ljusa sidan.
Sedan tar det ofta ett ta för killen att skapa band även när skrikisen är ute!
Räkna med det!

Lycka till!
Användarvisningsbild
Jag
Alltid online
 
Inlägg: 2372
Blev medlem: 04 mar 2008, 00:19
Ort: 242

Re: mardröm

Inläggav Slevis » 17 jul 2009, 11:06

Danem skrev:Jag själv förstår inte hur det kan vara oacceptabelt att skaffa barn så snabbt?
Allt beror ju på hur man själv känner och hur man anser sig känna varandra.

Hur som haver, alla tycker inte om barn men oftast tycker man om sitt eget annars är det nog lite knas i skallen.

Varför skulle du inte vilja ha barn?
Dom skriker inte hela tiden och dom goda stunderna överväger dom jobbiga många gånger om!


Alla känslor du känner är absolut inte ovanligt utan så tänker nog dom allra flesta,
har ni varit på ultraljud? Kännt bebisen?
När allt det kommer lär det bli verkligare och kanske lite lättare att hantera.

Man kan inte veta allt om barn heller utan det lär man sig allt efter tiden går hur man ska göra med barnet,
vad som funkar och inte funkar.

Jag hoppas för din egen skull och för barnet att det blir bättre för dig och än en gång,
man behöver inte tycka om barn bara man älskar sitt eget!


Klart det är idiotiskt o skaffa barn så tidigt. Man har inte lärt känna varann. Jag kanske hittar nån egenskap hos henne snart som inte passa mig lr tvärt om. så vi måste göra slut. Vi kanske ledsnar på varann. Det kanske inte va hon o jag som det skulle vara. Och nej vi har inte vart på nå ultraljud ännu. Hon ska skriva in sig på BVC på måndag - Vet ej vad man gör dära. Men jag kan tyvärr inte följa med. Vi bor 3.5 timmar ifrån varann med tåg. Och jag har arbetsintervjuer nästa vecka jag ska gå på. Fast hon säger att hon ska flytta upp hit. Hon bor i en liten håla med sin mamma där hon inte har något. så jag hoppas hon kommer hit innan det är dags o föda.

Varför jag inet vill ha barn. Jag vet inte. Det är inte min grej bara. Ansvar det är jobbigt tråkigt. tar en massa tid. Är arbetslös o min tid räcker inte till. till mig själv ens nu. Tänk sen o ha ett jobb och unge. man får aldrig va ledig. Ska man iväg ska man klä på en unge som kanske gapar o skriker. jag har världens kortaste tålamod..
Slevis
Nykomling
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 08 jul 2009, 10:00

Re: mardröm

Inläggav maria_v » 17 jul 2009, 11:27

Ehum, ganska korkat att kalla det idiotiskt. Alla människor är olika och det som är rätt för ett par är fel för ett annat. Huvudsaken är väl att man är beredd på att det kanske tar slut och att man verkligen kan ta hand om barnet även om man blir ensam.
Jag tycker det är bra att du stannar kvar och inte lämnar henne pga av detta (iof ser jag det som en självklarhet).
Alltså du låter ju mycket yngre än 25 måste jag börja med att påpeka. Sedan visste du vad som kan hände om ni har sex va?
Kontentan är att det har hänt nu. Du måste vart medveten om att det fins en risk för detta.
Mitt råd till dig är att läsa all information du kan komma över så lär det bli en mindre skrämmande sanning för dig när barnet kommer. Ni får ta allt det praktiska eftersom och det kommer att ordna sig!!
Bild
Användarvisningsbild
maria_v
Stammis
 
Inlägg: 173
Blev medlem: 17 aug 2008, 17:51
Ort: 252

Re: mardröm

Inläggav Aurora » 17 jul 2009, 11:49

Jag tycker inte heller om barn, gör det fortfarnde inte (dvs andras äckliga, skrikiga, dregliga och ouppfostrade ungar). Men jag kommer som Jag skriver, såklart tycka om mitt eget barn. Det är en helt annan grej. Jag kan inget om barn, jag har ingen mamma att fråga om råd, men man lär sig väl?! Hur svårt kan det vara?? Med lite hjälp från BB-personal, BVC osv (och såklart min sambo) så går det nog.

Och det där med att ni skulle tröttna på varann osv. Tja, men det kan nog hända de flesta par. Folk är ju för tusan gifta i 30-40 år och sen kommer på att de vill skiljas. Om du känner att du vill vara med henne, är det ju faktiskt upp till er som par att jobba på att förhållandet håller! Ett förhållande som man inte jobbar på kommer aldrig hålla. Det går inte att ta ett förhållande för givet då går det nog åt skogen.

Ja, ingetn kan ju säga åt dig hur du ska göra. Men jag tycker du ska fundera lite själv vad du vill. Och faktiskt ta dig tid att göra detta. Du kan ju säga till henne att du behöver lite tid att fundera, det förstår hon säkert.

Lycka till!
Bild

Bild
Användarvisningsbild
Aurora
Alltid online
 
Inlägg: 1899
Blev medlem: 25 feb 2009, 15:10
Ort: 105
BF: 121102

Re: mardröm

Inläggav Tia » 17 jul 2009, 12:07

Hej, ...jag och min sambo väntar vårt första barn och vi hade inte heller varit tillsammans länge innan vi kände att vi ville skaffa barn. Detta trots att jag är rädd för allt vad det innebär med att skaffa barn: MVC besök, prover, förlossning, vaken nätter m.m.

Tyckte inte om tanken på att ha ansvaret för ett barn. Jag har många halvsyskon som jag skött om med glädje men har sett hur jobbigt det varit för mamma att vara ensam med många av dom p.g.a skilsmässa eller separationer.
Men ...kanske också tack vare detta så vet jag att mot alla odds så går det att ta hand om ett barn och ge det ett bra liv. Helst tillsammans, de flesta vill vara tillsammans och gör sitt bästa för att det ska funka, men ibland går det inte och det är inte slutet på världen det heller.

Tycker du är strong som vågar uttrycka dina tankar och stannar med henne.
Jag är fortfarande rädd för allt vad barn innebär men jag längtar efter vårt barn och älskar att känna fötter och händer bukta ut på magen=). Känna det hicka och tumla runt därinne. Alla är rädd mer eller mindre och jag hoppas du fortsätter uttrycka dina tankar ensam och tillsammans med någon du litar på.
Våga tro att det ska funka och förhoppningsvis gör det de=)
...som andra sagt läs, skriv, fundera, se filmer, ....allt du kan för att göra saker lite mer hanterbara. Be henne skicka ultraljudsbilderna...

Livet blir inte alltid som man tänkt sig men det brukar bli bra ändå...
lycka till...
Bild

BildBild

BildBild
Användarvisningsbild
Tia
Alltid online
 
Inlägg: 601
Blev medlem: 30 dec 2008, 22:21
Ort: 197
BIM: 130202
Bor: Vännäs

Re: mardröm

Inläggav Slevis » 17 jul 2009, 12:28

maria_v skrev:Ehum, ganska korkat att kalla det idiotiskt. Alla människor är olika och det som är rätt för ett par är fel för ett annat. Huvudsaken är väl att man är beredd på att det kanske tar slut och att man verkligen kan ta hand om barnet även om man blir ensam.
Jag tycker det är bra att du stannar kvar och inte lämnar henne pga av detta (iof ser jag det som en självklarhet).
Alltså du låter ju mycket yngre än 25 måste jag börja med att påpeka. Sedan visste du vad som kan hände om ni har sex va?
Kontentan är att det har hänt nu. Du måste vart medveten om att det fins en risk för detta.
Mitt råd till dig är att läsa all information du kan komma över så lär det bli en mindre skrämmande sanning för dig när barnet kommer. Ni får ta allt det praktiska eftersom och det kommer att ordna sig!!


Om du inte fattade det så var det för mig jag pratade - jag tycker det är sinnessjukt att skaffa barn redan. Sen finns det såna som förlovar sig efter en månad osv oxå. O folk som älskar varann efter en vecka. Sånt är inte försåtligt i min värld..

Och jag jag vet vad som kan hända när man har sex...
MEN jag har inte klandrat verken henne eller mig. Jag har inte försökt få henne o göra abort. Jag tänker finnas där. Även fast det är sjukt skrämmande o läskigt.

Och givetvis kommer man älska sitt egna barn. Jag kommer ta han om förhoppningsvis en honom.
Slevis
Nykomling
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 08 jul 2009, 10:00

Re: mardröm

Inläggav Slevis » 17 jul 2009, 12:35

Tia skrev:Tyckte inte om tanken på att ha ansvaret för ett barn. Jag har många halvsyskon som jag skött om med glädje men har sett hur jobbigt det varit för mamma att vara ensam med många av dom p.g.a skilsmässa eller separationer.
Men ...kanske också tack vare detta så vet jag att mot alla odds så går det att ta hand om ett barn och ge det ett bra liv. Helst tillsammans, de flesta vill vara tillsammans och gör sitt bästa för att det ska funka, men ibland går det inte och det är inte slutet på världen det heller.

