Min man kommer aldrig! HJÄLP

[liopa]

Vi har varit ihop i 2 år snart och både vill gärna ha barn! men det känns som ett hopplöstfall jag har inte ätit p-piller på snart ett år då jag tyckte det var ingen idé längre. min man tappade sexlusten i samband med depression. det tog ett år innan han gick med på att söka hjälp och det fick han, idag har han ätit citalopram i snart fem månader och allting har blivit bättre tom sexlusten har blivit LITE bättre, kanske 3 ggr i månaden, men det tycker jag är helt okej just nu, med tanke på hur hans lust var innan han började med medicinering. till saken... sedan han började med citalopram så har han inte fått utlösning en enda gång, jag försöker verkligen inte pressa honom för nånting, han verkar inte så ledsen för att han inte kommer, han brukar säga det kommer bli bra och att han har aldrig mått så bra på många år och jag är väldigt stolt över att han har tagit sig i kragen och sökt hjälp,
men vissa dagar mår jag jätte dåligt inombords o kan gråta i timmar jag längtar verkligen efter barn o ett normalt sexliv blir så ledsen när jag ser alla mina vänner skaffar o har skaffat barn. jag älskar min man och vi har en väldigt kärleksfull relation. är det någon där ute som kan ge tips eller har varit om samma sak som jag! vill gärna att ni delar med er!

[Lotta72]

Liopa:
Vilken jobbig sits ni är i! Jag förstår att du blir ledsen och frustrerad och att det är svårt att inte pressa honom när ni båda så gärna vill ha barn.
Jag tycker att din man ska prata med sin läkare om det här. Kanske kan han få någon annan medicin som inte påverkar potensen på samma sätt? Det kan ju oxå vara så att problemet inte har med medicineringen att göra, utan att det är en mental låsning. Har din man haft någon samtalskontakt? Kanske ni skulle prata med en familjerådgivare/sexolog eller liknande, som kan hjälpa dig/er vidare, eftersom detta är något som i allra högsta grad påverkar dig negativt. Hoppas att ni snart kan få hjälp!
Lycka till!

[anile]

Det viktigaste just nu kanske är att ni tar hand om varandra och inte skyndar för fort. Om han har mått så dåligt kanske det inte är det mest ultimata tajmingen för barn just nu. Kanske är det viktigt att få hinna må bra i sig själv ett tag innan man bjuder in en tredje part i familjen.
Jättesvår sits.. Det finns nog inga enkla lösningar.. Prata med varandra så löser ni det nog i sinom tid!!Lycka till!!!

[Lilla Mellis]

Vad jobbigt för er. Jag är sjuksköterska inom psykiatrin och var inne och läste om biverkningarna på Citalopram. Som vanlig biverkning, dvs det förekommer hos mer än 1 person av 100, så finns impotens, minskad sexlust och svårigheter att få utlösning. Mitt råd är att prata med er läkare om detta för att se om det finns något annat alternativ på medicin. Så både depressionen i sig samt medicinen kan göra att sexlusten minskar. Så det kan nog vara en kombination. Det kan ju också vara så att din sambo börjar må bättre nu och kanske i framtiden inte behöver äta medicinen och får tillbaka sexlusten och lättare får utlösning. Att allt börjar vända nu. Så ger det tid och fokusera på att göra saker som gör att ni mår bra. Som Lotta72 sa så tror jag också att någon form av samtalshjälp kan hjälpa er för stöttning och råd. Känner du att du kan prata med din sambo om detta? Är ju alltid en svår balansgång så det inte stressar honom och gör allt svårare för honom. Men att kunna prata med varandra om problem som finns är jätteviktigt. Samtidigt som det inte får bli FÖR mycket fokus på det så det blir för mycket ältande utan att det finns fokus på annat också som är positivt. Njut av annat, ut och res t ex, men ändå prata med varandra. Jag hoppas att allt kommer att bli bättre. Stort Lycka till!

