Annons:

Så gick det till när vår son kom till världen

Skriv din egen förlossningsberättelse och läs andras berättelser!

Så gick det till när vår son kom till världen

Inläggav Azanya » 06 jun 2010, 12:37

Det hela började med förvärkar på onsdagen den 10/3, vi åkte in till förlossningen för en undersökning som visade att jag hade regelbundna värkar och var öppen 1 cm och av livmodertappen var det kvar 2 cm men den var mjuk. Barnmorskan sa dock att det inte var något aktivt förlossningsarbete och vi blev hemskickade med alvedon och två andra piller som jag skulle ta mot smärtan så att jag skulle kunna sova. De gav tyvärr inget så jag kunde inte sova den natten.

På torsdagen fortsatte värkarna och jag var trött så vi åkte in till förlossningen igen för ännu en undersökning. Det visade sig att det inte hade hänt så mycket i öppningsarbetet, ca 2 cm öppen och 1,5 cm kvar av livmodertappen. Jag fick då alvedon, något “livmodersavslappnande” medel och morfin och sen fick jag ligga i ett rum för att få vila lite. Medan jag låg där for Tomas hem för att städa, med hjälp av min mamma, i lägenheten ifall att det blev bäbis.

Efter fem timmar av avbruten sömn gjordes en uppföljande undersökning som visade samma resultat som före. Värkarna hade tydligen stannat av, så vi for hem, köpte med oss pizza för jag hade inte ätit sedan kl. 8-9 någonting och klockan var då efter 17.00. På vägen hem var vi dock tvungna att stanna då jag behövde kräkas. Jag hade tydligen blivit illamående av morfinet så det blev inte mycket ätit av den pizzan…

Natten till fredagen kunde jag sova ganska bra och jag hade inga värkar på förmiddagen heller. Vi fortsatte att borra i väggarna och få upp våra lister som vi hade börjat med under veckan. Min syster ringde och ville att vi skulle komma och fika lite bullar som hon hade nybakat och det gjorde vi givetvis.
När vi var hos henne började värkarna igen lite smått, de gjorde lite ont men jag tyckte att det gick bra.

Vi for från min syster efter 16-tiden för att göra färdigt med listerna. Jag borrade i betongväggen mellan värkarna som jag fortfarande trodde var förvärkar. Vi hade tagit fram räkor och fläskytterfilé ur frysen så jag började skala räkorna men det tog lite tid då jag fick värkar hela tiden. Det blev ungefär en räka, en värk… till slut blev jag stående på knä över en “sockerbit”-fotpall på golvet för att värkarna började göra väldigt ont. Jag stod så till kl 18.00 för jag ville se färdigt Top Chef, sen ställde jag mig i duschen. Efter en stund i duschen ropade jag på Tomas och då började jag gråta av smärta, jag ville sitta ned på pallen vi har i duschen men jag fick värkar så fort jag satt ned. Han ringde förlossningen och de sa att vi skulle försöka äta något och se om det hjälpte. Tomas började med maten, vi tänkte äta stekt fläskytterfilé med potatis och morötter i ugnen.

Det gick en stund, jag stod och försökte andas genom mina värkar som vid det här laget gjorde väldigt ont. Tomas ringde förlossningen igen och de ville prata med mig, de tyckte att jag skulle prova ta alvedon och ipren för att se om det skulle hjälpa men jag sa att de inte hjälpte sist så de skulle nog inte göra det nu heller. Hon sa att vi skulle försöka äta något, för energins skull, och sedan komma in. Tomas ringde först till mina föräldrar för att höra om de hade någon mat kvar sen middagen som vi kunde få, men det hade de inte, mamma tyckte vi skulle höra med min syster om hon hade kvar av laxpuddingen hon hade gjort till middag. Sagt och gjort, hon och hennes kille kom förbi med maten och jag försökte äta så mycket jag kunde mellan värkarna. Vi klädde på oss och tog med bb-väskan och bilbarnstolen och åkte till förlossningen. Jag kunde inte sitta i bilen utan jag halvlåg i framsätet.

När vi kom in var kl 20.00 och då var det på med banden runt magen för ännu en ctg-kurva, som jag absolut inte ville göra för jag hade så ont och kunde som sagt inte sitta ned utan jag fick stå med en sorts “gå-grej“. Efter ctg:n, kl 20.30, gjordes en undersökning som visade att jag var öppen 6 cm och hade buktande hinnor. Gissa om jag var lycklig då!? Jag hade trott att de skulle säga att det inte hänt så mycket sen sist. Det var på grund av att jag hade buktande hinnor som jag inte kunnat sitta ned utan att få onda värkar. Då var det bara att gå med den hjälp av “grejen” till en förlossnings sal medan Tomas gick ned till bilen för att hämta väskan och bilbarnstolen. Han kom tillbaka just som jag skulle byta om till sjukhusskjortan, det sattes en nål i handleden på mig och jag tog av mig byxorna för att de skulle ta hål på hinnorna.

