panikångest & förlossning?

Känsliga ämnen om föräldrahälsan, ångest & depression

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav Danem » 22 jun 2010, 15:20

Kära du, det finns mycket som kan hända och även när barnet är ute. Man ska verkligen inte tänka på det för det är inte bra. Jag kan må riktigt dåligt när jag tänker på vad som kan hända och det är totalt onödigt så jag slutar helt enkelt med det och njuter för varje dag!

Sen ska du skita i vad din mamma säger och vad tidigare relationer har gjort, även fast det är lättare sagt än gjort men jag är också misslyckad som hoppade av skolan redan i nian och har ingen färdig gymnasieutbildning, arbetslös och blev gravid efter 3 månader med min pojkvän :wink:
Men jag lyckades bära och föda ett barn trots att jag är den mesigaste människan på planeten, jag trodde på allvar att jag skulle dö när jag fick senadrag i vaden och det är fortfarande den värsta smärtan jag varit med om. Förutom när jag är hård i magen och ska få ut en bjässe liksom, då önskar jag att jag födde barn istället..

Men det är lugnt, jag kan lyfta upp dig :)
Många andra här kan nog också göra det!
Mamma till två fantastiska barn

Bild Bild
Användarvisningsbild
Danem
Alltid online
 
Inlägg: 3760
Blev medlem: 08 jun 2008, 12:39
Ort: 86
BF: 090413
Status: Stolt mamma till två snyggingar! :)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav mamelie » 22 jun 2010, 15:47

Danem det där med sendrag känner jag igen, haha. råkade skära mig i fingret när jag skulle göra sallad för ett tag sen, och tog tag i den största handduken jag hittade. trodde helt ärligt att ag skulle behöva åka in till sjukhuset, men så kollade jag... en liten rispa!!

du missuppfattade nog det jag skrev, mamma skulle aldrig säga nått sånt. det var jag som bröt ihop framför henne och sa så. absolut inte hon.

jag är nog väldigt paranoid på mitt egna lilla sett också, har jag ont i huvudet så tror jag att jag har fått hjärnhinneinflamation eller liknande. kanske hypokondriker :lol:

skulle göra allt i världen för att få min lilla bebis hel och fin.
är bara SÅ JÄVLA rädd för smärtan. jag är en riktig riktig mes!
12/5 2009, V 8 MA


Bild
mamelie
Alltid online
 
Inlägg: 1232
Blev medlem: 28 mar 2009, 16:57
Ort: 155
BF: 101030
Bor: Katrineholm
Status: längtansfull :-)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav Danem » 22 jun 2010, 23:10

Phew, jag läste för snabbt :lol:
Men du är inte misslyckad och kommer att klara dig skitbra!

Jag är också sån, tror att jag har en tumör när jag får ont i huvudet eller att jag kanske rent av fick en hjärnblödning. Även fast jag tänker logiskt och vet mycket väl att det inte är så så tror jag det ändå, sen är jag mörkrädd och har alldeles för bra fantasi som slänger in spöken och demoner hos mig lite då och då när min sambo jobbar.. :)

Det låter störtlöjligt för det tänkte jag själv före jag födde barn men det är ta mig fan en bra smärta, det gör ont men det är liksom värt det. Mellan värkarna gör det inte ont alls och bara man slappnar av och andas under värken och följer med kroppen så går det bra.
Sen finns bedövning, åh vad jag älskade epiduralen och den kommer jag inte tveka att ta igen för den funkade precis som den ska på mig!
Och som sagt, jag gråter vid toabesöken och är en riktig mes med löjligt låg smärttröskel (fråga bara min sambo som tycker jag överdriver när jag vrålar rakt ut av att han trycker med pekfingret på överarmen) men ser fram emot en till förlossning :)

