Hej hej!
När man ansöker till SA (å många (alla?) andra länder) så ska man ju skicka med en slags livsbok med bilder på sig själv etc.
Hur omfattande ska en sådan bok vara? Hur många bilder (cirka)?
Använder man ett vanligt fotoalbum, eller hur funkar det???
Kram Vilja
Det är säkert olika för de olika länderna och beskrivs i de PM som organisationerna har tagit fram för respektive land. För SA, som vi skickade till, kunde man använda både vanliga fotoalbum, egna sammansatta scrapbooks eller foton med text i plastfickor.
Vi använde ett fotoalbum med 40 sidor som vi köpt på Panduro. Vi valde svarta sidor för vi tyckte att fotona kommer fram bättre. Vi var inte själva så säkra på hur vi skulle göra med valet av foton, om de skulle anses Ok mm, så vi ville inte börja klippa och klistra innan det var OK. Så vi gjorde albumet i powerpoint först och skickade den på CD till organisationen för godkännande. Därefter gjorde vi den riktiga.
Då vi hade ett högt medgivande så riktade vi in livsboken för barnet/barnen eftersom vi blivit informerade om att barnet/barnen skulle få denna för att förberedas på sina nya föräldrar. Därmed hade vi extra mycket foton och inte så mycket text så att barnet utifrån bilderna kunde förstå allt. Vi tog mycket foton på barnets rum och saker, omgivningen, huset, trädgården, vad vi gör och vad vi är för några "filurer" och alla tänkbara aktiviteter för barn här i trakten.
Livsboken var väl använd när vi träffade vår dotter och hon tittade i den dagligen efter att vi fått varandra, för att få höra oss berätta om allt det hon skulle få se och uppleva så småningom när vi kom hem efter resan.
Hade vi haft ett lägre medgivande så hade vi säkerligen gjort livsboken annorlunda. Livsboken är er berättelse om er själva så den kan göras precis hur som helst.
Om du vill veta mera hur vi gjorde för SA så skriv till min inbox. 
Det som Cengelen säger ovan stämmer ganska bra på vår bok också. Vårt land är också SA.
Vi gjorde ett lite mindre dekorerat fotoalbum, med runt 40 sidor, och 2-3 foton/per sida. Vissa gör ju väldigt avancerade och fina scrapbooks, men det var/är inte riktigt vår stil. Så har jag även hört att folk har gjort boken helt på dator, och printat ut på fint papper + lagt till pärmar. Vi hade vanliga vita sidor, med handskrivna text.
Just nu håller vi på med omgång två, och ska göra boken liknande den första (den måste ju ha varit perfekt, eftersom vi fick det bästa barnet! 39ytnh8
) Vi ska också denna gång skicka boken till organisationen som PP för godkännande, innan vi klippar och klistrar. Senast hade vi inte gjort det, och fick byta ut några "nakna barn badar"-foton.
Som tips kan man ju säga, att ta mycket foton, så har ni nåt att välja mellan när det är dags. Vad vi saknar (igen) är foton med bara oss föräldrar ihop, så be nån att fota er i olika sammanhang.
Boken ska se ut så mycket "ni" som möjligt. I SA matchar man ju individuellt, och ju mera personlig boken är, desto lättare blir det.
När vi samlade dokument till SA delade vi in vår bok i olika kapitel, hade med hälsningar från släkt, vänner.
Vi scrappade vårt album, köpte ett stort album med svarta sidor.
Vi hade massa bilder blev fler än vad vi trodde tror det var omkring 95st bilder om jag inte minns fel....
Boken är ju till för att de som läser den ska få en så bra bild av er som möjligt de ska lära känna er via albumet.
Nu när vi samlade dokument till Kenya skulle det inte vara så många bilder, fast det blev i slutändan dubbelt upp, de var helt ok , gjorde då ett litet album även de med svarta sidor man fick plats med 2st 10*15 bilder per uppslag om man ville. Skrev en kort text till varje bild, inte alls så ingående som vårt första album.
Tack för att ni delar med er allihop!
Idag klättrade vi ytterligare några platser på väntelistan, så det rör sig sakta åt rätt håll...
Om jag förstår er alla rätt, så har ni alltså haft nästan 100 bilder? Många bilder blir det...
Hur är det med alkohol på bilderna? Får det stå öl/vin glas/flaskor på bordet vid middagar å så?
Hur ser de på kvinnliga präster?
Man ska alltså skriva en liten text till varje bild, men sen ävn klistra in längre textstycken oxå, stämmer det?
Ska man ävn skriva brev och skicka med referentbrev, eller är det "bara" den här livsboken?
Vi ska fota massor nu i sommar, så vi har att välja på när det blir vår tur!
Har ni haft med bilder på era vänner oxå, eller bara släkten?
Hur "närgången" får man vara med andras barn på bilderna? (Missförstå mig rätt...)
"Vetgiriga Vilja"
Just det, en fråga till!
Har ni skrivit albumet till barnet, eller mer generellt?
Jag menar står det "Det här är din mamma" "Detta är dina kusiner" "Det här är ditt rum"
Eller står det "Det här är Vilja" "Detta är Viljas systerdöttrar" "Detta är vårt barnrum"
????
Jag har hört att man ska undvika att ha andras barn i famnen på kort
För Sydafrika gjorde vi så här:
Hur är det med alkohol på bilderna? Får det stå öl/vin glas/flaskor på bordet vid middagar å så?
- Vi hade ett foto med dukat bord för fest och då fanns en flaska vin och vinglas till, levande ljus, fina servetter mm. Det var OK. Vi hade dock ingen bild där vi drack alkohol.
Hur ser de på kvinnliga präster?
