Ni som har barn kanske vet bättre?

Familjeliv, här diskuteras livet som förälder.

Re: Ni som har barn kanske vet bättre?

Inläggav EmelieM » 05 mar 2013, 14:33

Du känner ju honom bäst och du vet ju bäst hur pass omtänksam han är och villig att kompromissa. Hur är han nu? drar han med dig på aktiviteter i skogen varje helg som det ser ut nu? Kan han inte ligga inne en helg med en skål godis utan att få ångest? Värderingar är det viktigaste också tycker jag men liiite samma intressen ska man väl kanske ha. Jag som älskar att mysa och ligga inne skulle inte kunna vara tillsammans med någon som går upp 7 på helger och inte kan sitta still en sekund tex.

Men om jag vore du skulle jag flytta med honom upp dit och prova. fast jag är ganska impulsiv ioförsig. men livet är så himla kort och det är bättre att göra en sak och sen ångra sig än att inte göra det alls. Ni ska ju inte direkt flytta utomlands. Flytta tillbaka kan man ALLTID. det kommer att gå bra ska du se. Bara din kille är väl medveten om vad du ger dig in i och att du lika gärna kan ångra dig men att du vill ge det en chans. Jag tror att du kommer bli en liten lantis när du väl bor där och fått barn ;) Jag är så överraskad över mig själv hur jag har förändrats. Jag trodde aldrig att jag skulle flytta utanför stan och se blommor, tomater, jordgubbar och gurka som en hobby och inte som ett slavarbete haha! Du kanske kommer trivas hur bra som helst. Jag tycker du ska ge det en chans! bara din kille är stöttande och är med på att ni hälsar på hemma ofta :)
EmelieM
Alltid online
 
Inlägg: 344
Blev medlem: 21 aug 2012, 16:07
Ort: 295
Status: Resan mot familj <3

Re: Ni som har barn kanske vet bättre?

Inläggav Rolemodel » 05 mar 2013, 14:50

Han är en väldigt stöttande kille, världens bästa enligt mig! :) Han bryr sig väldigt mycket om vad jag tycker. Han har ju bott med mig i min hemort i ett år och det tycker jag säger en hel del om att han är beredd att göra saker för mig. Sen att han vill skaffa familj där är en annan sak :)

Han är inte så pass hurtig att han flyger upp klockan sju på morgonen och inte heller sån att han inte kan ligga i soffan och moffla godis. Men det är ju typ det vi gör nu och han vill göra meer än det, men han vill göra det också :) Och det kan jag förstå!

Hihi, vad kul att höra om din förändring! Jag tror att saker och ting blir roligare också när det är ens eget och man gör det av egen vilja :)
Rolemodel
Stammis
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 05 mar 2013, 12:24

Re: Ni som har barn kanske vet bättre?

Inläggav EmelieM » 05 mar 2013, 15:06

Ja men det låter ju jättebra! Jag tycker att ni ska göra ett försök. Det verkar ju inte vara så att du lämnar världens bästa kompisgäng i sticket, eller en chefstjänst med världens bästa lön. Om det är familjen som är tveksamheten tycker jag du ska prova :) kramar <3
EmelieM
Alltid online
 
Inlägg: 344
Blev medlem: 21 aug 2012, 16:07
Ort: 295
Status: Resan mot familj <3

Re: Ni som har barn kanske vet bättre?

Inläggav Rolemodel » 05 mar 2013, 15:09

EmelieM skrev:Ja men det låter ju jättebra! Jag tycker att ni ska göra ett försök. Det verkar ju inte vara så att du lämnar världens bästa kompisgäng i sticket, eller en chefstjänst med världens bästa lön. Om det är familjen som är tveksamheten tycker jag du ska prova :) kramar <3


Jag är ny här så jag vet inte riktigt hur det här funkar, men jag provar att svara såhär den här gången ;)

Tack så mycket för dina tips, det lutar nog åt att vi kommer att prova! Jag har ett bra jobb inom det jag utbildad mig till, men det är ett vikariat som håller på till Augusti så det passar väl bra att söka sig uppåt efter det. Kramar och tack för dina tips! Hoppas du kommer att fortsätta att trivas med ditt liv!
Rolemodel
Stammis
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 05 mar 2013, 12:24

Re: Ni som har barn kanske vet bättre?

Inläggav trudy » 27 jun 2013, 13:08

Känner igen mig i att ha helt olika sorters familjer. Min sambo är uppvuxen på landet och är van vid att ta i och jobba lite. Medans jag är stadsbo rakt genom hjärtat och gillar det sociala.

Vi bodde redan i stan när vi vart gravida första gången och då jag hade jobb här i stan, så stannade vi kvar här. Men mest för att vi ville ha nära till mödravården och barnavårdcentrallen sedan efter att barnet kommit.

Hur man ska tänka kring vart man ska bo kan vara lite klurigt. Det finns inge mellan ting för er??? Menar som ett hus i utkanten utav stan? Att många vill ge sina barn samma uppväxt som en själv är förstålligt. Men man måste komma ihåg att ens barn aldrig är en själv och att samma plats kanske inte ger samma känsla som när man själv var liten. Jag älskade min uppväxt i mitt område, men jag skulle inte kunna tänka mig att bo där med mina barn nu. Förstår du hur jag menar??? Mina minnen är mina och min sambos är hans. Men våras barn minnen måste skapas efter deras behov ;)
Bild

BildBild

Bild
trudy
Alltid online
 
Inlägg: 1701
Blev medlem: 10 feb 2008, 21:49
Ort: 156
BF: 210813
Status: Sambo

Föregående

Återgå till Familj & livet som förälder