VI ÄR PEPP! :)
Mamma till två fantastiska barn

Bild Bild
Användarvisningsbild
Danem
Alltid online
 
Inlägg: 3760
Blev medlem: 08 jun 2008, 12:39
Ort: 86
BF: 090413
Status: Stolt mamma till två snyggingar! :)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav mamelie » 23 jun 2010, 09:04

du låter precis som mig. skönt att veta att det inte bara är jag som tror att jag får hjärnblödning eller hjärtattack så fort hjärtat slår ett extra slag.
det är inte många som pratar om sina "speciella" tankar, så man tror ju att man är ensam om dom och helt dum i huvudet.

det låter härligt att du längtar efter förlossningen, men jag kan fortfarande inte förstå hur du menar med härlig smärta, iofs så försvinner säkert smärtan efter man fått sin lilla bebis upplagt på bröstet. men jag är fortfarande lika skräckslagen för det.
är rädd för en panikattack när jag ligger där, och inte kan bestämma själv när jag ska ha ont eller inte....
12/5 2009, V 8 MA


Bild
mamelie
Alltid online
 
Inlägg: 1232
Blev medlem: 28 mar 2009, 16:57
Ort: 155
BF: 101030
Bor: Katrineholm
Status: längtansfull :-)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav Danem » 23 jun 2010, 10:35

Och det är just därför det är så bra att få prata med en barnmorska om det som är proffs när det kommer till förlossningsrädsla! Ta upp det nästa gång hos din barnmorska för ju tidigare man får börja desto bättre :)

Jag förstår att du inte fattar vad jag menar med smärtan då det är omöjligt att tänka sig in i det före man har varit där, härlig är den inte och det gör ont men man vet att den för något gott med sig så den är bättre än annan smärta. Mellan värkarna kan man vara sig själv.
En kurs i profylax är nog också bra att ta för både dig och din sambo så han kan påminna dig om hur du ska andas under förlossningen, det hjälper (otroligt nog) att andas rätt och slappna av. Om han märker att du börjar glida iväg och få panik så kan han lätt få tillbaka dig genom övningarna ni har gjort och tränat in.
Mamma till två fantastiska barn

Bild Bild
Användarvisningsbild
Danem
Alltid online
 
Inlägg: 3760
Blev medlem: 08 jun 2008, 12:39
Ort: 86
BF: 090413
Status: Stolt mamma till två snyggingar! :)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav mamelie » 23 jun 2010, 10:37

kursen, är det nått bm hjälper mig med? eller är det på föräldrakursen? i augusti ska vi börja där. hoppas dom kan vända på min rädsla på två månader =/

och hoppas de blir bra i håret när du ska klippa dig idag :)
12/5 2009, V 8 MA


Bild
mamelie
Alltid online
 
Inlägg: 1232
Blev medlem: 28 mar 2009, 16:57
Ort: 155
BF: 101030
Bor: Katrineholm
Status: längtansfull :-)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav Danem » 23 jun 2010, 10:44

Nej det är en separat kurs, ganska dyr tror jag dessutom men man kan säkert hitta sånt på internet och få hem en video så det är gratis. Bara man tränar så lär det ha samma effekt som om man går på kurs.
Avslappning var tydligen bra att kunna, jag har väldigt lätt för att slappna av och glida iväg i skallen så jag kände inte att jag behövde träna på det och jag lyckades rätt bra för jag halvsov en stund under förlossningen fram till krystvärkarna slog till :)

Föräldrakursen vet jag inte vad man gör på för vi gick aldrig något sånt, jag var med i en testgruppför gruppmödravård så då gick vi in djupare på det här med graviditet och allt runt om så det behövdes tydligen inte.

Och tack, jag kanske visar en bild sen om det ser okej ut :lol:
Mamma till två fantastiska barn

Bild Bild
Användarvisningsbild
Danem
Alltid online
 
Inlägg: 3760
Blev medlem: 08 jun 2008, 12:39
Ort: 86
BF: 090413
Status: Stolt mamma till två snyggingar! :)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav mamelie » 23 jun 2010, 10:59

jag kan kolla på internet eller prata med min bm om hon vet någonting om det. jag har pga min panikångest lyssnat på mycket avslappningsband, men inte lyckats slappna av så som det sägs att man ska göra. kanske helt enkelt är för rädd för att försvinna in i min egna kropp o känna.. ingneting?

