Nä, han fick som tur var inga märken. Han satt och myste en stund i mitt knä men sedan började myrorna i byxorna att krypa

Lekte en timmes tid och sedan prövade vi sängen igen. Han sover än inte men verkar mysa och gnäller inget. Bra att han får vila. Får ta tempen på honom senare.
Som du försöker jag med stödja och hjälpa det jag kan. Har suttit och grinat för de stackarna som sliter och som försöker månad in och månad ut att bli med barn. Mår nästan dåligt för att det går så bra för mig själv... Ska inte vara så men det är så jag fungerar.
Är så tacksam för dina ord. De behövs verkligen! Min syster bor 150 mil bort och henne saknar jag verkligen. Hon väntar barn i mitten på augusti så vi har mycket att prata om, samt att vi förlorade ju mamma nu i oktober. Banden är starka mellan oss...
Provade nu de minsta gravidbyxorna som jag började använda vid ungefär samma tid när jag var gravid med Noa. Den gången var de lite små den perioden jag använde dem och inte alls sköna. Nu märks det att jag äter dåligt och jag kollade vågen. Har gått ner 1½ kg på 2 dagar.

Allt jag äter kommer snabbare än snabbast ut och byxorna är på tok för stora. Måste använda skärp. Nog för att det inte gör något att jag inte går upp (har fortfarande 23 kg som ska bort efter min op) men jag ska inte banta och gör det inte heller... magen är helt enkelt kass nu

Osäkerheten om vad som händer framöver är inge kul. Man är ju orolig för Pyret och om han lever, och nu allt med huset. Jobbigt...
Tack igen, vännen! Du är verkligen en god vän att ha! Hoppas dina kompisar där hemma vet att uppskatta dig!