- Tror inte de har några problem med detta. De är visserligen starkt katolska där och det finns väl inte många kvinnliga katolska präster, men "vår" präst är kvinnlig och vi har inte hört eller mött något negativt.
Man ska alltså skriva en liten text till varje bild, men sen även klistra in längre textstycken oxå, stämmer det?
- Vi skrev 2-3 rader under varje bild för att beskriva bilden i sig. Sen skrev vi textrutor med lite längre text där vi beskrev saker och ting ikring fotona, t.ex. om det handlade om mig så var det text om mig som person, hur min man ser på mig, vad hans känslor är för mig, vad mina intressen är osv. Vi skrev all text för hand för att det skulle bli så personligt som möjligt.
Ska man även skriva brev och skicka med referentbrev, eller är det "bara" den här livsboken?
- Vi hade 2 referensbrev, de som var med i utredningen. Sedan skall det skrivas ett personligt brev riktat till den biologiska mamman. Därtill kommer livsboken.
Vi ska fota massor nu i sommar, så vi har att välja på när det blir vår tur!
- Bra att ha många foton att välja bland, men det gör ingenting om en del av fotona är några år gamla heller. Brölloppsfoton t.ex. eller foton som beskriver hobbies som resor, sport eller släktkalas mm. Vi hade lite blandat så att man kunde se vårt liv lite mera än de sista få månaderna innan livsboken skulle skickas... 
Har ni haft med bilder på era vänner oxå, eller bara släkten?
- Där är det väldigt olika. Vi valde att endast ha ett enda uppslag med närmsta vännerna och släkt, våra närmsta vänner som skrev referensbreven samt föräldrar på min och makens sida med våra syskon. Vi kände att eftersom vi riktade livsboken till barnet/barnen så ville vi inte visa för många ansikten på en gång utan visa mera saker för barnet om dess nya hem. Jag vet dock att många visar alla släktingar och vänner, men kanske inte så mycket om hobbies och intressen, barnrummet mm - det är väldigt olika. Barnrummet är dock viktigt.
Hur "närgången" får man vara med andras barn på bilderna? (Missförstå mig rätt...)
- Vi visade inga foton med oss ihop med andras barn. Ingen särskild anledning, vi hade bara inga såna foton... Tror inte att det har betydelse för jag har sett livsböcker där såna foton finns med. Här skulle jag nog kolla med organisationen.
Har ni skrivit albumet till barnet, eller mer generellt?
- Vi skrev/gjorde albumet för barnet. Vi försökte också variera texten så mycket det gick, dvs inte börja all fototext med "det här är..." Det skall vara lite mer beskrivande text till bilderna. Exempel: "En av Christina's hobbies är matlagning och här bakar hon en äppelkaka som John är väldigt förtjust i." eller "Varje morgon cyklar John till jobbet. Det tar 20 minuter och är en skön cykeltur." eller "På sommaren grillar vi gärna i trädgården. Man kan sitta ute länge på kvällen eftersom det inte blir mörkt så fort." Här kan man behöva snickra lite på texten så det är ganska smidigt att göra livsboken i powerpoint och där skriva om texten tills man är nöjd.
Andra tips:
- Vi valde inte att ha alla foton 10x15 cm och 2-3 per sida. Vi hade ganska många foton i alla möjliga storlekar och på vissa sidor, t.ex. sidan som beskrev aktiviteter för barn, gjorde vi collage med många foton i olika storlekar placerade lite huller om buller över sidorna. På slutet hade vi en förstorad bild av oss två tillsammans med slutord och en dikt vi tycker om. Det går att beställa foton i mindre storlek precis lika bra som förstoringar. Sen är det bara att klippa och klistra, låta fantasin flöda. I powerpoint kan man ändra storleken på fotot till vad man tycker är bra och sedan beställa fotot i exakt den storleken.
- Foton med er själva kan man lätt ta genom att använda en "tripod" till kameran, eller sätta den någonstans i rätt höjd, och sen självutlösare. Det blir jättebra, man kan ta foton tillsammans när man gör saker och behöver inte engagera släkt och vänner - om man inte vill förstås. Vi kände att det blev mer naturligt än "planerade fotosessioner". Man kan ju om man vill styla om rum eller byta kläder emellan om man vill fotografera mera samma dag, vid vackert väder eller nåt.
- Använd hela, rena kläder på fotona. För Sydafrika fanns inga krav på skor på fötterna, men vi valde att inte ha foton med oss barfota eller för lättklädda, inga badkläder, inga "hångel-bilder" men väl kärleksfulla bilder där vi kramas och man kan se att vi älskar varandra.
TS, det finns några privata hemsidor där familjerna lagt upp sina livsböcker som exempel för andra att se. Inboxa mig om du vill veta mera.
Vi hade ca 2 - 4 kort på varje sida och scrappade hela albumet -la ner mycke tid på albumet. Vi delade in det så här.
Hur vi träffades och vår kälek till varandra 1 sid
Vårt bröllop 2 sid
Vår tro 1 sid
min familj 1 sid
Min mans familj 1 sid
våra syskon 1 sid
vårt fritidshus 1 sid
Alla våra vänner som också längtar 1 sid
vårt hus 2 sid
vår trädgård 1 sid
våra jobb 1 sid
våra fritidsintressen 1sid
våra gemensamma intressen 1 sid
barnrummet 2 sid
Vår längtan efter barnet. 2 sid
Vi hade ingen alkohol med på bilderna, en kompis tog bilder på oss och vi försökte " skoja " till det lite på bilderna + att vi kramades och pussades på flera. Vi fick också kommentaren av abba att det var en väldigt varm och kärleksfull bok :).