ja gör det, sak bli spännande :)
12/5 2009, V 8 MA


Bild
mamelie
Alltid online
 
Inlägg: 1232
Blev medlem: 28 mar 2009, 16:57
Ort: 155
BF: 101030
Bor: Katrineholm
Status: längtansfull :-)

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav helenaeg » 23 jun 2010, 11:28

Mamelie: du går inte och pratar med nån eller har pratat med nån om din panikångest? Jag har hela mitt liv mått dåligt psykiskt och har haft fruktansvärt dålig självkänsla, varit tillsammans med idioter och mått såå dåligt psykiskt hela mitt liv. Har varit livrädd för att vara själv (inte tillsammans med någon) och har nog tyckt att jag inte varit värd bättre än de idioter jag varit tillsammans med som behandlat mig som skräp. Jag har gått i psykoterapi i många år, först via landstinget och nu senast gick jag privat i nästan 3 år.

Det är det bästa jag har gjort. SJukt jobbigt när man är mitt i det men jag fick nog en dag och kände att jag vill inte må såhär längre. Jag vill inte var osäker jämt, alltid känna mig ivägen och dum, alltd vara nervös över vad andra tycker och tänker och inte känna mig trygg i mig själv. Jag orkade inte längre och började ta tag i det. Det var ett enormt steg men det bästa steg jag tagit.

Det som utlöste det hela var att jag fick panikångest-attacker när min dåvarnade pojkvän åkte iväg en helg med sina vänner (han var den enda bra killen jag träffat då och han älskade verkligen mig men all min dåliga självkänla och ångest gick ut över honom) på Hultrfred och jag trodde jag skulle dö. Jag kunde inte ta mig upp ur sängen på 3 dagar. Jag bara låg där och grät hysteriskt, skrek för mig själv och mådde sååå dåligt för jag trodde att jag hade förlorat honom för att han åkte till Hultsfred. Det blev vändpunkten för då insåg jag hur illa det var och jag insåg att om jag inte gör något åt det här så lämnar han mig.

Ja, med detta vill jag bara säga att jag verkligen förstår dig även om vår situation kanske inte är likadan men det handlar ju om att må dåligt mentalt. Och jag vill också försöka få dig att förstå att du inte behöver må på det sättet du gör, det finns hjälp. Det kan ta lite tid innan man är klar men du kommer inte ångra dig en sekund. Hör av dig hur mycket du vill med dina tankar och rädslor..

Och när det gäller din förlossnings och graviditetsrädsla, ta tag i det och ring till din BM och berätta om hur du mår ohc känner dig. Det finns hjälp att få men inte om du inte själv tar upp det. Hon kommer inte tycka du är dum, hon kommer inte tycka du är konstig, hon kommer vilja hjälpa dig.
BildBild
helenaeg
Alltid online
 
Inlägg: 1734
Blev medlem: 07 jan 2010, 11:37
Ort: 258
Status: Tove du är mitt allt

Re: panikångest & förlossning?

Inläggav mamelie » 23 jun 2010, 14:38

helenaeg

jo, jag har gått hos psykologer och privata prat kontakter sen jag var 13 år, och har kommit en lång bit på vägen.
precis som du skriver så har jag också varit ihop med idioter som trycker ner mig, både psykiskt och fysiskt. den kille jag har idag, är den bästa jag någonsin träffat, den första killen som min släkt tycker om och som aldrig sagt en ont ord om mig.

jag mår egentligen inte så speciellt dåligt idag, det är bara dom tankarna och självförtroendet som jag har problem med.
jag ska ta upp det med min bm, men känns verkligen inte som hon tar mig på allvar på nått sett.

känns dumt att byta också, för hon är en underbar själ & jag har känt henne i flera år, så lite svårt är det faktiskt.
12/5 2009, V 8 MA


Bild
mamelie
Alltid online
 
Inlägg: 1232
Blev medlem: 28 mar 2009, 16:57
Ort: 155
BF: 101030
Bor: Katrineholm
Status: längtansfull :-)

FöregåendeNästa

Återgå till Ångest & depression