[liopa]

Tack tjejer för era tips!
Jag är så trött på detta nu! Känns som jag har bara fokuserat på honom o vårt döda sex liv. o glömt bort mig totalt. när jag tänker tillbaka så känner jag inte igen mig idag! känns som jag har tappat livsglädjen. inget är roligt längre! jag har verkligen försökt ha tålamod o inte visa att jag egentligen mår jätte dåligt av detta. jag håller på att tappa hoppet, jag har så enormt blandade känslor ena dagen är jag glad o tänker positivt andra dagen tycker jag bara synd om mig själv. hur hemskt det än låter så känns som jag hatar honom för det livet jag går igenom med honom. Jag vet inte hur jag ska tänka längre!!!!!

[naellie]

åh, jag har också ätit citalopram. hade ingen sexlust på flera månader. hoppas samtalshjälpen hjälper honom och att han snart slipper medicinering- det finns inget som trubbar av människor mer än "lyckopiller". man är aldrig riktig glad, aldrig riktig ledsen, man bara är. jag slutade trots läkarnas fortsatta ordination- jag ville inte vara en robot längre. Det är jobbigt att vara människa och att skratta och gråta- men sånt är livet och sexlusten kom tillbaka på stört

[liopa]

Det jag inte riktigt fattar hur en allmänläkare skriver ut medicin efter första besöket o be honom fortsätta ett år o sedan återkomma... han har varit på återbesök en gång efter fyra månader, o det va ingen tal om samtalshjälp överhuvudtaget, har lust att ringa själv o fråga hur fan man kan bli återställd av bara tabletter, utan ngt annat hjälp?? borde man inte gräva lite djupare o hitta grunden till varför man har blivit deprimerad??

[stajners]

Tyvärr är det så sjukvården ser ut idag i Sverige. Man får tabletter men inget mer. Och är man så pass sjuk så att man verkligen ska få samtalshjälp så är det många månaders väntetid så man hinner ta livet av sej flera gånger om innan man får en tid även när det gäller akuta tider.

Jag har fått olika piller utskrivna (zoloft och citalopram) men slutat på egen hand för att jag själv inte tyckte att det var det jag behövde. Sen flera år senare såg jag till att gå till en terapeut privat och det var verkligen värt pengarna!! Hon hjälpte mej på helt rätt sätt och jag har inte mått dåligt sedan dess och det är över 4 år sedan jag var där senast. Gick 2 ggr/v till en början sen 1 ggr/v osv. Dyrt men absolut det jag behövde!

Ang. sexet så har jag en sambo som i stort sett ALDRIG vill ha sex och det är så han är. Jag har varit sjukt frustrerad sedan vi blev tillsammans (lite mer än 4 år) och för honom kan det gå 3 månader innan han vill ha sex. Inte speciellt lätt då när man ska försöka få barn och han har inställningen att det blir när det blir. Ja, OM man nu har sex ja!! Chanserna är ju inte så stora om man aldrig har det och inte får tjata till sej det, så jag förstår hur du mår. Man känner sej besviken, arg ledsen, hatar människan samtidigt som man älskar den och bara känner att man vill ge upp allt. Men det kanske hjälper om ni pratar om det och ser till att inte bli arga på varandra?
Min sambo får vackert ställa upp vid ÄL, men nu har ju ni ett annat problem så jag tycker att han ska boka tid till läkaren och se vad denne säger. Han kanske kan få nåt annat för att kunna få utlösning...

[liopa]

ni som har slutat med tabletterna på egenhand, fick ni några utsättningssymptom eller va det nu kallas?? jag få nog ha mer tålamod o vänta tills han slutar med dem. jag är nu 30 år vi båda har bra jobb ett hus o stor bil det ända som fattas är bäbisen jag längtar så mycket...

[stajners]

Det är väl inte att rekomendera att sluta på egen hand. Så det är inget jag kan säga att nån annan ska göra utan att prata med sin läkare i första hand.
Jag trappade sakta men säkert ner och det tog ett par månader så att det inte skulle gå för snabbt. Åt nya dosen i 2 v och sn lite mindre igen i 2 månader osv. Märkte inget av att jag slutade med dom men det är ju hur jag reagerade. Andra kanske känner av det på andra sätt och ska vara i kontakt med vården.