Tycker du är strong som vågar uttrycka dina tankar och stannar med henne.
Jag är fortfarande rädd för allt vad barn innebär men jag längtar efter vårt barn och älskar att känna fötter och händer bukta ut på magen=). Känna det hicka och tumla runt därinne. Alla är rädd mer eller mindre och jag hoppas du fortsätter uttrycka dina tankar ensam och tillsammans med någon du litar på.
Våga tro att det ska funka och förhoppningsvis gör det de=)
...som andra sagt läs, skriv, fundera, se filmer, ....allt du kan för att göra saker lite mer hanterbara. Be henne skicka ultraljudsbilderna...

Livet blir inte alltid som man tänkt sig men det brukar bli bra ändå...
lycka till...


haha håller med dig där. Bara kolla på mig sj hur jag har vart i ungdomen.
Gjort det mesta man inte borde. Kommit hem med polisen titt som tätt.
gapat o skrikit "rymt" skitit i allt o alla. min mamma måste haft ett riktigt helvete.. Sen när ungen börjar skolan. Jag kan knappt matte lr engelska. Hade kassa betyg inte gått nå gymnasium. vill inte att barnet ska få de lika jobbigt som mig. o jag kommer knappt kunna hjälpa h*n med läxor osv.
Slevis
Nykomling
 
Inlägg: 4
Blev medlem: 08 jul 2009, 10:00

Re: mardröm

Inläggav Danem » 17 jul 2009, 15:46

Slevis skrev:Klart det är idiotiskt o skaffa barn så tidigt. Man har inte lärt känna varann. Jag kanske hittar nån egenskap hos henne snart som inte passa mig lr tvärt om. så vi måste göra slut. Vi kanske ledsnar på varann. Det kanske inte va hon o jag som det skulle vara. Och nej vi har inte vart på nå ultraljud ännu. Hon ska skriva in sig på BVC på måndag - Vet ej vad man gör dära. Men jag kan tyvärr inte följa med. Vi bor 3.5 timmar ifrån varann med tåg. Och jag har arbetsintervjuer nästa vecka jag ska gå på. Fast hon säger att hon ska flytta upp hit. Hon bor i en liten håla med sin mamma där hon inte har något. så jag hoppas hon kommer hit innan det är dags o föda.

Varför jag inet vill ha barn. Jag vet inte. Det är inte min grej bara. Ansvar det är jobbigt tråkigt. tar en massa tid. Är arbetslös o min tid räcker inte till. till mig själv ens nu. Tänk sen o ha ett jobb och unge. man får aldrig va ledig. Ska man iväg ska man klä på en unge som kanske gapar o skriker. jag har världens kortaste tålamod..


Nu talar jag för mig själv men jag ansåg att jag kände min sambo tillräckligt för att kunna avgöra att jag ville ha barn och leva resten av mitt liv med honom,
jag tror det beror på hur mycket man umgås och pratar som man kan avgöra sådant med (när du skrev till en annan att vissa förlovar sig fort osv).
Vi t.ex pratade i telefon minst 5 timmar varenda dag i sex veckor och pratade om allt som gick att prata om och jag fick veta det viktigaste om honom.

Du är 25 år och tycker att ansvar är jobbigt och tråkigt?
Just det låter snarare som om du är 15 år.
Eftersom du har valt att stanna kvar med din tjej och erat barn så får du ta och börja se saker från en ljusare sida,
tålamodet blir bättre bara man anstränger sig för att hålla sig lugn.
Om du kommer fortsätta vara negativ kommer du enbart förpesta tillvaron för din tjej och i slutändan kommer det leda till ett trasigt förhållande.
Nu är det ju så att du SKA bli pappa och det är långt ifrån alla som känner sig mogen för att bli förälder innan man har fått barn utan det kommer med barnet.
Mamma till två fantastiska barn

Bild Bild
Användarvisningsbild
Danem
Alltid online
 
Inlägg: 3760
Blev medlem: 08 jun 2008, 12:39
Ort: 86
BF: 090413
Status: Stolt mamma till två snyggingar! :)

Nästa

Återgå till Pappa forum
Annons: