Ni som fött vaginalt - hur upplevde ni bristen på kontroll?

Rätt vanligt vad jag förstått det som. Dock ovanligt att spricka allvarligt, så det är ju väldigt olika saker. Jag sprack inget alls men behövde å andra sidan bli klippt. 

BM på vår profylaxkurs rådde oss kvinnor att smörja slidan mot perineum (mot analöppningen) med neutral olja (t.ex. mandel) och töja lite. Enligt henne hade nya studier visat på betydligt färre bristningar om man gjorde detta regelbundet fram till förlossning, så det kan vara ett tips :) 

Vadå klipper de upp slidan på en? :o herregud. Ja men det va ett bra tips! Man ska bara smörja alltså, eller vad menar du med töja? :)

Ärligt talat så brydde jag mig inte då förlossningen väl var igång. Man bara följde med liksom. Man har så ont och man går in i sig själv. I alla fall jag orkade inte bry mig om detta med kontroll alls. Jag tog också lustgas vilket var jättebra då man tappade lite tid och rum och inte kände ångest. 

Okej. Inget du märker av idag då? :)

Jag sprack mycket under min andra förlossning och fick sy cirka 20 stygn. Men jag kan lugna dig med att inte ens det gjorde speciellt ont och jag har inga besvär av det efteråt heller.

Mindfulness hade jag mycket hjälp av under förlossningen. Min man hjälpte mig och så tänkte jag på värken som en våg som kom rullande. Det gäller att man inte börjar tänka framåt för mycket utan tar värk för värk i den stunden. 

Vad härligt att så många berättar, tack!

Det är nog också så att en stor del av min rädsla handlar om rädslan för att spricka och få bestående men. Lever ett väldigt aktivt liv idag och skulle väldigt gärna fortsätta göra det även efter att jag fått barn. Det låter heller inte som att det är särskilt lätt att bli tagen på allvar och få hjälp om man skulle råka ut för en sådan skada. :O

Det gjorde de, ja. Det var det jag var mest rädd för innan förlossningen. Sen kom förlossningen igång och efter att ha krystat i 1,5 timmar och innan dess ha legat på igångsättning i 1,5 dygn så kände jag inte alls så. När BM föreslog det hann hon knappt avsluta meningen förrän jag sa "KLIPP DÅ!" XD Det kändes inte ett smack. Ingenting alls. Efteråt syddes det ihop snyggt och prydligt. Eftersom jag har gynskräck och var livrädd för nålar i underlivet tog jag lustgas medan jag syddes, men jag tror inte att det hade behövts egentligen. Ingen som helst fara. Jag hatar ordet "klipp" för det låter riktigt jävla ont, men upplevelsen var inte alls farlig - tvärtom. Bara skönt att få hjälp så barnet kom ut :) 

BM kallade det "bowlinggreppet" XD Hon menade att man skulle "sätta tummen i hålet" och töja bakåt, alltså massera in oljan och sedan sträcka lite bakåt. 

Precis det min skräck handlade om också. Tyvärr övervakade jag mig själv att föda vaginalt istället för snitt. Ångrar det då jag både fått framfall och problem med ärren efter att jag sprack vilket gör att jag inte kan ha sex.

Borde inte det gå att åtgärda nu efteråt?

Haha åh herregud, inte alls nojig nu. Men har långt kvar så kommer nog växa in i tanken. Klipp låter som du säger väldigt ont och hemskt! Men ska helt klart smörja in mig med hjälp av bowlingtekniken :D

Födde igår och var också innan jätterädd för att spricka och att få panik under förlossningen. Men när det väl satte igång efter de tagit hål på hinnorna var det faktiskt SKÖNT att det hände nått! Sen när krystvärkarna kom smygande blev jag istället väldigt taggad än rädd, vilket jag nu i efterhand inte kan fatta, men man är så inne i att föda barn att man tänker inte alls på samma sätt längre! Fick en ytlig reva uppåt som syddes med 2-4 stygn. Tyckte det var värre att sy än att föda barn! ;) sen hjälper barnmorskorna en väldigt mycket och säger när man ska trycka på och inte och håller emot med varma handdukar!

Inte det minsta. Allt är som innan.

Blev också klippt o sydd. Det gick som sagt rätt fort när utdrivningsfasen väl var igång så jag hann inte ens märka det. Fick veta sen erteråt när barnmorskan var i gång med att sätta stygnen. Det låter ju helt sjukt otäckt men kändes inte alls och jag har inga men öht av det idag.

Jag födde med hjälp av sugklocka och fick några bristning och därmed några stygn. Det var ju självklart inte som vi planerat men jag tror om du och den som ska vara med dig på förlossningen pratar igenom alla tänkbara scenario och skriver ett förlossningsbrev så kan nog känslan av kontroll öka. Det gjorde det för oss i alla fall. Personalen följde det vi skrivit i brevet utifrån den situationen som uppstod. Så min känsla efteråt är endå att vi hade kontroll.

Första förlossningen klippte de även mig med. Jag kände ingenting.. Och barnet togs ut med tång.
Inför andra förlossningen läste jag Föda utan rädsla. Rekommenderar boken. :) Den var mycket till hjälp!