Det görs kl 20.57, enligt min förlossningsjournal, och efter det har jag fruktansvärda värkar och ber om bedövning. Kl 21.05 ringer de efter en läkare som ska komma så fort det finns möjlighet. Kl 21.10 tycker jag att det trycker på och en undersökning visar att jag är öppen 10 cm, de avbokar bedövningen. Jag har då på mig min bh och skjortan som jag vill ta av mig för jag svettas och jag ville vara helt bar tills när jag skulle få upp bebisen på bröstet. Det var ingen enkel match att få av mig kläderna men med hjälp av barnmorskorna gick det till slut. Jag ligger i sängen och försöker andas genom värkarna och smärtan men jag skriker en hel del också.

Kl 21.34 vill jag krysta men jag vågar inte riktigt trycka på då jag tycker att det känns som att jag spricker “uppåt” och det gör så ont så jag skriker mest bara. Efter att barnmorskan talat lugnt till mig och fått mig att fatta att jag måste krysta och inte skrika gick det bättre. Det gjorde fruktansvärt ont och jag kommer ihåg att jag tänkte: “Om jag svimmar nu, tar någon annan över då?” När bäbisens huvud var vid “utgången” skulle jag bara flås-andas utan att trycka på, då skulle jag vänta på nästa värk för att krysta, då gjorde det ont måste jag säga. Sen var det bara att trycka på så hårt jag kunde och kl 21.56 kom han ut, min älskade son. Då var jag så lycklig att smärtan försvann och jag hörde ett skrik och de höll upp min pojke så jag fick se honom och han var så fin, så fantastiskt underbar! Jag såg först inte att det var en pojke, jag såg bara en fin och välskapt bäbis, först när Tomas sa någonting i stil med “vi har en liten gosse” såg jag att det var en pojke. Jag fick upp honom på mitt bröst och han blev tyst och lugn direkt. En helt fantastisk känsla att få honom hud mot hud, så mysigt. Sen skulle de sy efter att moderkakan kommit ut. Det var inte skönt när de skulle sy, det gjorde faktiskt ganska ont. Men då hade jag ju min son hos mig så det hjälpte. Det tog inte lång tid innan han hade bajsat på mig heller, och det behövdes bytas lite filtar. Sen var det dags att prova amma och det gick bra. Efter det fick jag hjälp in till badrummet för att få kissa och duscha, det var skönt att få skölja av sig. På med binda och skjorta och tillbaka ut till den stolte pappan och min underbara son.

Det gick ganska snabbt och utan bedövning, och såhär i efterhand är jag ganska nöjd med vår förlossning och jag tycker att det var en fantastisk upplevelse och jag längtar redan efter att vara med barn igen, och även efter nästa förlossning.
Azanya
Nykomling
 
Inlägg: 10
Blev medlem: 11 jul 2009, 18:06
Ort: 191
BF: 100321
Status: Förlovad

Re: Så gick det till när vår son kom till världen

Inläggav EW » 06 jun 2010, 13:39

Jag längtar så när jag läser om din förlossning, du gjorde ett jätterbra jobb!
BildBild

Bild
Användarvisningsbild
EW
Alltid online
 
Inlägg: 1041
Blev medlem: 14 aug 2007, 11:04
Ort: 30

Re: Så gick det till när vår son kom till världen

Inläggav newhell » 06 jun 2010, 15:49

Wow! Sitter o ryser och längtar bara MER nu :P GRATTIS!!!
Hoppas jag orkar utan bedövning med :wink:
BildBild
Användarvisningsbild
newhell
Alltid online
 
Inlägg: 1443
Blev medlem: 20 jul 2009, 11:37
Ort: 23
BF: 100826
Bor: Gävle
Status: Mor till <3 Vincent =)

Re: Så gick det till när vår son kom till världen

Inläggav Ailenroc » 13 jun 2010, 07:45

Grattis, vilken härlig berättelse :)
Bild
Ailenroc
Alltid online
 
Inlägg: 879
Blev medlem: 18 maj 2009, 09:19
Ort: 140
BF: 100128
Status: Nybliven mamma


Återgå till Min förlossning
Annons: