Snälla hjälp mig, VILSEN!!

ungmaami · av **ungmaami** » 18 nov 2009, 21:11

Jag är så otroligt splittrad!

Tog grav-test nu den 16/11 och det visade sig att jag var gravid. Absolut inget jag o bebisens pappa hade planerat. Jag kan kalla honom för H, lättare så! H och jag började dejta för ungefär 2 månader sedan och det var under första samlaget jag blev gravid. Efter det så började saker o ting rinna ut i sanden bara. Vi träffades några ggr efter det men ingenting seriöst alls. Det är en kille som kan charma vilken kvinna som helst och är riktigt bra på att prata. H har en son på snart 2 år sen tidigare som han verkligen älskar, som är hos honom varannan helg .

Igår ringde jag H bara för o berätta om nyheten. När jag själv fick reda att jag var gravid satt jag bara o grät i 1 timme. jag har gjort en abort tidigare och det tog verkligen hårt på mig . Iaf så ringde jag H efter att jag hade samlat mig lite ( vi hade inte pratat på 1,5 vecka ) och han svarade med "Tjeenare, allt bra eller" .. Småsnackade lite, sen så berättade jag. Han var väldigt lugn o sa bara - Hur tänker du göra ? .. Då sa jag liksom att jag är splittrad o ung o vet inte om jag klarar detta. Då sa han att han kommer finnas där oavsett.. Som ett stöd! Att han håller med om att jag är för ung, jag har hela livet framför mig och han vet hur det är o vara ung förälder.. Samtalet gick bra o han sa att han kunde följa med som stöd under aborten o att det var det minsta han kunde göra. Fast efter att vi hade lagt på så började andra tankar komma upp... Jag vet inte riktigt om jag klarar av o ta bort det lilla livet innuti mig ..

Denhär gången känns det så speciellt, kände av det väldigt tidigt o jag måste säga att bebben inte gör det lätt för mig.. Det ända jag gör är o gråter floder. Jag känner mig så otroligt ensam och jag vet inte vad jag ska ta mig till .. Ena sekunden vill jag ha dethär barnet andra sekunden vet jag inte om ja kommer kunna ta hand om det. Jag ringde upp H och berättade detta. Slutade med att han fick flipp o skrek att han inte vill ha något med mig eller bebisen o göra.. Att det inte är hans barn o att han aldrig kommer älska det . Att han bara han son som han älskar och thats it! .. Det fick mig o bara må sämre.. Började skriva ner mina tankar igår, hjälper lite men i stort sätt så rinner mina tårar hela tiden.. Jag vet inte hur jag ska klara det som ensamstående mamma isåfall. Just nu jobbar jag, fast inget fast.. bor hemma hos mina föräldrar.. vet ingenting om fonder eller stöd ekonomiskt. Det ända jag vet är att jag känner så otroligt starkt för denhär bebisen denhär gången . Jag behöver styrka, klarar inte av detta! Fyller 21 i Januari by the way

Snälla är det någon som känner igen sig? hur klarade ni detta? .. Hjälp mig jag behöver erat stöd.. Är väldigt ensam just nu .. Kram // Sara

minimamma92 · av **minimamma92** » 18 nov 2009, 21:28

usch det lät inte ett dugg kul det här

tycker verkligen du ska fundera igenom allt och göra vad som känns rätt för dig... Tänk gärna alla tankar både 2 och 3 gånger för att vara helt säker på vad du vill göra!

om du är intresserad kan du skriva ett pm till mig och så kan du få min msn, så kan vi prata mer där, för jag är en ung mamma

av **178anonym** » 18 nov 2009, 21:40

Ojdå, knepig situation! Förstår att det är svårt att ta "rätt" beslut. Men hur du än gör så kommer allt att gå bra. Om du väljer att behålla barnet så klarar du det om du bara vill. Jag är 18 år och gravid, dock inte ensamstående men i alla fall och jag tänker klara av detta! Fundera ordentligt innan du beslutar dig för vad du ska göra. Önskar dig lycka till och skickar en massa styrkekramar till dig!

MariaTheres · av **MariaTheres** » 18 nov 2009, 21:41

Hej.

Din situation låter verkligen inte rolig...
Kan du prata med dina föräldrar om det här? Eller med någon annan du står nära? Om inte det känns bra kan du ta kontakt med ungdomsmottagningen eller en barnmorska på mvc. Hur som helst är ju beslutet ditt att fatta, speciellt då killen du blev gravid med inte verkar kunna ta ansvar för sina egna handlingar. Det låter nästan som att han försökte manipulera dig till abort.. Jag hoppas du kan ta det beslut som är rätt för dig och stå fast vid det. Vad det än blir är det viktigt att du inte kommer gå och tänka "tänk om" hela livet. Du får gärna uppdatera när du vet någonting mer.

Kram!

MalinM · av **MalinM** » 18 nov 2009, 21:52

http://www.ungmedbarn.se <---

gör det som känns bäst, kramar

ungmaami · av **ungmaami** » 18 nov 2009, 22:36

Tack för era svar!!

Ja somsagt detta är så otroligt svårt för mig! Jag har berättat för några vänner och dom tar hela tiden upp dethär med att det kommer bli så svårt eftersom jag är så ung . Jag jobbar som modell och värdinna ibland o dom trycker hela tiden på det. Att jag kanske inte kan fortsätta med det efteråt. Varför låter det på vissa att livet tar slut när man skaffar bebis? Det är väl inte så! Jag vet att jag kommer fixa det här när jag verkligen bestämmer mig för att behålla det! .. Jag vet att jag kommer fixa detta utan honom isåfall men det jag inte fattar är HUR man kan säga att man inte kommer älska sitt barn?? När han själv har en son på 2 år ? .. Förstår verkligen inte detta.. Det som oroar mig mest är den ekonomiska biten.. Hur jag ska kunna försörja min lilla bebbe isånnafall.. Såå många frågor.. usch!

// Sara

Edita · av **Edita** » 18 nov 2009, 22:51

Hur du än beslutar så kommer du klara det, ensam är starkare än vad man tror.
Som dom andra sagt så tänk efter flera ggr innan du bestämmer dig. Jag är säker på att om du behåller bebben så finns där säkert några riktiga vänner som stöttar dig.
Förstår att detta är ett mycket svårt beslut, men det är trots allt din kropp det handlar om.
Kan tänkas att killen nu har en aning panik, och därför reagerar som han gör just nu.
Han kanske smälter det lite om ett par dagar och att ni då kan prata med varandra igen, utan att bråka om det.
Sen att det är fegt att inte ta konsekvenserna av sitt handlande är en annan sak.
Det är ju bådas ansvar, inte bara tjejens.

Min kusin träffade som du en kille. Dom hade sex lite då och då. Hon blir gravid, han får panik..
Han smälter beskedet om att hon tänker behålla barnet, dom börjar träffas seriösare.
Idag 4 år senare är dom sambos, förlovade och väntar sitt 2:a barn..

Ingenting är omöjigt, hoppas att allt blir bra för dig.
Ta hand om dig, kram

wintersbaby · av **wintersbaby** » 23 dec 2009, 07:50

jag undrar varför d e så svårt med preventivmedel när man e ung, å inte konstigt att sånt här händer med krogrundor etc...Va rädd om dej...Tänk efter INNAN!!
Hoppas allt går bra!

minimamma92 · av **minimamma92** » 23 dec 2009, 13:58

wintersbaby : vadå svårt med preventivmedel när man är ung? jag käkade p-piller med blev ändå gravid, så alla "slarvar" inte bara för att man blir gravid ung!